Projects with keyword: Ethnicity

Projektet utgår från Stefan Jonssons tidigare forskning om hur begreppen folk, klass och massa formade historiemedvetande och samhällsvetenskap under 1800-tal och 1900-tal. Mot denna idéhistoriska fond undersöker projektet hur mänskliga kollektivformationer förstås och analyseras i samtida samhällsvetenskap, humaniora och kulturteori. Projektet diskuterar tex "nätverket" som bestämning av ett nytt slags kollektiv, "subalternen" som en flitigt använd kollektivfigur i postkolonial historiografi, samt andra teoretiska termer som "multitud!", "migrant", "ström/flow", "rörelse", "gemenskap/community" och "mänsklighet/humanity" - under antagandet att de alla har betydelse för de medvetandeformer med vilkas hjälp samhällsteori av i dag söker en konstellation inom vilken samhället och kulturen kan tolkas och förklaras. Kännetecknande för de begrepp projektet tar upp är att de fjärmar sig från identitetsbestämda grupper; det gör även en poäng av att avlägsna sig från det slags kulturstudier som ser idéer, konst och kultur som "representationer" för skilda gruppidentiteter och etniciteter. Projektet ingår i nationella forskningsprogrammet Tid, Minne, Representation, finansierat av Riksbanken

Projektet analyserar "massan" som sociologisk kategori, politisk idé och estetisk fantasi från franska revolutionen till i dag. Massan är ett dominerande tema i europeisk modernitet, vilket i dag återuppstår under nya förtecken i form av hotbilder av tredje världens militanta underklass. Projektet diskuterar den så kallade masspsykologin, en produkt av 1890-talets Frankrike, som präglade dåtidens samhällsvetenskaper men också speglade dess politiska fördomar. Bilden av folket och de lägre samhällsklasserna som en hotande "massa" antog i mellankrigstidens Europa metafysiska proportioner och blev ett civilisationsproblem som bearbetades i periodens samhällsteori och kultur. I dessa studier undersöker projektet "massan" som en sociologisk och politisk kategori som åberopats för att verkställa kulturell integration och social exkludering. Resultaten har presenterats i boken "A Brief History of the Masses: Three Revolutions", utgiven på Columbia University Press 2008, och i en studie med titeln "Crowds and Democracy: The Idea and Image of the Masses in German and Austrian Culture Between the Wars", som är under utgivning.

Studier av svenskt arbetsliv visar på ojämlikhet: ofta tjänar kvinnor och invandrade personer mindre än män och infödda i samma jobb. Kvinnor och invandrade möter fler hinder i karriären. Projektet syftar till att jämföra vad som påverkar situationen för olika grupper på två arbetsplatser, den ena jämlik och den andra ojämlik. Metoder som används är enkäter, intervjuer, deltagande observation på arbetsplatserna, samt diskursanalys: 1) Hur värderas formella meriter för lönesättning och befordran på den jämlika respektive den ojämlika arbetsplatsen? 2) Vilka kunskaper värderas som arbetsplatsspecifik kompetens på respektive arbetsplats? 3) Vad är effekten av innehav av socialt kapital, dvs kontaktnät, för löne- och karriärutveckling på respektive arbetsplats? 4) Finns skillnader i möjligheter för personer i de olika grupperna? 5) Kan värdering av kunskaper förklaras utifrån lokala diskurser och andra sociala praktiker kopplade till konstruktion av manligt och kvinnligt, svenskt eller inte svenskt? Bidraget består i utvecklad kunskap om villkoren för kapitalbildning, samt en bredare förståelse av hur arbetsplatsers sociala praktiker kan generera jämlikhet.

Projektets syfte är att beskriva och analysera omorganiseringen av den svenska offentliga sektorn ur genus-, ålders- och etnicitetsperspektiv. Den svenska offentliga sektorn genomgår en omfattande omorganisering. De omorganiseringar som nu sker är ofta lokala tolkningar av internationella New Public Management-koncept. Eftersom välfärdstjänster är en obligatorisk uppgift för de svenska kommunerna så måste empiriska studier genomföras på den lokala nivån. Mer demokrati och mer valfrihet för invånarna är ofta mål som eftersträvas i omorganiseringarna, liksom lägre kostnader för lokalsamhället och en utveckling av nya marknader. Dessa nya marknader förväntas uppmuntra lokala entreprenörer och framförallt tidigare anställda i sektorn. Eftersom kvinnor är överrepresenterade bland de anställda finns föreställningar om att de nya strategierna skall bli särskilt positiva för kvinnor, och som en konsekvens av efterfrågan från kunderna, etnicitetsspecialister. Inom ramen för projektet genomförs studier med hjälp av olika metoder.

