Projects with keyword: Migrant rights

Samarbetsprojektet PostER finansieras av Europeiska kommissionens generaldirektorat för sysselsättning och undersöker arbets- och levnadsvillkoren för utstationerade arbetstagare i ett antal nyckelsektorer inom vilka arbetstagare ofta utstationeras till andra länder. Lite kunskap finns gällande utstationerade arbetstagares upplevelser. Genom att använda forskare i fem EU-länder samlar och sprider PostER nationell praxis avseende utstationerade arbetstagares kunskap om anställningsrättigheter och dessas tillämpning, omfattningen av tillhandahållandet av information till intressenter och den möjliga tillämpningen av sanktioner. PostER fokuserar på utstationerade arbetstagare i Belgien, Frankrike, Storbritannien, Sverige och Tyskland. Projektet använder sig av varierande metodologier inklusive desk research och intervjuer med 60 utstationerade arbetstagare och 25 intressenter (inklusive sociala partners och verkställande myndigheter). Fotografiska belägg på arbetsplatser som använder sig av utstationerade arbetstagare kommer samlas för att visas på projektets hemsida och i rapporten. PostER kommer avslutas med lanseringen av en slutrapport på en konferens för intressenter från de fem länderna samt från europeiska myndigheter och organ.

Det här projektet är en del av en jämförande internationell studie som utförs på uppdrag av Joseph Rowntree Foundation, Storbritannien, och leds av Working Lives Research Institute, London Metropolitan University. Det innefattar forskare från ett antal europeiska länder, inklusive Storbritannien, Frankrike, Italien, Tyskland, Nederländerna, Lettland, Polen, Spanien och Sverige. Projektet undersöker i vilken form och utsträckning tvångsarbete sker i de olika länderna, de juridiska och politiska kontexterna samt möjligheterna för de som utsätts för tvångsarbete att få upprättelse genom civil- eller straffrätt, lokala eller statliga myndigheter, ideella organisationer, fackliga organisationer eller andra aktörer i det civila samhället. Fallstudier illustreras med exempel på god eller uppfinningsrik praxis för att säkra upprättelse.

To be updated

I kölvattnet av 2009 års våldsamma uppror bland ungdomar i svenska förorter har flera dialogorienterade aktivistgrupper vuxit fram. De är profilerade som urbana rättviserörelser primärt drivna av unga med invandrarbakgrund som. I deras verksamhet sammanbinds segregation med rumslig och social rättvisa.

Syftet för detta projekt är att undersöka vilka möjligheter och hinder möter dessa nya rörelser för att få inflytande och att delta i demokratiska processer samt former för samarbete och dialog med civilsamhället i stort. Fallstudier av flertal organisationer inom det civila samhället utgör projektets empiriska grund.

Frågeställningar är: hur urbana rättviserörelser relaterar till det bredare civilsamhället; vilken situerad kunskap som är producerad och hur tar den sig uttryck i strategier och verksamhetspraktiker; hur urbana rättviserörelser konstituerar sig själva som en offentlig röst i relation till lokala, nationella och internationella kontexter.

Projektet kombinerar teoretiska perspektiv från urbana och studier av sociala rörelser och använder en kombination av olika kvalitativa metoder.

Studier av invandrad arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden har i allmänhet fokuserat på dem som fått permanent uppehållstillstånd som flyktingar eller genom familjeåterförening. Detta speglar en situation där arbetskraftsinvandring har varit ganska restriktiv i Sverige.
I samband med arbetskraftsinvandringsreformen år 2008, är detta på väg att förändras. Idag är arbetskraftsinvandring reglerad med syfte att försäkra arbetsgivare tillgång till arbetskraft.
Parallellt med den här utvecklingen har forskning även synliggjort en ökande roll och förekomst av irreguljära migranter i Sverige. De flesta av dem har stannat kvar efter avslag på asylansökan, och tvingas söka arbete i utkanten av den svenska arbetsmarknaden.
Forskningsprojektet syftar till att studera olika aspekter av denna utveckling med inriktning på dessa två grupper av migrantarbetare. Syftet är att studera deras situation på arbetsmarknaden och deras förståelse av kollektiv handling, såsom (migrerande) arbetstagare. Dessutom syftar projektet till att studera arbetsgivarna, särskilt skälet till att använda dessa två kategorier av migrantarbetare.

MIGLINK is a Swedish-Mexican-Turkish Research Links consortium specialised on migration and development. MIGLINK aims to
examine the development of an incipient global governance framework for migration with a focus on the role of civil society. GFMD, initiated at the UN global dialogue High Level Dialogue on Migration and Development in 2006, is the most inclusive state-led forum between governments on developing policies for international migration. Since its inception, so-called "Civil Society Days" were organized as a side event to the GFMD meetings. The consortium follows preparation, agenda2012) setting, debates and outcomes of upcoming GFMD meetings among to contextualise them in historical and geographical perspective, aiming to identify the role of civil society in global policy making through the GFMD. This is matched by examination of the parallel development of a global movement of civil society in fora outside the formal framework of the GFMD and the formation of alternative agendas for global governance on migration. The consortium links interdisciplinary knowledge on the historical development of global governance on migration with a focus on conditions for sustainab

Forskning om sambandet mellan invandrarnas olika inträdesekategorier och rättsliga status efter att de erhållit uppehållstillstånd, och deras socioekonomiska integration är både i Sverige och internationellt, splittrad och underutvecklad.
Syftet med denna studie är att fylla detta tomrum. Vi har för avsikt att undersöka hur olika rättsliga status påverkar invandrares kortsiktiga och långsiktiga integration i svenska sammanhang. Fokus kommer att ligga på arbetsmarknaden, utbildning och boende, samt på stabiliteten i familjen (äktenskap/skilsmässa frekvenser, samt interetniska äktenskap). Vi ska jämföra olika rättsliga kategorier så som de definieras av Migrationsverket (flyktingar, kvotflyktingar, tillstånd baserade på humanitära skäl, familjeåterförening, tillfälligt skydd,
arbetstillstånd osv). Olika invandrargrupper samt grupper med olika rättsliga status inom samma invandrargrupper kommer också att jämföras. Vi kommer även att studera skillnader i rättsliga status som blev resultatet av övergången till det nya asylsystemet, som har tillämpats i Sverige sedan år 2016.

Att implementera en planerad och välfungerande migrationspolitik utgör en huvuddel i konstruktionen av fredliga och inkluderande samhällen och städer. Men hur ska migrationspolitik utformas för att bäst främja en sådan utveckling?

Det här projektet fokuserar på hinder och länkar mellan olika typer av migrationspolitik och flyktingars inkludering. Projektet fokuserar på Sverige, ett land som ofta förknippas med en öppen och inkluderande migrationspolitik. I efterdyningarna av den så kallade ”Europeiska migrationskrisen” 2015 och 2016 ändrades dock denna inställning plötsligt. Över en dag förändrades migrationspolitiken från att vara inkluderande till ett mer restriktivt förhållningssätt vilket är i linje med länder i övriga Europa.

Projektet utnyttjar den plötsliga förändringen i en innovativ design för att identifiera två grupper av flyktingar som beviljades uppehållstillstånd i samma tidsperiod men som berörts och inte berörts av förändringen. Med fokus på dessa grupper introducerar och utvecklar projektet ett nytt och unikt datamaterial i studiet av förändringen i migrationspolitik på flyktingars inkludering och välmående.