Peo Hansen

Flyktingsituationen i Europa och Sverige dominerar den politiska diskussionen. På kommunal nivå innebär den stora mängd
flyktingar som kommit till Sverige en stor utmaning, som nu tillsammans
med forskningen om integration måste formulera nya frågor och söka nya svar för ett
hållbart flyktingmottagande.

Vid sidan om forskarsamhället har även kommunala tjänstemän, handläggare vid myndigheter, organisationer i
civilsamhället, asylrättsjurister och flyktingar själva, viktig kunskap om flyktingsituationen. Till detta
kommer att allmänhetens frågor måste tas på allvar i värnandet om ett öppet samhälle
och i arbetet mot främlingsfientlighet och rädsla. Därför behövs plattformar för kunskapsutbyte, inte bara kanaler för
kunskapsspridning.

Detta kommunikationsprojekt kommer genom utställningar och samtal i utställningsrummet förmedla och kommunicera
forskning och kunskap om flyktingpolitikens konsekvenser i Europa och Sverige i dag, med särskilt fokus på kommuners
flyktingmottagande. Centralt är insikten om behovet att samverka med omgivande samhälle.

Politics of Precarity: Migrant Conditions, Struggles and Experiences

Projektet bygger på två kompletterande teoretiskt-analytiska perspektiv: å ena sidan, välfärdsstatens hantering av migration och etnisk mångfald genom migrationspolitiska åtgärder, integrations och medborgarskapspolitik och, å andra sidan, migration och etnisk mångfald sett som dynamiska faktorer för ekonomisk, politisk och social omvandling. Studier inom projektet fokuserar på nya former för etnisk segmentering relaterade till social inkludering/exkludering och europeisk integration.

Avhandlingen är en etnografisk intervjustudie som analyserar berättelser om queer partner migration, dvs en familjeåterföreningsmigration där en partner i ett förhållande har migrerat för att två personer ska kunna tillsammans, och där de två queerar migrationen i den meningen att de har en icke-normativ sexualitet och /eller könsidentitet. Syftet är att undersöka hur queera partnermigranter och deras icke-migrerande svenska partners upplever migrationsprocessen genom att analysera vad känslor "gör" i förhållandet samt hur känslor strukturerar migrationsprocessen. Studien analyserar arbetet tre olika känslor - kärlek, förlust och tillhörighet - utför i dessa migrationsprocesser och hur det här arbetet beskrivs i deltagarnas narrativ. De migrerande deltagarna har migrerat från olika delar av världen (Afrika, Europa, Latinamerika och Nordamerika), vilket gör det möjligt att analysera vad känslor gör i denna specifika migrationsprocess i relation till nationalitet, i synnerhet i relation till västerländskhet, ras och språk, samt hur privilegier som är kopplade till dessa positioner blir viktiga i processen.

Studien fokuserar på tjänstemännens roll i implementeringsprocessen. Syftet med projektet är att studera svensk integrations- och arbetsmarknadspolitik. I förvaltningspolitisk forskning saknas ofta en problematisering av hur ras/etnicitet, kön och sexualitet görs i mötet mellan tjänsteman och klient. Studien fokuserar, ur ett ras/etnicitet-, kön, klass- och sexualitetsperspektiv, på hur arbetsmarknadsetablering av nyanlända svenskar görs.

Det empiriska materialet samlas in på de institutioner, i huvudsak arbetsförmedlingskontor, som är ansvariga för integrationen av nyanlända invandrare.

Projektet utgår från ett intersektionellt perspektiv, där genusvetenskap och etnicitetsstudier utgör en grund. Studien tar också sin utgångspunkt välfärdsstatsforskning och studier av offentlig förvaltning. De metoder som används är deltagande observationer. Djupintervjuer och diskursanalys.

Projekts huvudsakliga resultat är en doktorsavhandling i etnicitet och migration.

Europeiska unionen grundades 1957 då sex europeiska stater undertecknade Romfördraget och bildade EEC. Men avtalet instiftade inte bara en europeisk gemenskap, utan också något som dåförtiden kallades Eurafrika. Tre av de stater som skapade EEC var kolonialvälden och deras kolonier kom att ingå i den nya gemenskapen.

Detta projekt lyfter fram Eurafrika ur glömskan. Vill man uttrycka det enkelt kan man säga att dagens EU knappast hade existerat om den inte från början utformats som en eurafrikansk gemenskap. Detta projekt visar hur Afrika och kolonialismen var högt prioriterade i snart sagt alla de visioner, organisationer och institutioner som arbetade för europeisk integration, från de första planerna efter första världskriget till EEC:s grundande på 1950-talet. Den europeiska integrationens framväxt innebar alltså också framväxten av en sameuropeisk kolonialism. I projektet förlitar vi oss på arkivdokument för att visa att frågan om kolonialismen var avgörande för EEC:s bildande. Vi undersöker också europeisk press och opinionsbildning under 1940- och 1950-talen, spårar den eurafrikanska idén bakåt och framåt i tiden samt undersöker hur den påverkade avkoloniseringen i Afrika.

