Projects with keyword: Partnership

Projektet studerar partnerskap mellan skolor, vuxenutbildning och invandrarföreningar, med särskilt fokus på betydelsen av utbildning och medborgerligt deltagande för social inkludering. Projektet tar sin utgångspunkt i den senaste tidens förändringar av styrningen inom skolans område, som ägt rum bland annat i Sverige. Syftet är att belysa samspelet mellan strukturella och institutionella förändringar, medborgerligt deltagande och social förändring. Särskild uppmärksamhet ägnas åt samarbetet mellan invandrarföreningar, hem, skola och den lokala förvaltningen, och de konsekvenser som sättet att organisera samverkan har, i termer av demokrati, social inklidering/exkludering av etniska minoriteter (i egenskap av föräldrar, organiserade i föreningar osv).

Detta avhandlingsprojekt handlar om styrningen av lokala integrationsprogram inom ramen för det svenska flyktingmottagandet. Insatserna riktade till "nyanlända invandrare" har under årtionden kritiserats för att vara passiviserande och fördröja inträdet på arbetsmarknaden. I linje med den sysselsättningspolitiska trenden inom EU har den svenska integrationspolitiken allt mer kommit att handla om att etablera arbetslinjen som överordnad norm för insatserna. Styrningen på detta område har framförallt baserats på "mjuka" styrmedel i form av riktlinjer, förhandling, kunskapsspriding och samverkan. Med utgångspunkt i institutionell teori undersöker avhandlingen betydelsen av denna normbildningsprocess genom att fokusera på hur lokala aktörer förhåller sig till den externa styrningen och vilket genomslag den har fått i utformningen av de lokala programmen.

The multidisciplinary project Work, Market and Integration addresses the local public-private collaboration in developing novel methods for labour market integration. The main research question is how potential tensions between market-informed solutions and solutions based on strengthening target group involvement inform partnerships: project logic (means and goals), norm building and identities of partners and target groups, and dissemination, learning and communication of new methods.

Vilken sorts regionalism? (What Kind of Regionalism?) är en komparativ studie av regionalism och regionskapande i två nordeuropeiska regioner ? Mecklenburg-Vorpommern i Tyskland och svenska Norr-botten. Syftet med avhandlingsarbetet har varit att undersöka vilken sorts regionalism som uppstår i regioner som varken är etniskt eller kulturellt definierade eller kan räknas till de nya, expansiva till-växtregionerna i Europas mitt. Studien visar på att det i båda regioner finns såväl civiska, nyregionala tendenser som mer romantiska, kulturaliserade drag. En av de slutsatser som förs fram är därför att den skarpa gräns som ibland dras mellan gammal, etno-regionalism och nyregionalism måste nyanseras. En annan slutsats är att regionalism kan och bör studeras som en ideologi som bygger på vissa bestämda normer, värderingar och föreställningar.

Insatser för nyanlända har förändrats sedan etableringsreformen infördes i slutet av år 2010. På uppdrag av Länsstyrelsen har projektet följt genomförandet av denna reform i Eskilstuna respektive Nyköpings kommun. Ett av projektets resultat är att den nya reformen har inneburit en mer komplex förvaltningsstruktur än tidigare. Projektet visar även att nyanlända flyktingar har svårigheter att ?avkoda? det mottagningssystem de kommer till, vilket till viss del beror just på att systemet är komplext. Komplexiteten beror på att systemet är uppbyggt av en blandning av olika styrformer: hierarkisk regelstyrning, horisontell samverkan och marknadsbaserad styrning av lotsar och andra kompletterande aktörer. Arbetsförmedlingens organisation får också stor inverkan på systemet med sin centraliserade upphandling och sitt relativt begränsade handlingsutrymme på lokal nivå. En av slutsatserna är att etableringsreformen hittills inte har lett till någon utveckling av etableringsinsatserna för nyanlända utan mycket energi hos myndigheterna har lagts på att lösa administrativa frågor och bygga upp rutiner snarare än att aktivt främja inkluderingen av flyktingar.

Syftet med projektet är att närmare undersöka olika slags insatser för att förbättra levnadsvillkoren för ungdomar i marginaliserade mångetniska områden. En viktig fråga att närmare undersöka är i detta sammanhang i vad mån och på vilket sätt det växer fram olika former av samarbete, både mellan skolor och andra institutioner och mellan skolor, institutioner och aktörer inom det civila samhället. Just samverkan som en möjlighet till att åstadkomma förändring har nämligen under senare decennier varit något av en ledstjärna inom en rad olika politikområden, inte minst inom utbildningspolitiken. I detta projekt läggs särskilt fokus på samarbete mellan skola, socialtjänst och polis; samtliga institutioner som formar ungdomars liv på en rad olika sätt. Projektet genomförs i form av delstudier i olika mångetniska miljöer, i Stockholm respektive Malmö. Projektet är tvärvetenskapligt och genomförs med hjälp av kvalitativa metoder som intervjuer (enskilt och i grupp) och dokumentanalys. Intervjuer genomförs med ungdomar i 16- till 20-årsåldern, representanter för skolor, lokala institutioner och lokala föreningar.