Projects with keyword: Regional development

Under de senaste decennierna har litteraturen om regionalism och regionalisering vuxit betydligt, liksom litteraturen om medborgarskap. Men även om globalisering, internationell migration, välfärdsstatens omvandling och processer av regionalism och regionalisering torde ha stora konsekvenser för politiskt, ekonomiskt och socialt medborgarskap på regional nivå, har få uttryckliga försök gjorts för att koppla litteraturen om regionalism och regionalisering, till litteraturen om medborgarskap. Det främsta syftet med detta projekt är därför att - empiriskt och teoretiskt - utveckla begreppet "regional medborgarskap ".

Projektet syftar till att undersöka vilken roll platsmarknadsföring och kommunalt och regionalt varumärkesbyggande har i lokala och regionala styrningsprocesser. Fem övergripande frågor kommer att ställas; (a) Vad är anledningen till att platsmarknadsföring är en så ofta använd strategi på lokal och regional nivå? (b) Vem eller vilka är det som har inflytande över dessa processer av branding? (c) Vilka är de berättelser som berättas om de platser som varumärkesgörs och kommuniceras? (d) Hur förhåller sig place branding, som utvecklingskoncept och styrningsmodell, till olika aspekter av medborgarskap? (e) Vilka är de värden och visioner som uttrycks i dessa marknadsföringsprocesser?

Syftet med projektet är att beskriva och analysera regeringens styrningen av den komplexa målsättningen kring svensk integrationspolitik. Mer precis studeras detta inom politikområdet för regional utveckling med syftet att kartlägga hinder för genomförande såväl som resultat.

Projekten beskriver och analyserar genomförandet av den svenska integrationspolitiken inom politikområdet för regional utveckling med hjälp av intervjuer, deltagande observationer och analys av relevanta dokument. Det huvudsakliga forskningsområdet är regional och lokal utveckling genom partnerskap. Begrepp från teorier om nätverksstyrnings och politikimplementering används för analysen. Studien väcker frågor om förhållandet mellan statliga politiska mål och metoder i olika regioner och lokala sammanhang och undersöker statlig styrning via en modell baserad på nätverk och partnerskap med autonoma aktörer. Projektet har en komparativ metod samt inkluderar en fördjupad studie av ett utvecklingsområde.

Vilken sorts regionalism? (What Kind of Regionalism?) är en komparativ studie av regionalism och regionskapande i två nordeuropeiska regioner ? Mecklenburg-Vorpommern i Tyskland och svenska Norr-botten. Syftet med avhandlingsarbetet har varit att undersöka vilken sorts regionalism som uppstår i regioner som varken är etniskt eller kulturellt definierade eller kan räknas till de nya, expansiva till-växtregionerna i Europas mitt. Studien visar på att det i båda regioner finns såväl civiska, nyregionala tendenser som mer romantiska, kulturaliserade drag. En av de slutsatser som förs fram är därför att den skarpa gräns som ibland dras mellan gammal, etno-regionalism och nyregionalism måste nyanseras. En annan slutsats är att regionalism kan och bör studeras som en ideologi som bygger på vissa bestämda normer, värderingar och föreställningar.

Insatser för nyanlända har förändrats sedan etableringsreformen infördes i slutet av år 2010. På uppdrag av Länsstyrelsen har projektet följt genomförandet av denna reform i Eskilstuna respektive Nyköpings kommun. Ett av projektets resultat är att den nya reformen har inneburit en mer komplex förvaltningsstruktur än tidigare. Projektet visar även att nyanlända flyktingar har svårigheter att ?avkoda? det mottagningssystem de kommer till, vilket till viss del beror just på att systemet är komplext. Komplexiteten beror på att systemet är uppbyggt av en blandning av olika styrformer: hierarkisk regelstyrning, horisontell samverkan och marknadsbaserad styrning av lotsar och andra kompletterande aktörer. Arbetsförmedlingens organisation får också stor inverkan på systemet med sin centraliserade upphandling och sitt relativt begränsade handlingsutrymme på lokal nivå. En av slutsatserna är att etableringsreformen hittills inte har lett till någon utveckling av etableringsinsatserna för nyanlända utan mycket energi hos myndigheterna har lagts på att lösa administrativa frågor och bygga upp rutiner snarare än att aktivt främja inkluderingen av flyktingar.

In Germany and Sweden, portrayed as symbols of hospitality in 2015, politicians and policymakers have since then advocated efficiency and order in refugee reception. New infrastructures and spatial strategies are designed in order to better manage the mobility of newly arrived refugees, for instance through the implementation of arrival centres, refined screenings and mobility predictions in Germany, which is mirrored in recent policy suggestions for Sweden. This project asks whether this development can be understood as a logistification of migration: making the mobility of refugees compliant to needs and resources of national and local communities and labour markets through the art and science of logistics. Through interviews with German experts, policymakers and stakeholders, and ethnographic attention to everyday practices of policy design and coordination, I examine how arrival centres have been implemented as logistical hubs. Inspired by emerging literature on critical logistics the project will contribute with important perspectives on inconsistencies, vulnerabilities and unintended consequences of the logistic imagination of circulation and mobility as governable. Research