Projects with keyword: Multiculturalism

Projektet analyserar aktuella debatter om multikulturalism, social sammanhållning och liberala värdegrunder i forskning, policydokument och media. Samtida dominerande diskurser tenderar att se multikulturalism och migration som hot mot social sammanhållning i samhällen präglade ett beskuret medborgarskap, urbana uppror bland missgynnade ungdomar i multietniska storstäder och populistisk mobilisering. Artiklar inom projektet skildrar en svensk utveckling från en liberal agenda för asyl och medborgarskap mot en identitets- och integrationspolitik präglad av övervakning i spåren av det globala kriget mot terror, samt nya exkluderande former av temporär migration. Projektet granskar liberala paradoxer i det multietniska Sverige i ett internationellt jämförande perspektiv avseende nyliberal politik samt en nykonservativ vändning med krav på kulturell homogenitet. Det syftar till publicering av antologier med bidrag från forskare om multikulturalism, nation och medborgerlig exkludering/inkludering.

Denna studie är en utvärdering som genomförts på uppdrag av utbildningskontoret i Linköpings kommun under 2007-2008. Utvärderingen omfattar fortbildningsprojektet, "Från invandrartätt till internationellt" för anställda inom grund- och gymnasieskolan och genomfördes som en processutvärdering. Resultatet från granskningen kan läsaren ta del av i den refererade rapporten, som i första hand återger en kvalitetsbedömning av ett fortbildningsprojekt, men även kan läsas som ett nedslag i skolanställdas tal och föreställningar om ?mångkulturell skola?, ?kulturella skillnader? och ?invandrarelever?. De resonemang som förs fram av utvärderingens deltagare är vanligt förekommande och iakttagelserna har vistats på och diskuterats i en rad tidigare studier med fokus på skolan och etniska relationer. Inte minst att välmenande men oreflekterade inkluderingsambitioner från skolans sida riskerar att mynna ut i stigmatisering och uteslutning av elever med så kallad invandrarbakgrund.

I Sverige, liksom i många andra länder, har strävan samverkan mellan statliga institutioner, marknad och det civila samhället på senare tid fått allt större genomslag inom en rad olika politikområden. Politiska partier från vänster till höger har samstämmigt värnat en typ av maktutövning som bygger på ett så kallat underifrån- snarare än ett uppifrånperspektiv. Dessa strävanden återspeglar en större, gradvis förskjutning som alltmer betonar principen om den enskilde individens autonomi och valfrihet gentemot principen om statlig kontroll, strävan efter jämlikhet och demokratiskt deltagande, det vill säga en förskjutning i riktning mot idealet om ett aktivt medborgarskap. I detta projektet undersöks normativa och substantiella dimensioner av idealet om aktivt medborgarskap i Sverige kring millennieskiftet. I fokus står framför allt förhållandet mellan demokratiskt deltagande och socialt medborgarskap i det mångetniska samhällets kontext.

I denna skrift redovisas en utvärderingsstudie som jag genomfört på uppdrag av Utbildningskontoret i Linköpings kommun under 2007-2008. Föremålet för utvärderingen var en ettårig fortbildning, Språk och kommunikation i flerspråkiga förskolegrupper, som genomfördes för förskolans personal i området Ryd. Syftet med fortbildningen har varit att genomföra ett utvecklingsarbete med sikte på att tydliggöra och förstärka förskolans språkstimulerande och språkstödjande verksamhet. Hur reflekterar de som deltagit i fortbildningen kring dess kunskapsstoff och hur reflekterar de kring språk? Vilka avtryck ger fortbildningen i förskolans dagliga verksamhet, dels vad det gäller konkreta handlingar, dels tankar och resonemang? Vilka dilemman kan skönjas i relation till den genomförda fortbildningen?