Projektet undersöker relationen mellan två fenomen. Det handlar å ena sidan om dagens åtstramningspolitik i Europa, med skärpta migrationslagar, exkluderande arbetsmarknad, krympta välfärdssystem och hårdare diskriminering av invandrare och minoriteter. Å andra sidan skönjer vi hur minoriteternas och migranternas kulturarv i allt högre grad marginaliseras i historieskrivning och debatt. I stället betonas en mer heroiserande och homogen bild av den egna nationen liksom av Europa, alternativt en normativ kosmopolitanism där Europa återtar rollen som global modell. Vad som går förlorat i denna process är bilden av den europeiska historiens mångfald och motsägelsefulla dynamik. I projektet deltar forskare från tiotalet europeiska länder jämte flera svenska forskare. Uppgiften är att undersöka sambanden mellan dagens ´politics of austerity´och en framväxande auktoritär historiesyn där mångkulturalismen, minoriteternas kollektiva minnen och kolonialismens arv görs osynliga. Projektet sammanför samhällsvetare med fokus på nutiden och historiker med fokus på kulturarvet och syftar till att initiera en inter-europeisk dialog om minoriteternas och det koloniala arvets plats i Europa.

I forskningen om den europeiska integrationen behandlas kolonialismens och avkoloniseringens betydelse ytterst knapphändigt. Syftet med vårt projekt är att fylla denna lucka. Vi vill därtill undersöka hur förbiseendet av kolonialismens inflytande på de tidiga europeiska integrationssträvandena (ca 1920?1960) påverkar utformningen av dagens Europapolitik. På så vis kan projektet korrigera en gängse bild av EU:s historia, fördjupa diskussionen om EU:s arv och berika debatten om den europeiska identitetens beskaffenhet.

Detta projekt tillhör grundforskningen och det är i allt väsentligt ett pionjärarbete. Genom att undersöka ett obeaktat forskningsområde introducerar det nya, kritiska och komplementära sätt att förklara och kartlägga de historiska drivkrafterna bakom den europeiska integrationen. Projektet bidrar även till kunskapsutvecklingen inom en närliggande, växande forskningsinriktning, som studerar det nutida EU:s försök att främja en europeisk identitet och ett europeiskt historiemedvetande bland unionens medborgare. Genom att granska själva fundamentet för den vittförgrenade EU-forskningen främjar alltså detta projekt det mång- och tvärvetenskapliga forskningsutbytet där olika samhällsvetenskapliga och humanistiska perspektiv integreras för att fördjupa förståelsen av de historiska förlopp som präglar den Europeiska unionens utformning.

Projektet undersöker EU-medborgarskapets utformning och politiska innehåll såsom det har utvecklat sig sedan starten för det europeiska integrationsprojektet på 1950-talet fram till i dag. Det huvudsakliga fokuset ligger dock på den mer samtida utvecklingen, vilken tar sin början i mitten av 1980-talet, alltså starten för EU:s inre marknadsprojekt. Det övergripande syftet är att kritiskt begreppsliggöra och empiriskt analysera EU-medborgarskapets historiska framväxt och hur detta ägt rum parallellt med att klyftan mellan EU institutionernas växande makt och EU:s försvagade folkliga legitimitet blivit större. EU medborgarskapets utveckling, dess karaktär, innehåll och artikulering studeras alltså i nära relation till de större omvandlingsprocesserna som EU-projektet som sådant genomgått de senaste decennierna. Sammantaget resulterar detta i en integrerad analys av EU-medborgarskapet, och här beaktas i stora drag tre intimt sammanflätade områden: migration, sociala rättigheter och politisk ekonomi.

Under de senaste decennierna har litteraturen om regionalism och regionalisering vuxit betydligt, liksom litteraturen om medborgarskap. Men även om globalisering, internationell migration, välfärdsstatens omvandling och processer av regionalism och regionalisering torde ha stora konsekvenser för politiskt, ekonomiskt och socialt medborgarskap på regional nivå, har få uttryckliga försök gjorts för att koppla litteraturen om regionalism och regionalisering, till litteraturen om medborgarskap. Det främsta syftet med detta projekt är därför att - empiriskt och teoretiskt - utveckla begreppet "regional medborgarskap ".