Projects with keyword: Governance

Projektet studerar partnerskap mellan skolor, vuxenutbildning och invandrarföreningar, med särskilt fokus på betydelsen av utbildning och medborgerligt deltagande för social inkludering. Projektet tar sin utgångspunkt i den senaste tidens förändringar av styrningen inom skolans område, som ägt rum bland annat i Sverige. Syftet är att belysa samspelet mellan strukturella och institutionella förändringar, medborgerligt deltagande och social förändring. Särskild uppmärksamhet ägnas åt samarbetet mellan invandrarföreningar, hem, skola och den lokala förvaltningen, och de konsekvenser som sättet att organisera samverkan har, i termer av demokrati, social inklidering/exkludering av etniska minoriteter (i egenskap av föräldrar, organiserade i föreningar osv).

This project focuses those transnational civil society organizations and networks, created by diasporan populations residing in western states that function not only as a substantial means of integration in their residing societies, but also as genuine transnational institutions that aim in, in one way or another, to affect the politics of their former homelands, especially in the direction of democracy, promotion of the human rights, gender equality and peace settlement with non-violent means. In this regard, this study considers diaspora as an instance of transnational governance.

I Sverige, liksom i många andra länder, har strävan samverkan mellan statliga institutioner, marknad och det civila samhället på senare tid fått allt större genomslag inom en rad olika politikområden. Politiska partier från vänster till höger har samstämmigt värnat en typ av maktutövning som bygger på ett så kallat underifrån- snarare än ett uppifrånperspektiv. Dessa strävanden återspeglar en större, gradvis förskjutning som alltmer betonar principen om den enskilde individens autonomi och valfrihet gentemot principen om statlig kontroll, strävan efter jämlikhet och demokratiskt deltagande, det vill säga en förskjutning i riktning mot idealet om ett aktivt medborgarskap. I detta projektet undersöks normativa och substantiella dimensioner av idealet om aktivt medborgarskap i Sverige kring millennieskiftet. I fokus står framför allt förhållandet mellan demokratiskt deltagande och socialt medborgarskap i det mångetniska samhällets kontext.

Projektet syftar till att undersöka vilken roll platsmarknadsföring och kommunalt och regionalt varumärkesbyggande har i lokala och regionala styrningsprocesser. Fem övergripande frågor kommer att ställas; (a) Vad är anledningen till att platsmarknadsföring är en så ofta använd strategi på lokal och regional nivå? (b) Vem eller vilka är det som har inflytande över dessa processer av branding? (c) Vilka är de berättelser som berättas om de platser som varumärkesgörs och kommuniceras? (d) Hur förhåller sig place branding, som utvecklingskoncept och styrningsmodell, till olika aspekter av medborgarskap? (e) Vilka är de värden och visioner som uttrycks i dessa marknadsföringsprocesser?

Detta avhandlingsprojekt handlar om styrningen av lokala integrationsprogram inom ramen för det svenska flyktingmottagandet. Insatserna riktade till "nyanlända invandrare" har under årtionden kritiserats för att vara passiviserande och fördröja inträdet på arbetsmarknaden. I linje med den sysselsättningspolitiska trenden inom EU har den svenska integrationspolitiken allt mer kommit att handla om att etablera arbetslinjen som överordnad norm för insatserna. Styrningen på detta område har framförallt baserats på "mjuka" styrmedel i form av riktlinjer, förhandling, kunskapsspriding och samverkan. Med utgångspunkt i institutionell teori undersöker avhandlingen betydelsen av denna normbildningsprocess genom att fokusera på hur lokala aktörer förhåller sig till den externa styrningen och vilket genomslag den har fått i utformningen av de lokala programmen.

This project addresses the question of the interplay between norm building processes and form of policy governance. How do different governance legacies affect the way the antidiscrimination legislation or its requirements/arguments are used in/to motivate policies/policy measures, and which is the relative role of different societal actors/actor constellations - social partners, private sector actors and state agencies, - in promoting the mainstreaming of this legislation?

The multidisciplinary project Work, Market and Integration addresses the local public-private collaboration in developing novel methods for labour market integration. The main research question is how potential tensions between market-informed solutions and solutions based on strengthening target group involvement inform partnerships: project logic (means and goals), norm building and identities of partners and target groups, and dissemination, learning and communication of new methods.

