Projects with keyword: Populism

Under de senaste 20 åren har forskning kring extrema högerpopulistiska partier ökat, speglande deras politiska framgångar över Europa. Forskningen om extrema högerpopulistiska partier har spänt över stora områden, men har sällan och i mycket liten omfattning berört de teman som är centrala för det här forskningsprojektet - kvinnors och invandrares situation inom dessa partier. Projektets syfte är att analysera den dubbla relationen mellan å ena sidan kvinnors och invandrares närmande till Sverigedemokraterna, och å andra sidan hur partiet förhåller sig till dessa grupper genom både dess ideologiska självbild och genom de bidrag dessa grupper kan bistå med. Teoretiskt är projektet inspirerat av genusstudier och av IMER-forskning. Projektets har två huvudstudier. En etnografisk studie av alla Sverigedemokraternas kommunfullmäktigeledamöter som är kvinnor och/eller har utländsk bakgrund. Vi kommer att använda oss av djupintervjuer och levnadsberättelser för att söka svar på hur dessa personer kom in i SD och hur de förhåller sig till de olika delarna av partiets ideologi, men också hur det har bemötts inom partiet. Den andra delstudien fokuserar på betydelsen av sociala nätverk.

Projektet analyserar "massan" som sociologisk kategori, politisk idé och estetisk fantasi från franska revolutionen till i dag. Massan är ett dominerande tema i europeisk modernitet, vilket i dag återuppstår under nya förtecken i form av hotbilder av tredje världens militanta underklass. Projektet diskuterar den så kallade masspsykologin, en produkt av 1890-talets Frankrike, som präglade dåtidens samhällsvetenskaper men också speglade dess politiska fördomar. Bilden av folket och de lägre samhällsklasserna som en hotande "massa" antog i mellankrigstidens Europa metafysiska proportioner och blev ett civilisationsproblem som bearbetades i periodens samhällsteori och kultur. I dessa studier undersöker projektet "massan" som en sociologisk och politisk kategori som åberopats för att verkställa kulturell integration och social exkludering. Resultaten har presenterats i boken "A Brief History of the Masses: Three Revolutions", utgiven på Columbia University Press 2008, och i en studie med titeln "Crowds and Democracy: The Idea and Image of the Masses in German and Austrian Culture Between the Wars", som är under utgivning.

Detta projekt handlar om litteratur, konst och film som bearbetat de politiska massprotesterna i Europa och arabvärlden från 2011 och framåt. Hypotesen är att litterära och konstnärliga gestaltningssätt 'vet' något om kollektivt politiskt agerande och demokratins villkor som andra kunskapsformer - t. ex. historia, samhällsvetenskap och journalistik - inte känner till.
Materialet är poesi, prosa, film, konst, teater och andra estetiska uttryck från Tahrir-resningen i Kairo 2011, folkförsamlingarna i Aten 2011 och Majdanrevolten i Kiev 2013-2014. Tolkningsfrågan gäller sambandet mellan de estetiska verkens flerstämmighet och dialogicitet och den kollektiva protestens inslag av dialog, mångstämmighet, ögonblicklig frigörelse och solidaritet. Projektet ställer representationens epistemologi mot deltagandets. Det sammanför estetisk tolkning med kulturteori och politisk teori för att undersöka vad konsten kan lära oss om det demokratiska livet och den politiska handlingen.

Under de senaste åren har högerpopulistiska partier fått mer inflytande i många europeiska länder och många av partierna har även fått vågmästarpositioner eller sitter i regeringsställning. I detta forskningsprojekt undersöks de sociala och kulturella dynamiken som möjliggör att dessa partier blir allt mer populära i olika europeiska länder. Forskningen är inriktad mot djupgående processer av social polarisering, radikalisering och omvandling av vardagslivet som förmedlar nationalism och högerpopulism i Europa. Projektet utförs samtidigt i fem olika länder i Europa: Sverige, Tyskland, Österrike, Kroatien och Serbien. Denna etikprövningsansökan gäller enbart den svenska delstudien som utförs separat men i samarbete med andra nationella delstudier inom projektet.
Vi använder begreppet ’Cultures of Rejection’ (CuRe) för att beskriva diskurser, praxis, normer och värderingar som förkastar till exempel invandring, feminism, europeisk integration, media och eliter.

Projektets hemsida: http://www.culturesofrejection.net/

Nya rörelser framträder idag i det politiska landskapet. Medan den auktoritära populismen triumferat i flera länder syns också tecken på en demokratisk protestvåg som skapat nya vänsterrörelser och civilsamhällelig aktivism, inte minst i klimatfrågan. Till dessa förändringar ska läggas 'migrationskrisen', som utgör en gränsöverskridande folkrörelse i egen rätt, samtidigt som den framkallat reaktioner från både extremhögern och medborgerliga solidaritetsrörelser.

Mot denna bakgrund ställer det föreslagna forskningsprogrammet tre övergripande frågor, som aktualiserar den konstnärliga gestaltningen som ett sätt att undersöka politikens, den politiska teorins och samhällsvetenskapens gränser:

(1) Hur framställs kollektiv protest, migration och migranter, och auktoritär populism i nutida estetiska gestaltningar?
(2) Hur kan analys av estetiska gestaltningar förbättra samhällsvetenskaplig förståelse av framväxten av demokratiska proteströrelser, migration och auktoritär populism?
(3) På vilka sätt kan estetiska kunskap främja förståelsen av demokratin som begrepp och praktik, i en tid av samhällsomvälvningar och manipulering av opinionsbildning och kollektivt beteende?

Forskningsprogrammets syfte är att analysera antifeminism som idéer, kollektiva identiteter och politiska projekt i Norden (här definierat som Danmark, Finland, Norge och Sverige) med fokus på civilsamhällets organisationer och nätverk, politiska partier och religiösa institutioner. Vi kommer att fånga antifeminism både i dess defensiva strategi (kampen mot feminism; kvinnors rättigheter som har ”gått för långt”) och den offensiva strategin (som en positiv vision som formar en patriarkal och traditionell världsbild och en möjlig framtid). Vi kommer också att utforska känslornas roll i antifeminism, som känslomässigt artikulerade och hur antifeminism ofta lyfter fram ångest och rädsla som möjliggör auktoritära, religiöst fundamentalistiska, etnonationalistiska och antiklimatbaserade världsbilder. Slutligen kommer vi att analysera relationer, likheter och skillnader både mellan skilda huvudprojekt och mellan platser. Hur fungerar antifeminism som kitt för att binda samman etnonationalister, klimatförnekare och religiösa fundamentalister.

Vi föreslår en forskningsprocess som sammanför bildkonst, skulptur, performance, litterär essäistik, digital estetik och tolkning av kulturella uttryck för att undersöka ett samtida politiskt problem. Problemet gäller uppkomsten av kollektivt handlande som i hög grad formas av digital teknologi och algoritmiska uträkningar.
Vi utforskar tre slags kollektiva rörelser. Jämte den auktoritära populismen som triumferat i flera länder syns en demokratisk protestvåg och civilsamhällelig aktivism, inte minst i klimatfrågan. Till dessa ska läggas migrationen, en gränsöverskridande folkrörelse i egen rätt. Covid-19 pandemin förstärker bilden av en värld där globala samband och samarbeten kan bryta samman och det demokratiska samfundet utsätts för stora påfrestningar.
Samtliga dessa processer betingas av en digital infrastruktur som möjliggör nya former av kollektiv mobilisering en också en omfattande registrering, övervakning och styrning av kollektivt beteende.