Karin Krifors

Projektet gäller de sociala och kulturella följderna av utbyggnaden av digital infrastruktur i fyra länder, en process påskyndad av pandemin. Vi sammanför samhällsvetenskap, politisk teori, queer feministisk teknikvetenskap, kulturstudier och migrationsstudier i en undersökning av hur digitaliseringen påverkar människors föreställningar om demokratisk suveränitet, offentlighet och gränsdragningar mellan EU och omvärlden. Detta undersöks teoretiskt och empiriskt med fokus (a) på hur teknologiska innovationer, pådrivna av infrastrukturbehov och entreprenörskap, omvandlar såväl éthnos (kulturell gemenskap) som demos(medborgarskap); och (b) på konflikter som uppstår när ny digital infrastruktur möter redan befintlig infrastruktur. Vi frågar: vilka nya samhällsformande krafter, aktörer och gemenskaper skapas, praktiseras och föreställs i vision och fantasi i detta nya sociala och tekniska sammanhang?

Projektets syfte är att undersöka användningen av biometriska teknologier i migrationsprocesser, med särskilt fokus på dess etiska och sociala konsekvenser. Projektet använder observationer och intervjuer för att undersöka hur migrationsmyndigheter, polis och gränsbevakning samt industrin använder de EU-baserade IT-system Eurodac, som styrs av Migrationsverket i Sverige och framförallt avgör ansvar mellan medlemsstater samt irreguljär migrationsstatus; SIS-II, som används av polisväsendet och i migrationssammanhang hanterar irregularitet och avvisningsbeslut, samt; VIS, som innehåller information om visum och sponsorer. Teoretiskt grundar sig studien på att tolka biometri som en biopolitisk ”sanningsteknologi”, vilken i det specifika historiska och geografiska sammanhanget av europeisk gränspolitik får betydande konsekvenser för människor på både grupp- och individnivå.Till migrationsforskningen bidrar projektet med en grundad analys av hur dessa system kan ses som en form av "biologiskt medborgarskap".

Som en följd av den ökande instabiliteten och osäkerheten kring migrationsmönster, och ibland populistisk rädsla för gränskontroll i Europa, vänder sig regeringarna i allt högre utsträckning till ny informationsinfrastruktur, digital data och analysformer som prognosticerande algoritmer. Vad är konsekvenserna av att använda algoritmer som fördelningsverktyg för migranter? Utifrån tvärvetenskaplig konvergens mellan migrationsstudier samt vetenskaps-och teknikstudier är syftet med detta projekt att följa utvecklingen av en särskild algoritm, utvecklad som ett pilotprojekt av Migrationsverket för att öka den statistiska precisionen för att förutsäga migration till Sverige. Med hjälp av multisited etnografi spårar vi algoritmers kopplingar till databaser som finns tillgängliga på institutioner i Tyskland för att förstå hur dessa produceras, implementeras och tas emot av olika nationella och transnationella institutioner och aktörer(utvecklare, ärendehanterare, migranter, beslutsfattare).Projektet syftar till att avslöja praktiker som medieras av algoritmer på olika platser för att förstå hur integrationspolitiken är beroende av informationsinfrastrukturer och institutionella processer

Forskningsprojektet undersöker steget från statslöshet till naturalisering, statstillhörighet och medborgarskap för syriska kurder som historiskt sett blivit förnekade sin identitet. Projektet utforskar i vilken grad de syriska kurdernas statslöshet utlöste deras migration och hur det påverkade deras juridiska status, vidarebosättning och integration i deras asylländer, främst Sverige och Tyskland. Syftet air att första? hur identitet uppfattas, förhandlas och kommer till uttryck under övergången från statslös till nationell eller medborgare i en situation präglad av flykt och migration. Syftet med denna undersökning air inte bara att klarlägga det invecklade förhållandet mellan statslöshet, migration och identitet hos syriska kurder, utan också att belysa detta förhållande i ett bredare historiskt, politiskt och socialt sammanhang.

Syftet med projektet är att analysera möjligheterna och bristerna av antirasism genom begreppet conviviality (leva tillsammans), som en framväxande politisk identitet och organisatoriska praktiker som överskrider och utmanar det etablerade politiska landskapet. Syftet är också att undersöka rollen av två fundamentala sociala relationer - kön och ?ras??/etnicitet - inom dessa framväxande rörelser, med fokus på två kategorier av människor som å ena sidan tenderar att vara marginell i forskning om antirasism och å andra sidan är centrala för att fånga antirasism och vardagliga praktiker kring att leva tillsammans; kvinnor och migranter/etniska minoriteter.

In Germany and Sweden, portrayed as symbols of hospitality in 2015, politicians and policymakers have since then advocated efficiency and order in refugee reception. New infrastructures and spatial strategies are designed in order to better manage the mobility of newly arrived refugees, for instance through the implementation of arrival centres, refined screenings and mobility predictions in Germany, which is mirrored in recent policy suggestions for Sweden. This project asks whether this development can be understood as a logistification of migration: making the mobility of refugees compliant to needs and resources of national and local communities and labour markets through the art and science of logistics. Through interviews with German experts, policymakers and stakeholders, and ethnographic attention to everyday practices of policy design and coordination, I examine how arrival centres have been implemented as logistical hubs. Inspired by emerging literature on critical logistics the project will contribute with important perspectives on inconsistencies, vulnerabilities and unintended consequences of the logistic imagination of circulation and mobility as governable. Research

Detta projekt syftar till att undersöka skiftande migrationsregimer och hur sysselsättningen och arbetskraften skiljer kategorier av migranter i Sverige. Relationerna mellan arbetsgivare och invandrare blir allt mer avgörande för möjligheter och begränsningar i migranters livssituationer i system baserad på "managed migration" (hanteriande av migration). Arbetsgivarna blir också engagerad i globala ekonomiska förbindelser och samtidigt förhandlar och skapar relationerna mellan nationen och migrantarbetare.

Projektet bygger på två kompletterande teoretiskt-analytiska perspektiv: å ena sidan, välfärdsstatens hantering av migration och etnisk mångfald genom migrationspolitiska åtgärder, integrations och medborgarskapspolitik och, å andra sidan, migration och etnisk mångfald sett som dynamiska faktorer för ekonomisk, politisk och social omvandling. Studier inom projektet fokuserar på nya former för etnisk segmentering relaterade till social inkludering/exkludering och europeisk integration.

To be updated