Etnicitet utgör en central aspekt i förskolan och har sedan flera decennier utgjort ett viktigt perspektiv i förskolans styrdokument. Det saknas dock systematiserad kunskap om hur etnicitet influerar förskolans praktik och samspelet mellan dess olika aktörer: personal, barn och föräldrar. Projektet syftar till att studera hur personal, barn och föräldrar iscensätter etnicitet i förskolans vardagliga praktik och interaktioner. Det utforskar hur betydelser av etnicitet är kopplade till förskolans institutionella sammanhang och hur etnicitet samverkar med andra kategorier, däribland kön. Projektets övergripande frågeställningar är: Hur tillskrivs etnicitet betydelse i förskolans verksamhet avseende organiseringen av personalens arbetsuppgifter? Hur hanteras flerspråkighet i förskolans dagliga verksamhet, i interaktioner mellan pesonal och barn och mellan personal och föräldrar? Hur influerar etnicitet barnens samspel med varandra? Delstudierna söker data om reflektioner, handlingar, tal och händelser och har en bred metodansats: deltagande observationer, enskilda- och fokusgruppintervjuer, videostudier och dokumentstudier. Projektet relaterar till två forskningsfält interaktionsstudier med fokus på den svenska förskolan och etnicitetsstudier med inriktning mot det svenska samhällets välfärdsinstitutioner.

Projektet undersöker hur etnicitet och kön konstrueras i den vård och behandling som bedrivs vid statens särskilda ungdomshem. Studiens centrala frågeställningar handlar om hur institutionspersonalen förstår de inskrivna pojkarna coh sig själva och hur denna förståelse ges betydelse i organiseringen av institutionernas verksamhet, rutiner och förhållningssätt. Detta undersöks med deltagande observationer och intervjuer med olika personalgrupper verksamma vid fyra särskilda ungdomshem. Studien avser med andra ord att identifiera hur etnicitet och kön via institutionspersonalens handlande, reflektioner och definitioner av den sociala världen tillskrivs betydelse och materialiseras i institutionernas vardagliga praktik.
Teoretiskt ansluter sig studien till ett kritiskt etnicitetsperspektiv, där etniska relationer förstås som en produkt av samhällets maktrelationer. Etnicitet utgör enligt detta ett sorteringsinstrument, som ger upphov till differentierade identiteter, exkluderande praktiker samt olika och ojämlika villkor. Vidare tar projektet avstamp i feministisk forskning som visar att kön/genus har en central position i konstruktioner av etnicitet. Denna ansats understryker att varken etnicitet eller någon annan dimension av sociala relationer kan analyseras som något på förhand givet, utan problematiserar snarare hur konstruktioner av olika relationer/kategorier också innebär ett förhållningssätt i relation till varandra.

Efter några uppmärksammade mord i Sverige i början av 2000-talet då två unga kvinnor med kurdisk bakgrund dödades av närstående familjemedlemmar, har "invandrarflickors" situation och utsatthet i familjen gjorts till en viktig och politiskt prioriterad fråga. Morden definierades som "hedersmord" och urskiljdes som intimt sammanbundna med "hederskulturer". Situationen skapade ett akut behov av åtgärder mot "hedersrelaterat" våld och landets kommuner har varit ansvariga för att drabbade flickor och unga kvinnor får adekvat skydd och hjälp. Studien analyserar hur skolans elevvård förstår och bemöter flickor och unga kvinnor som utsätts för "hedersrelaterat" våld. Empirin baseras på intervjuer med elevvårdare verksamma i grundskolans högstadium och i gymnasieskolan samt deltagande observationer på studidagar om "hedersrelaterat" våld. Ett centralt resultat från studien är att förståelsen av våldet är kulturaliserad och att våldet lokaliseras till "traditionella" och "patriarkala" kulturer som "kommit till Sverige". En konsekvens av detta är att förståelsen av våldet homogeniseras. Det vill säga våldet tillskrivs entydiga förklaringar och kännetecken och de insatser som vidtas präglas av likformiget, vilket osynliggör alternativa tolkningar och förklaringsmodeller. Vidare innebär detta att "hedersrelaterat" våld särskiljs och separeras från annat könsrelaterat våld, varvid hela grupper stigmatiseras som presumtiva våldsoffer respektive våldsutövare.