Tänk Om består av lokala arbetsmarknadsprojekt som drivs i Norrköping och Linköping. Susanne Urban har i samarbete med Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, fått i uppdrag att utvärdera projektet TänkOm. Det övergripande syftet med projektet är att bidra till lokal utveckling och att utveckla metoder för att hjälpa långtidsarbetslösa att komma in i arbetsmarknaden. Det är ett treårigt stadsutvecklingsprojekt i Linköpings och Norrköpings kommuner som tillsammans har beviljats drygt 18 miljoner kronor ur Europeiska socialfonden för verksamhet under åren 2008-2011.

Mitt forskningsprojekt ligger inom ramen för omstruktureringen av statens suveränitet i Europa och analyserar konsekvenserna av ett antal reformer som genomfördes inom social- och stadspolitik. Metoderna som utvecklades genom de lokala utvecklingsavtalen i Sverige och den så kallade Stadspolitiken (Politique de la ville) i Frankrike främjar nya lokala ansatser i missgynnade områden. Denna nya kategori av offentliga mekanismer inbegriper en strategisk förvaltning, vilken i de flesta fall baseras på offentliga och privata partnerskap, och en samordning av diverse områden så som bostäder, utbildning, säkerhet, hälsa och ekonomisk utveckling.

Min uppfattning är att utvecklingsmetoderna som används i missgynnade områden måste ifrågasättas. Samexistensen av dels en policy som betonar säkerhet, dels en som har som syfte att involvera invånarna i området leder till en paradoxal situation vad gäller definitionen och förvaltningen av urbana utvecklingsprojekt. Hur kan man förena två politiska riktningar där den ena syftar till att kontrollera och den andra till att involvera befolkningen i ett område?

Syftet med projektet är att beskriva och analysera regeringens styrningen av den komplexa målsättningen kring svensk integrationspolitik. Mer precis studeras detta inom politikområdet för regional utveckling med syftet att kartlägga hinder för genomförande såväl som resultat.

Projekten beskriver och analyserar genomförandet av den svenska integrationspolitiken inom politikområdet för regional utveckling med hjälp av intervjuer, deltagande observationer och analys av relevanta dokument. Det huvudsakliga forskningsområdet är regional och lokal utveckling genom partnerskap. Begrepp från teorier om nätverksstyrnings och politikimplementering används för analysen. Studien väcker frågor om förhållandet mellan statliga politiska mål och metoder i olika regioner och lokala sammanhang och undersöker statlig styrning via en modell baserad på nätverk och partnerskap med autonoma aktörer. Projektet har en komparativ metod samt inkluderar en fördjupad studie av ett utvecklingsområde.

Vilken sorts regionalism? (What Kind of Regionalism?) är en komparativ studie av regionalism och regionskapande i två nordeuropeiska regioner ? Mecklenburg-Vorpommern i Tyskland och svenska Norr-botten. Syftet med avhandlingsarbetet har varit att undersöka vilken sorts regionalism som uppstår i regioner som varken är etniskt eller kulturellt definierade eller kan räknas till de nya, expansiva till-växtregionerna i Europas mitt. Studien visar på att det i båda regioner finns såväl civiska, nyregionala tendenser som mer romantiska, kulturaliserade drag. En av de slutsatser som förs fram är därför att den skarpa gräns som ibland dras mellan gammal, etno-regionalism och nyregionalism måste nyanseras. En annan slutsats är att regionalism kan och bör studeras som en ideologi som bygger på vissa bestämda normer, värderingar och föreställningar.

