Carl-Ulrik Schierup

I kölvattnet av 2009 års våldsamma uppror bland ungdomar i svenska förorter har flera dialogorienterade aktivistgrupper vuxit fram. De är profilerade som urbana rättviserörelser primärt drivna av unga med invandrarbakgrund som. I deras verksamhet sammanbinds segregation med rumslig och social rättvisa.

Syftet för detta projekt är att undersöka vilka möjligheter och hinder möter dessa nya rörelser för att få inflytande och att delta i demokratiska processer samt former för samarbete och dialog med civilsamhället i stort. Fallstudier av flertal organisationer inom det civila samhället utgör projektets empiriska grund.

Frågeställningar är: hur urbana rättviserörelser relaterar till det bredare civilsamhället; vilken situerad kunskap som är producerad och hur tar den sig uttryck i strategier och verksamhetspraktiker; hur urbana rättviserörelser konstituerar sig själva som en offentlig röst i relation till lokala, nationella och internationella kontexter.

Projektet kombinerar teoretiska perspektiv från urbana och studier av sociala rörelser och använder en kombination av olika kvalitativa metoder.

REMESO databasen är en registerdatabas som innehåller information om samtliga individer, skolor, fastigheter och företag i Sverige.
REMESO databasen bygger på Statistiska centralbyråns årliga data och består av fem delar:
(1) Befolkningsregister som innehåller information om information om samtliga individer i personregistret;
(2) Longitudinell Integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA); (3) Ett företagsregister med information om alla företag och organisationer i Sverige som bedriver någon form av ekonomisk verksamhet, oavsett om de tillhör den privata eller den offentliga sektorn;
(4) Skolregistret med information om alla grundskolor och gymnasieskolor samt elevers betyg;
(5) Ett fastighetsregister som innehåller administrativt och longitudinellt information på mikrodatanivå om samtliga fastigheter, byggnader, adresser och lägenheter i Sverige.

Projektet syftar till att analysera utvecklingen av en framväxande global styrning av internationell migration med det civila samhällets spelrum och inflytande i fokus. Den framväxande globala migrationsstyrningen präglas av en pågående rivalitet mellan och inom multilaterala organisationer, regeringar och transnationella civilsamhällets organisationer (TCSO). Mot bakgrund av en kritisk granskning av förekommande reglering av migration och migranträttigheter kommer forskargruppen att analysera GFMD-processen, dess förberedelser, dagordning och prioriteringar, med fokus på interaktion mellan transnationella civilsamhälls aktörer och företrädare för regionala och globala institutioner, statliga och icke-statliga aktörer. Projektet analyserar debatter, diskussioner och globalt politiskt beslutsfattande i anslutning till dessa möten i ett historiskt perspektiv under perioden 2006-2021, och foljer de kommande TCSOs mobilisering för migranternas rättigheter inom olika rum.

Projektet analyserar aktuella debatter om multikulturalism, social sammanhållning och liberala värdegrunder i forskning, policydokument och media. Samtida dominerande diskurser tenderar att se multikulturalism och migration som hot mot social sammanhållning i samhällen präglade ett beskuret medborgarskap, urbana uppror bland missgynnade ungdomar i multietniska storstäder och populistisk mobilisering. Artiklar inom projektet skildrar en svensk utveckling från en liberal agenda för asyl och medborgarskap mot en identitets- och integrationspolitik präglad av övervakning i spåren av det globala kriget mot terror, samt nya exkluderande former av temporär migration. Projektet granskar liberala paradoxer i det multietniska Sverige i ett internationellt jämförande perspektiv avseende nyliberal politik samt en nykonservativ vändning med krav på kulturell homogenitet. Det syftar till publicering av antologier med bidrag från forskare om multikulturalism, nation och medborgerlig exkludering/inkludering.

MIGLINK is a Swedish-Mexican-Turkish Research Links consortium specialised on migration and development. MIGLINK aims to
examine the development of an incipient global governance framework for migration with a focus on the role of civil society. GFMD, initiated at the UN global dialogue High Level Dialogue on Migration and Development in 2006, is the most inclusive state-led forum between governments on developing policies for international migration. Since its inception, so-called "Civil Society Days" were organized as a side event to the GFMD meetings. The consortium follows preparation, agenda2012) setting, debates and outcomes of upcoming GFMD meetings among to contextualise them in historical and geographical perspective, aiming to identify the role of civil society in global policy making through the GFMD. This is matched by examination of the parallel development of a global movement of civil society in fora outside the formal framework of the GFMD and the formation of alternative agendas for global governance on migration. The consortium links interdisciplinary knowledge on the historical development of global governance on migration with a focus on conditions for sustainab

Detta projekt undersöker cirkulära rörelser i södra Afrika i relation till entrepreneurskap, multipla logiker för legitimitet och vardagsinteraktion mellan resenärer och statsfunktionärer. Projektet bygger på ideer om mänskliga ekonomier och förkroppsligande som en väg att undersöka hur rörelse kan förstås av de som är involverade i dess vardagspraktik.

Projektet syftar till att undersöka effekterna av utländska direktinvesteringar (FDI) på sysselsättning, hantering av mänskliga resurser (HRM- human resource management), nya etniska hierarkier inom organisationer, industriella relationer och lokala myndigheter i olika nationella sammanhang. Fokus ligger på multinationella företags (MNC) förvärv i den post-kommunistiska regionen i fd Jugoslavien. Forskningen ligger i frontlinjen av forskningen om globalisering, migration, global personalhantering samt lokala och gränsöverskridande strategier för att utmana företagens makt. En pågående fallstudie undersöker indiska Mittal Steels förvärvet av den bosniska stålbolaget och dess inverkan på relationerna mellan arbetsmarknadens parter, arbetsnormer och förvaltningspraxis, relationer med staten, lokala ledningen, fackliga organisationer och lokalsamhället. Projektet är utvecklat i samarbete med Management School, Sheffield University. En gemensam jämförande studie av ArcelorMittal i Sydafrika och Bosnien och Hercegovina planeras i samarbete med professor Jacklyn Cpck, University of Witwatersrand, Sydafrika.