Studien, som är ett avhandlingsprojekt, undersöker hur etnicitet görs till en central kategori för skolans sociala organisation och används för att markera skillnader och därigenom gör elever till svenskar och invandrare. Intresset riktas också mot hur konstruktioner av etnicitet är förbundna med social komplexitet och samspelar med andra relationer som kön och klass.
Studien är baserad på etnografiska fältstudier i en högstadieskola, framförallt deltagande observationer av klassrumssituationer, olika möten för personalen samt informella samtal där lärare diskuterar sitt arbete med eleverna.
Av studien framgår att de skillnader som genereras och upprätthålls via skolpersonalens handlande, resonemang och interaktioner med eleverna måste förstås som sammansatta, varierande och nära förbundna med skolkontexten. Detta innebär att enskilda elever inte enbart och omväxlande identifieras som invandare eller svenskar, utan beroende på sammanhanget också uppfattas vara detta i olika omfattning. Exempelvis blir elever som presterar väl i skolarbetet i mindre utsträckning identifierade som invandrare.
En viktig iakttagelse är att skolpersonalens dagliga arbete med eleverna omges av höga ambitioner vad gäller rättvisa och tolerans, men att dessa intentioner sällan förenas med insikt om de maktaspekter som omger sociala relationer. Istället överskuggas den dagliga praktiken av det som är relaterat till att fullfölja olika undervisningsmoment, där uppmärksamheten koncentreras till klassrumssituationen framför att synliggöra eller diskutera elevers skilda erfarenheter och livsvillkor. Därigenom riskerar även skolans intentioner och möjligheter att arbeta för jämlikhet och mot diskriminering att förvandlas så att den snarare producerar och upprätthåller ojämlika relationer.

Denna studie är en utvärdering som genomförts på uppdrag av utbildningskontoret i Linköpings kommun under 2007-2008. Utvärderingen omfattar fortbildningsprojektet, "Från invandrartätt till internationellt" för anställda inom grund- och gymnasieskolan och genomfördes som en processutvärdering. Resultatet från granskningen kan läsaren ta del av i den refererade rapporten, som i första hand återger en kvalitetsbedömning av ett fortbildningsprojekt, men även kan läsas som ett nedslag i skolanställdas tal och föreställningar om ?mångkulturell skola?, ?kulturella skillnader? och ?invandrarelever?. De resonemang som förs fram av utvärderingens deltagare är vanligt förekommande och iakttagelserna har vistats på och diskuterats i en rad tidigare studier med fokus på skolan och etniska relationer. Inte minst att välmenande men oreflekterade inkluderingsambitioner från skolans sida riskerar att mynna ut i stigmatisering och uteslutning av elever med så kallad invandrarbakgrund.

I denna skrift redovisas en utvärderingsstudie som jag genomfört på uppdrag av Utbildningskontoret i Linköpings kommun under 2007-2008. Föremålet för utvärderingen var en ettårig fortbildning, Språk och kommunikation i flerspråkiga förskolegrupper, som genomfördes för förskolans personal i området Ryd. Syftet med fortbildningen har varit att genomföra ett utvecklingsarbete med sikte på att tydliggöra och förstärka förskolans språkstimulerande och språkstödjande verksamhet. Hur reflekterar de som deltagit i fortbildningen kring dess kunskapsstoff och hur reflekterar de kring språk? Vilka avtryck ger fortbildningen i förskolans dagliga verksamhet, dels vad det gäller konkreta handlingar, dels tankar och resonemang? Vilka dilemman kan skönjas i relation till den genomförda fortbildningen?

Denna avhandling undersöker vad som sker med etniska och nationella identifikationer baserade på samma etno-kulturella grund, men under olika socioekonomiska förhållanden. Territoriella och icke-territoriella minoriteter har traditionellt ansetts vara icke-jämförbara eftersom man har antagit att grupper som organiserats på olika grunder varit uppenbart olika företeelser. I denna studie används den komparativa metoden för att kasta nytt ljus på hur etniska och nationella identifikationer konstrueras, förhandlas och rekonstrueras under territoriella och icke-territoriella minoritetsförhållanden.