Mångkulturalism ses som en viktig pelare i skolans värdegrund. Dock betonas svenskans ställning mer och mer och förslag har väckts om att svenska skall vara enda tillåtna kommunikationsspråk i den kommunala skolan, dvs. att svenska skall bli någon form av enhetsspråk. Fokus i projektet ligger på relationen mellan majoritetsspråk och immigrantsspråk i den kommunala skolan. Projektet analyserar vilka tankeskolor styr utvecklingen på central och lokal nivå och skiljer där mellan nationellt tänkandem resonemang baserade på värdet av språk som integrationsfaktor, och resonemang som utgår från en mångkulturalistisk syn.Den ena av projektets studier är en övergripande samtidhistorisk studie om språkpolitiken på central nivå. Den andra studien är en omfattande lokal undersökning av hur skolledare och skolpolitiker ser på svenskans ställning i den kommunala skolan. Genom att undersöka planering och perspektiv på språkanvändning på centralt och lokalt plan ges kunskap om hur den kommunala skolan möter den genomgripande sociala och kulturella förändring som immigrationen inneburit.

Projektet undersöker relationen mellan två fenomen. Det handlar å ena sidan om dagens åtstramningspolitik i Europa, med skärpta migrationslagar, exkluderande arbetsmarknad, krympta välfärdssystem och hårdare diskriminering av invandrare och minoriteter. Å andra sidan skönjer vi hur minoriteternas och migranternas kulturarv i allt högre grad marginaliseras i historieskrivning och debatt. I stället betonas en mer heroiserande och homogen bild av den egna nationen liksom av Europa, alternativt en normativ kosmopolitanism där Europa återtar rollen som global modell. Vad som går förlorat i denna process är bilden av den europeiska historiens mångfald och motsägelsefulla dynamik. I projektet deltar forskare från tiotalet europeiska länder jämte flera svenska forskare. Uppgiften är att undersöka sambanden mellan dagens ´politics of austerity´och en framväxande auktoritär historiesyn där mångkulturalismen, minoriteternas kollektiva minnen och kolonialismens arv görs osynliga. Projektet sammanför samhällsvetare med fokus på nutiden och historiker med fokus på kulturarvet och syftar till att initiera en inter-europeisk dialog om minoriteternas och det koloniala arvets plats i Europa.

Syftet med projektet är att analysera möjligheterna och bristerna av antirasism genom begreppet conviviality (leva tillsammans), som en framväxande politisk identitet och organisatoriska praktiker som överskrider och utmanar det etablerade politiska landskapet. Syftet är också att undersöka rollen av två fundamentala sociala relationer - kön och ?ras??/etnicitet - inom dessa framväxande rörelser, med fokus på två kategorier av människor som å ena sidan tenderar att vara marginell i forskning om antirasism och å andra sidan är centrala för att fånga antirasism och vardagliga praktiker kring att leva tillsammans; kvinnor och migranter/etniska minoriteter.

Detta projekt redogör för tre faser av hegemonisk vithet i Sverige. En vit renhetsperiod 1905-1968, den vita solidaritetsperioden 1968-2001 och från 2001 och framåt, fasen vi nu är i - vit melankoli. De tre perioderna visar upp såväl skilda rasformationer och minoritetsdiskurser, klasstrukturer och genusrelationer, som olika politiska ideologier och affektiva strukturer. Hypotesen är att Sverige i nuläget erfar ett dubbelt tryck från en föreställning om svensk vithet. Dels upplösningen av det "gamla Sverige", det vill säge ett rasmässigt homogent land, och dels avskedet från det "goda Sverige", i meningen en politiskt progressiv nation. Båda processerna uppfattas som pådrivna av närvaron av icke-vita människor i den svenska samhällskroppen och innanför dess gränser. Följaktligen är både det reaktionära och rasistiska lägret och de radikala (progressiva) och antirasistiska dito, påverkade av och engagerad i den svenska vithetens kris.

Projektet har som syfte att utveckla teorier och metoder för att främja mångkulturell gemenskap. Projektet tar avstamp i tidigare forskning som visar att värdegrundsfrågor är pedagogiskt utmanande för både lärare och elever, särskilt i undervisning som försöker belysa flera diskrimineringsgrunder samtidigt. Ett exempel är situationer där jämställdhet och HBTQ-personers rättigheter framställs som svenska värderingar.

Projektet är inspirerat av aktionsforskning vilket innebär att forskarna genomför klassrumsobservationer, intervjuar lärare och elever, ger återkoppling, samt, tillsammans med lärare vidareutvecklar befintliga metoder och arbetssätt. Med utgångspunkt i kritisk mångkulturalism och feministisk intersektionalitetsteori identifierar vi möjliga sätt att öka reflexivet och gemenskap i heterogena grupper.