Projects with keyword: Nation and Nationalism

Projektet analyserar aktuella debatter om multikulturalism, social sammanhållning och liberala värdegrunder i forskning, policydokument och media. Samtida dominerande diskurser tenderar att se multikulturalism och migration som hot mot social sammanhållning i samhällen präglade ett beskuret medborgarskap, urbana uppror bland missgynnade ungdomar i multietniska storstäder och populistisk mobilisering. Artiklar inom projektet skildrar en svensk utveckling från en liberal agenda för asyl och medborgarskap mot en identitets- och integrationspolitik präglad av övervakning i spåren av det globala kriget mot terror, samt nya exkluderande former av temporär migration. Projektet granskar liberala paradoxer i det multietniska Sverige i ett internationellt jämförande perspektiv avseende nyliberal politik samt en nykonservativ vändning med krav på kulturell homogenitet. Det syftar till publicering av antologier med bidrag från forskare om multikulturalism, nation och medborgerlig exkludering/inkludering.

Under de senaste 20 åren har forskning kring extrema högerpopulistiska partier ökat, speglande deras politiska framgångar över Europa. Forskningen om extrema högerpopulistiska partier har spänt över stora områden, men har sällan och i mycket liten omfattning berört de teman som är centrala för det här forskningsprojektet - kvinnors och invandrares situation inom dessa partier. Projektets syfte är att analysera den dubbla relationen mellan å ena sidan kvinnors och invandrares närmande till Sverigedemokraterna, och å andra sidan hur partiet förhåller sig till dessa grupper genom både dess ideologiska självbild och genom de bidrag dessa grupper kan bistå med. Teoretiskt är projektet inspirerat av genusstudier och av IMER-forskning. Projektets har två huvudstudier. En etnografisk studie av alla Sverigedemokraternas kommunfullmäktigeledamöter som är kvinnor och/eller har utländsk bakgrund. Vi kommer att använda oss av djupintervjuer och levnadsberättelser för att söka svar på hur dessa personer kom in i SD och hur de förhåller sig till de olika delarna av partiets ideologi, men också hur det har bemötts inom partiet. Den andra delstudien fokuserar på betydelsen av sociala nätverk.

Efter några uppmärksammade mord i Sverige i början av 2000-talet då två unga kvinnor med kurdisk bakgrund dödades av närstående familjemedlemmar, har "invandrarflickors" situation och utsatthet i familjen gjorts till en viktig och politiskt prioriterad fråga. Morden definierades som "hedersmord" och urskiljdes som intimt sammanbundna med "hederskulturer". Situationen skapade ett akut behov av åtgärder mot "hedersrelaterat" våld och landets kommuner har varit ansvariga för att drabbade flickor och unga kvinnor får adekvat skydd och hjälp. Studien analyserar hur skolans elevvård förstår och bemöter flickor och unga kvinnor som utsätts för "hedersrelaterat" våld. Empirin baseras på intervjuer med elevvårdare verksamma i grundskolans högstadium och i gymnasieskolan samt deltagande observationer på studidagar om "hedersrelaterat" våld. Ett centralt resultat från studien är att förståelsen av våldet är kulturaliserad och att våldet lokaliseras till "traditionella" och "patriarkala" kulturer som "kommit till Sverige". En konsekvens av detta är att förståelsen av våldet homogeniseras. Det vill säga våldet tillskrivs entydiga förklaringar och kännetecken och de insatser som vidtas präglas av likformiget, vilket osynliggör alternativa tolkningar och förklaringsmodeller. Vidare innebär detta att "hedersrelaterat" våld särskiljs och separeras från annat könsrelaterat våld, varvid hela grupper stigmatiseras som presumtiva våldsoffer respektive våldsutövare.

Denna avhandling undersöker vad som sker med etniska och nationella identifikationer baserade på samma etno-kulturella grund, men under olika socioekonomiska förhållanden. Territoriella och icke-territoriella minoriteter har traditionellt ansetts vara icke-jämförbara eftersom man har antagit att grupper som organiserats på olika grunder varit uppenbart olika företeelser. I denna studie används den komparativa metoden för att kasta nytt ljus på hur etniska och nationella identifikationer konstrueras, förhandlas och rekonstrueras under territoriella och icke-territoriella minoritetsförhållanden.