Projektet undersöker huruvida den etniska och nationella identifikationen samt artikuleringsprocessen bland ungrare i Slovakien och ungrare i Sverige utgör olika typer av ungerskhet. Baserad på ett omfattande intervjumaterial ligger empirins fokus på samspelet mellan personliga berättelser och kollektiva berättelser. På det teoretiska planet ifrågasätts uppfattningen att nationella minoriteter och diasporiska samfund är fundamentalt olika i sin förståelse av nation och i sitt förhållande till ett yttre nationellt hemland.

Projektet syftar till att undersöka effekterna av utländska direktinvesteringar (FDI) på sysselsättning, hantering av mänskliga resurser (HRM- human resource management), nya etniska hierarkier inom organisationer, industriella relationer och lokala myndigheter i olika nationella sammanhang. Fokus ligger på multinationella företags (MNC) förvärv i den post-kommunistiska regionen i fd Jugoslavien. Forskningen ligger i frontlinjen av forskningen om globalisering, migration, global personalhantering samt lokala och gränsöverskridande strategier för att utmana företagens makt. En pågående fallstudie undersöker indiska Mittal Steels förvärvet av den bosniska stålbolaget och dess inverkan på relationerna mellan arbetsmarknadens parter, arbetsnormer och förvaltningspraxis, relationer med staten, lokala ledningen, fackliga organisationer och lokalsamhället. Projektet är utvecklat i samarbete med Management School, Sheffield University. En gemensam jämförande studie av ArcelorMittal i Sydafrika och Bosnien och Hercegovina planeras i samarbete med professor Jacklyn Cpck, University of Witwatersrand, Sydafrika.

Detta avhandlingsprojekt belyser och undersöker Europeiska Socialfondens (ESF) uppdrag att öka arbetskraftsutbudet med ett särskilt fokus riktat mot målgrupper med utländsk bakgrund. Syftet är att undersöka hur detta formuleras, praktiseras och görs begripligt i olika empiriska material relaterade till arbetsmarknadsprojekt med finansiering från ESF.
Mer specifikt ämnar jag undersöka hur etniciteter (och andra sociala kategorier) konstrueras och problematiseras i relation till individers anställningsbarhet. Detta innefattar analys av hur olika tillvägagångssätt, eller tekniker, beskrivs som lämpliga (eller olämpliga) för att arbeta med målgrupper med utländsk bakgrund. Hur etnicitet problematiseras i relation till till vad som beskrivs som norm är frågor av intresse.
Utifrån Foucault utvecklade tankar kring makt-kunskapsrelationer och governmentality är centrala för den teoretiska inramningen av forskningen.

This project addresses the question of the interplay between norm building processes and form of policy governance. How do different governance legacies affect the way the antidiscrimination legislation or its requirements/arguments are used in/to motivate policies/policy measures, and which is the relative role of different societal actors/actor constellations - social partners, private sector actors and state agencies, - in promoting the mainstreaming of this legislation?

Forskningsprojektet behandlar EU: s regionala strategi för att stödja länderna på västra Balkan i deras utveckling mot EU-medlemskap. Den fokuserar på den sociala återuppbyggnaden efter kriget i Bosnien-Hercegovina, Serbien och Kroatien och den regionala dialogen om social- och sysselsättningspolitiken inom så kallade Bukarest processen. I studien undersöks lokala och nationella fackföreningars strategier för att möta urholkningen av arbetsrätten och arbetsnormer som föranleds av genomförandet av en nyliberal modell för återuppbyggnad . Den analyserar betydelsen av europeiska sociala dimension och internationella organisationers (såsom UNDP, ILO, internationella fackliga samorganisationen (IFS) och det civila samhällets organisationer) samlade aktioner för utvecklingen av "transetnisk" regional solidaritet. Här undersöks samarbetsformer och strategier för att motverka fientliga arbetsgivare och regeringar. Den viktigaste frågan gäller effekten av EU:s -stöd för social dialog och genomförandet av ILO:s agendan för anständigt arbete på fackföreningarnas i kapacitet att kämpa för arbetstagarnas rättigheter och normer i post-konflikt fd Jugoslavien. Frågan är särskilt relevant med tanke på vidare studier av post-konflikt samhällen, som präglas av social splittring, etniska motsättningar, politisk klientelism, fattigdom, informell ekonomi och migrationstryck.