MIGLINK is a Swedish-Mexican-Turkish Research Links consortium specialised on migration and development. MIGLINK aims to
examine the development of an incipient global governance framework for migration with a focus on the role of civil society. GFMD, initiated at the UN global dialogue High Level Dialogue on Migration and Development in 2006, is the most inclusive state-led forum between governments on developing policies for international migration. Since its inception, so-called "Civil Society Days" were organized as a side event to the GFMD meetings. The consortium follows preparation, agenda2012) setting, debates and outcomes of upcoming GFMD meetings among to contextualise them in historical and geographical perspective, aiming to identify the role of civil society in global policy making through the GFMD. This is matched by examination of the parallel development of a global movement of civil society in fora outside the formal framework of the GFMD and the formation of alternative agendas for global governance on migration. The consortium links interdisciplinary knowledge on the historical development of global governance on migration with a focus on conditions for sustainab

Projektets syfte är att undersöka användningen av biometriska teknologier i migrationsprocesser, med särskilt fokus på dess etiska och sociala konsekvenser. Projektet använder observationer och intervjuer för att undersöka hur migrationsmyndigheter, polis och gränsbevakning samt industrin använder de EU-baserade IT-system Eurodac, som styrs av Migrationsverket i Sverige och framförallt avgör ansvar mellan medlemsstater samt irreguljär migrationsstatus; SIS-II, som används av polisväsendet och i migrationssammanhang hanterar irregularitet och avvisningsbeslut, samt; VIS, som innehåller information om visum och sponsorer. Teoretiskt grundar sig studien på att tolka biometri som en biopolitisk ”sanningsteknologi”, vilken i det specifika historiska och geografiska sammanhanget av europeisk gränspolitik får betydande konsekvenser för människor på både grupp- och individnivå.Till migrationsforskningen bidrar projektet med en grundad analys av hur dessa system kan ses som en form av "biologiskt medborgarskap".

Projektet syftar till att analysera utvecklingen av en framväxande global styrning av internationell migration med det civila samhällets spelrum och inflytande i fokus. Den framväxande globala migrationsstyrningen präglas av en pågående rivalitet mellan och inom multilaterala organisationer, regeringar och transnationella civilsamhällets organisationer (TCSO). Mot bakgrund av en kritisk granskning av förekommande reglering av migration och migranträttigheter kommer forskargruppen att analysera GFMD-processen, dess förberedelser, dagordning och prioriteringar, med fokus på interaktion mellan transnationella civilsamhälls aktörer och företrädare för regionala och globala institutioner, statliga och icke-statliga aktörer. Projektet analyserar debatter, diskussioner och globalt politiskt beslutsfattande i anslutning till dessa möten i ett historiskt perspektiv under perioden 2006-2021, och foljer de kommande TCSOs mobilisering för migranternas rättigheter inom olika rum.

Vi föreslår en forskningsprocess som sammanför bildkonst, skulptur, performance, litterär essäistik, digital estetik och tolkning av kulturella uttryck för att undersöka ett samtida politiskt problem. Problemet gäller uppkomsten av kollektivt handlande som i hög grad formas av digital teknologi och algoritmiska uträkningar.
Vi utforskar tre slags kollektiva rörelser. Jämte den auktoritära populismen som triumferat i flera länder syns en demokratisk protestvåg och civilsamhällelig aktivism, inte minst i klimatfrågan. Till dessa ska läggas migrationen, en gränsöverskridande folkrörelse i egen rätt. Covid-19 pandemin förstärker bilden av en värld där globala samband och samarbeten kan bryta samman och det demokratiska samfundet utsätts för stora påfrestningar.
Samtliga dessa processer betingas av en digital infrastruktur som möjliggör nya former av kollektiv mobilisering en också en omfattande registrering, övervakning och styrning av kollektivt beteende.

Projektet gäller de sociala och kulturella följderna av utbyggnaden av digital infrastruktur i fyra länder, en process påskyndad av pandemin. Vi sammanför samhällsvetenskap, politisk teori, queer feministisk teknikvetenskap, kulturstudier och migrationsstudier i en undersökning av hur digitaliseringen påverkar människors föreställningar om demokratisk suveränitet, offentlighet och gränsdragningar mellan EU och omvärlden. Detta undersöks teoretiskt och empiriskt med fokus (a) på hur teknologiska innovationer, pådrivna av infrastrukturbehov och entreprenörskap, omvandlar såväl éthnos (kulturell gemenskap) som demos(medborgarskap); och (b) på konflikter som uppstår när ny digital infrastruktur möter redan befintlig infrastruktur. Vi frågar: vilka nya samhällsformande krafter, aktörer och gemenskaper skapas, praktiseras och föreställs i vision och fantasi i detta nya sociala och tekniska sammanhang?