Forskningen inom detta projekt analyserar kritiskt den pågående konfigurering av globala och regionala migrationsregimer inom ramen för global fleranivåstyrning (så kallad multi-level governance). Huvudsyftet är att kartlägga internationella institutionella arrangemang för grundläggande arbetsnormer och migrantarbetarnas rättigheter samt att undersöka deras betydelse för hantering av migration inom det "asymmetriska" globala styret, liksom deras inverkan på den pågående omvandligen av globala och regionala politiska ekonomier. Olika studier inom projektet undersöker utformningen av globaliseringens "sociala dimension" och en inkluderande migrationsstrategi som bejakar mänskliga rättigheter. Fokus ligger på ILO: s omformulering av social rättvisa i termer av "anständigt arbete" för alla arbetstagare, inklusive de som arbetar i den informella ekonomin. Studier identifierar de viktigaste multinationella, statliga och icke-statliga aktörerna, deras diskurser och strategier för att främja global social rättvisa. Särskild hänsyn tas till post-socialistiska omvandlingar i och europeisering av länderna i Central-och Östeuropa. I detta sammanhang undersöks möjligheterna att främja europeiska sociala modellen i hela det utvidgade EU, med hänsyn till EU: s svar på 2008 finanskrisen.

Politics of Precarity: Migrant Conditions, Struggles and Experiences

Projektet bygger på två kompletterande teoretiskt-analytiska perspektiv: å ena sidan, välfärdsstatens hantering av migration och etnisk mångfald genom migrationspolitiska åtgärder, integrations och medborgarskapspolitik och, å andra sidan, migration och etnisk mångfald sett som dynamiska faktorer för ekonomisk, politisk och social omvandling. Studier inom projektet fokuserar på nya former för etnisk segmentering relaterade till social inkludering/exkludering och europeisk integration.

To be updated

Syftet med nätverket är att skapa en intellektuell arena för vetenskaplig diskussion och kritik samt forskningsinitiativ kring frågor om fackföreningar, globalisering och transnationell solidaritet.
Genom att sammanföra forskare från skilda discipliner och utspridda mellan svenska universitet syftar nätverket till att teoretiskt utveckla förståelsen av fackföreningsrörelsens utmaningar i ett socialt landskap under förändring, kännetecknad av regionalisering och internationalisering av produktionsregimer. Inom den ramen ägnas särskild uppmärksamhet åt konreta fall av fackligt samarbete över nationsgränser. Nätverket för samman forskning kring genus, etnicitet och klass kopplat till transnationell fackföreningssolidaritet. Det empiriska fokus är på transnationellt fackligt samarbete inom närområden (Norden/Östersjöregionen), regionalt (EU/Europa) och globalt (Nord-Syd). Utöver teoretisk och empirisk fokus baseras samarbetet även på att koordinera och utveckla pågående forskning och utgöra bas för initiering av ny forskning. Slutligen syftar skapandet av ett nätverk till att möjliggöra samarbete med andra internationella nätverk av forskare med inriktning på liknade forskning.

Fackföreningsstrategier, migration och informellt arbete i Sverige, Turkiet och Sydafrika

Projektet syftar till att utforska vilken betydelse olika rekryteringspraktiker och olika tillgång till sociala nätverk har för anställning av personer med utländsk respektive svensk bakgrund.
Studien är förankrad i två perspektiv på hur ojämlikhet skapas och reproduceras: teorier kring socialt kapital och institutionell selektering/sortering. Studien utvecklar en teoretisk koppling mellan etnisk kategorisering och sociala nätverk/socialt kapital, samt etnisk kategorisering och institutionella selekteringsmekanismer.
Studien granskar rekryteringspraxis i organisationer med empirisk fokus på dels rekryteringspersonal, och dels på personer som sökt och fått arbete.
Metodmässigt kommer studien att kombinera kvantitativ och kvalitativ analys där enkäter och intervjuer utvecklas för att komplettera varandra och därigenom utöka förståelsen.
Analysen koncentreras på två interrelaterade frågeställningar: För det första undersöks skillnader mellan personer med utländsk och svensk bakgrund när det gäller förfogandet över sk socialt kapital samt betydelsen av detta sociala kapital avseende individers möjlighet för anställning. För det andra granskas institutionella selekteringsmekanismer.

Projektet belyser samspelet mellan institutionella förändringar och reformer inom grundkolan och gymnasieskolan och social inkludering/exkludering av ungdomar med invandrarbakgrund; deras karriärer och erfarenheter av utbildning och arbete i segregerade storstadsmiljöer. I projektet studeras Stockholm i ett nationellt och internationellt perspektiv. Särskild uppmärksamhet ägnas åt lokal samverkan mellan familj, föreningar bildade på etnisk grund, skola och den lokala utbildningsförvaltningen. Övergripande fokus i projektet är betydelsen av utbildning, arbete och medborgerlig agens för social inkludering och utvecklande av ett fullvärdigt medborgarskap i det mångetniska samhället. Reformer i utbildningssystemet och förändringar på arbetsmarknaden relateras till utvecklingen i närsamhället, i syfte att närmare belysa samspelet mellan strukturella och institutionella förändringar, medborgerlig agens och individuell social mobilitet.