Projektets fokus är skolans medborgerliga fostran i Norge, Sverige, Syrien och Turkiet. Den centrala frågan kretsar kring hur medborgaren och dennes identitet skapas i förhållande till nation, språk, religion, etnicitet och kön i skolans styrdokument och läromedel. De valda länderna möjliggör intressanta historiska och geopolitiska jämförelser och kontrasterande.
Projektet baseras på nationella och lokala styrdokument, intervjuer med skolpolitiker, policyansvariga, läromedelsförfattare och lärare samt analyser av ett urval av läromedel i ämnen som historia, geografi, samhällskunskap och religion i den grundläggande skolans senare år. Forskarna har huvudansvar för olika länder men projektet genomförs som en sammanhållen studie där material från Norge, Sverige, Syrien och Turkiet analyseras gemensamt av gruppen.
Projektet tar avstamp i samhällsvetenskaplig forskning om transnationalism och insikten att migranter både skapar och upprätthåller sociala relationer över nationsgränserna. Utbildningens omfattning, organisation och innehåll realiseras på en nationell arena men formuleras i allt högre utsträckning på en internationell eller transnationell arena. Projektets övergripande teoriram rör sätten på vilka våra föreställningar om världen skapas och återskapas i tal och text.

Mitt forskningsprojekt ligger inom ramen för omstruktureringen av statens suveränitet i Europa och analyserar konsekvenserna av ett antal reformer som genomfördes inom social- och stadspolitik. Metoderna som utvecklades genom de lokala utvecklingsavtalen i Sverige och den så kallade Stadspolitiken (Politique de la ville) i Frankrike främjar nya lokala ansatser i missgynnade områden. Denna nya kategori av offentliga mekanismer inbegriper en strategisk förvaltning, vilken i de flesta fall baseras på offentliga och privata partnerskap, och en samordning av diverse områden så som bostäder, utbildning, säkerhet, hälsa och ekonomisk utveckling.

Min uppfattning är att utvecklingsmetoderna som används i missgynnade områden måste ifrågasättas. Samexistensen av dels en policy som betonar säkerhet, dels en som har som syfte att involvera invånarna i området leder till en paradoxal situation vad gäller definitionen och förvaltningen av urbana utvecklingsprojekt. Hur kan man förena två politiska riktningar där den ena syftar till att kontrollera och den andra till att involvera befolkningen i ett område?

Projektet tar sin utgångspunkt i stratifieringsteori - att makt- och resursskillnader fortfarande i moderna och komplexa samhällen reproduceras genom sammansatta processer styrda av ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital men medierat genom bland annat skolan - med ett fokus på övergången från grundskolan till gymnasieskolan och här är betygen i årskurs nio av stor betydelse för tillträde till olika gymnasieprogram. Projektet undersöker hur socialt kapital är relaterat till kön, klass och etnicitet och påverkar ungdomars studieresultat. Centrala forskningsfrågor är: A) Vilka egenskaper hos ungdomar (kön, socioekonomiska och invandrarbakgrund) påverkar deras tillgång till socialt kapital? B) Kan tillgång till socialt kapital kompensera för tillgång till mindre ekonomiskt och kulturellt kapital och bidra till bättre utbildningsresultat för ungdomar från familjer i lägre sociala skikt och/eller invandrarbakgrund? C) Genom vilka mekanismer och på vilket sätt fungerar det sociala kapitalet under utbildningsprocessen för att gynna eller missgynna individer med olika förfoganden över socialt kapital?

Projektet analyserar hur förändringar i policy och regleringar påverkar förutsättningar och möjligheter för småföretagande i olika branscher över tid, samt hur egenföretagare reagerar på förändrade möjlighetsstrukturer. Vi studerar strategier för tillväxt och överlevnad inom specifika branscher och marknader, men även förflyttningar mellan olika branscher och typer av marknader. Projektet kommer att bidra med ny kunskap genom en systematisk och sammanhängande longitudinell och rumslig analys av egenföretagandets dynamik bland invandrare i Sverige. Projektet tillämpar och utvecklar systematiskt instrument från ny internationell forskning om ethnic minority businesses (EMB). Teoretiskt utvecklar vi området genom att integrera entreprenörskapsteori och nya teoretiska bidrag från EMB-fältet. Teorier om strategi och egenföretagare som aktörer kombineras med teorier om möjlighetsstrukturer (mixed embeddedness-ansatsen). Metodologiskt innebär projektet samordnade analyser av olika dimensioner på olika nivåer, genom en kombination av policystudier, fallstudier och kvantitativa analyser.