Projektet undersöker huruvida den etniska och nationella identifikationen samt artikuleringsprocessen bland ungrare i Slovakien och ungrare i Sverige utgör olika typer av ungerskhet. Baserad på ett omfattande intervjumaterial ligger empirins fokus på samspelet mellan personliga berättelser och kollektiva berättelser. På det teoretiska planet ifrågasätts uppfattningen att nationella minoriteter och diasporiska samfund är fundamentalt olika i sin förståelse av nation och i sitt förhållande till ett yttre nationellt hemland.

Mångkulturalism ses som en viktig pelare i skolans värdegrund. Dock betonas svenskans ställning mer och mer och förslag har väckts om att svenska skall vara enda tillåtna kommunikationsspråk i den kommunala skolan, dvs. att svenska skall bli någon form av enhetsspråk. Fokus i projektet ligger på relationen mellan majoritetsspråk och immigrantsspråk i den kommunala skolan. Projektet analyserar vilka tankeskolor styr utvecklingen på central och lokal nivå och skiljer där mellan nationellt tänkandem resonemang baserade på värdet av språk som integrationsfaktor, och resonemang som utgår från en mångkulturalistisk syn.Den ena av projektets studier är en övergripande samtidhistorisk studie om språkpolitiken på central nivå. Den andra studien är en omfattande lokal undersökning av hur skolledare och skolpolitiker ser på svenskans ställning i den kommunala skolan. Genom att undersöka planering och perspektiv på språkanvändning på centralt och lokalt plan ges kunskap om hur den kommunala skolan möter den genomgripande sociala och kulturella förändring som immigrationen inneburit.

Denna studie tar upp frågor om sociokulturell reproducering och omvandling avkulturell auktoritet i en postsovjetisk kontext. Studien undersöker de sätt på vilken intelligentia kan representeras och de maktanspråk som den genom berättelserartikulerar i den västukrainska staden L?viv efter självständigheten 1991.Författaren hävdar att de anspråk på kulturell auktoritet som intelligentianuttrycker har principiell betydelse i de diskussioner som förs kring ukrainsknationell identitet och nationens kulturella utveckling. Trots betydande diskursivaomvandlingar som intelligentian genomgått har den behållit sin position somnationens centralfigur. Intelligentian representeras som nationens mest typiskaoch framstående representant med rätt att tala i hela nationens namn, vilket gör attden också kan överföra sina egna värderingar och åsikter till sina landsmän.

Detta projekt redogör för tre faser av hegemonisk vithet i Sverige. En vit renhetsperiod 1905-1968, den vita solidaritetsperioden 1968-2001 och från 2001 och framåt, fasen vi nu är i - vit melankoli. De tre perioderna visar upp såväl skilda rasformationer och minoritetsdiskurser, klasstrukturer och genusrelationer, som olika politiska ideologier och affektiva strukturer. Hypotesen är att Sverige i nuläget erfar ett dubbelt tryck från en föreställning om svensk vithet. Dels upplösningen av det "gamla Sverige", det vill säge ett rasmässigt homogent land, och dels avskedet från det "goda Sverige", i meningen en politiskt progressiv nation. Båda processerna uppfattas som pådrivna av närvaron av icke-vita människor i den svenska samhällskroppen och innanför dess gränser. Följaktligen är både det reaktionära och rasistiska lägret och de radikala (progressiva) och antirasistiska dito, påverkade av och engagerad i den svenska vithetens kris.

Högerradikala partier och etno-nationalism har blivit en viktig politisk kraft i parlamenten i många europeiska länder, som direkt och indirekt påverkar regeringsbildning och alltmer skapar ramarna för politik och lagstiftning. Forskning kring dessa parter har ökat kraftigt under de senaste åren, och forskningen reser tre frågor som är relevanta för det här föreslagna projektet:

1. Varför har högerradikala partier varit så framgångsrika, och varför har framgången kommit så snabbt?

2. Varför domineras de generellt av män?

3. Varför finner vi betydande regionala variationer i deras stöd?

Projektet bidrar till att besvara alla tre frågorna, men i centrum står den sista. I ett svenskt sammanhang har forskning om det högerradikala partiet, Sverigedemokraterna (SD), gett ett antal
förklaringar för det partiets valframgång, men till viss del är både dominansen av män och de starka regionala variationerna fortfarande en gåta. I motsats till SD:s starka stöd i Skåne/Blekinge skiljer sig Stockholmsregionen och Nordsverige ut som regioner med betydligt svagare stöd för SD.