Underpinned by the rapid advancement in gene sequencing technologies, there has been an upsurge of genetics research that focus on genetic differences and make use of racial, national and ethnic categories as proxy for genetic ancestry. This project focuses on how methodological, translational and ethico-political matters are dealt with in Sweden-based human genetics. The primary aim of the project is to explore how national, ethnic and racial categories are defined and made use of in genetics research with a particular focus on research that either is produced in a Swedish academic context, or focuses empirically on Sweden. By comparing three fields of human genetics secondary aims are to examine possible tensions between basic science and clinically oriented research, and discuss possible implications for clinical practice and pharmaceutical commerce. A key focus in the project is to situate the discourses on race and ethnicity in our empirical material in a broader discursive/material terrain. Methods include interviews with key researchers, participant observations at research meetings and analysis of published results and other written materials.

Stratifikationsteori ser vanligtvis utbildning som länken mellan en persons klassbakgrund och hennes egen klassposition. Detta system, där klass "ärvs" via utbildning och utbildning "ärvs" via klass kallas också för meritokrati. Meritokrati innebär att samhället domineras av de mest meriterade och presenteras inte sällan som något att stäva efter. Trots det visar samtidens högerpopulistiska och auktoritära rörelser att tillskrivna egenskaper och tillhörigheter fortfarande är av mycket stor vikt. I detta doktorandprojekt studerar jag skärningen mellan det tillskrivna och det uppnådda genom det fenomen som kallas "immigrant optimism" (invandrar-optimism).

Den så-kallade optimismen syftar på att invandrare och deras barn tenderar att vara mer akademiskt motiverade och framgångsrika än förväntat utifrån deras socioekonomiska bakgrund. Enligt en meritokratisk princip borde detta resultera i ett försteg på arbetsmarknaden, om det inte vore för rasifiering och diskriminering. I invandrar-optimismen möts således motstridiga principer, vilket gör det till ett intressant studieobjekt för ett projekt som handlar om just meritokrati och social stratifiering.

Projektets övergripande syfte är att undersöka användningen av etniska och nationella kategorier i förhållande till migranters hälsa i ett svenskt sammanhang. Syftet uppnås genom två fallstudier som undersöker psykisk ohälsa (depression/ångest) samt diabetes (typ 2). Psykisk ohälsa och diabetes utgör stora hälsoproblem globalt och nationellt, och i båda fallen identifieras migranter som en särskilt sårbar grupp. Sårbarheten förklaras både med hänvisning till bakomliggande sociala och kulturella faktorer (migration, anpassning, matvanor), och med hänvisning till genetiska och neurobiologiska skillnader mellan olika etniska grupper. Det sistnämnda har vunnit ökat intresse de senaste decennierna, något som tolkas av kritiska samhällsvetare som ett uttryck för ”biomedikaliseingen” av etnicitet där biomedicinsk forskning i allt högre grad tillskriver etnicitet och ras en biologisk innebörd.
För att undersöka användningen av etniska och nationella kategorier i det medicinska fältet - inklusive eventuell "biomedikaliseringen av etnicitet" - undersöker vi hur etniska hälsoskillnader konceptualiseras, mäts, översätts och hanteras i forskning, policy och klinisk praktik.

I det föreslagna projektet utgör narrativa berättelser om arbetsrelationer mellan kvinnliga hembiträden och
kvinnliga arbetsgivare själva fenomenet som studeras liksom dess metod. Den narrativa metoden handlar om att
analysera kopplingarna – eller brist på kopplingar och tystnader- mellan sekvenser i berättelser och mellan olika
typer av berättelser.

Forskningsprojektet undersöker steget från statslöshet till naturalisering, statstillhörighet och medborgarskap för syriska kurder som historiskt sett blivit förnekade sin identitet. Projektet utforskar i vilken grad de syriska kurdernas statslöshet utlöste deras migration och hur det påverkade deras juridiska status, vidarebosättning och integration i deras asylländer, främst Sverige och Tyskland. Syftet air att första? hur identitet uppfattas, förhandlas och kommer till uttryck under övergången från statslös till nationell eller medborgare i en situation präglad av flykt och migration. Syftet med denna undersökning air inte bara att klarlägga det invecklade förhållandet mellan statslöshet, migration och identitet hos syriska kurder, utan också att belysa detta förhållande i ett bredare historiskt, politiskt och socialt sammanhang.