Projects with keyword: Health

Detta projekt har som övergripande syfte att undersöka primärvårdens bemötande av kvinnliga patienter med olika etniska bakgrunder, och att studera hur uppfattningar om kön och etnicitet präglar verksamhetens vardag. Bakgrunden till projektet är att primärvården har fått i uppgift att identifiera, åtgärda och förebygga en rad problem som sammanförs med den aktuella patientgruppen exempelvis kvinnlig omskärelse, mödoms- och oskuldsproblematik samt hedersrelaterat våld. Projektet riktar in sig på tre olika verksamheter ? mödravård, ungdomsmottagning och vårdcentral ? med avsikt att ta fasta på eventuella likheter och skillnader. Projektet är också upplagt i form av tre delstudier som fångar tre olika nivåer. Den första delstudien undersöker verksamheternas direktiv genom att analysera officiella riktlinjer och handlingsplaner. I denna studie kartläggs även verksamheternas organisation och arbetsdelning. Delstudie två undersöker verksamheternas vardagliga praktik. Här intervjuas företrädare för olika personalkategorier enskilt och i grupp. I den tredje delstudien genomförs intervjuer med kvinnor ur den aktuella patientgruppen. Syftet är här att fånga deras erfarenheter av verksamheternas insatser och personalens bemötande. I projektet analyseras likheter och skillnader både mellan de olika verksamheterna, och mellan de tre delstudierna. Projektet förväntas bidra med viktig kunskap om hur primärvården kan förändra och utveckla sin verksamhet på området. Det bidrar också med kunskap till ett outforskat fält då det finns mycket lite forskning som undersöker hälso- och sjukvårdssektorn ur både ett etnicitets- och ett genusperspektiv.

Projekt 2
Det senaste decenniet har vi kunnat bevittna en oroväckande ökning av sexuellt överförbara infektioner (STI) bland ungdomar i Sverige, särskilt klamydiainfektion. Denna ökning tyder på att ungdomar i hög grad utsätter sig för sexuellt risktagande, vilket bekräftas av ett flertal studier på området. Dessa visar också att det sexuella risktagandet sker trots att ungdomar generellt besitter god kunskap om både vilka risker oskyddat sex medför och hur man kan skydda sig. Vidare indikerar kvantitativ forskning att sexuellt risktagande varierar beroende på klass, kön, sexuell identitet och etnisk bakgrund. Mot denna bakgrund har detta projekt som övergripande syfte att undersöka hur ungdomar med olika bakgrunder förstår, tolkar och erfar sexuellt risktagande och säkrare sextekniker som till exempel kondomanvändande. Teoretiskt hämtar projektet sin inspiration från internationell hiv/aidsforskning samt den genusteoretiska debatten om intersektionalitet där relationen mellan olika sociala strukturer (genus, etnicitet, klass och sexualitet) står i fokus. Internationell hiv- och aidsforskning har visat att sexuellt risktagande är intimt förbundet med både strukturella och sociokulturella faktorer. Denna forskning har bland annat pekat på att föreställningar om manlighet, kvinnlighet, etnisk tillhörighet, klassbakgrund och sexuell identitet är av avgörande betydelse för människors sexuella risktagande. Projektet är en kvalitativ studie. Tonvikten ligger vid ungdomarnas erfarenheter av sexuellt risktagande. Genom sin kvalitativa ansats fyller projektet en lucka i svensk forskning på området som till stor del består av kvantitativa studier.

Införandet av selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) har revolutionerat behandlingen av och synen på depressioner. Samtidigt finns nästan ingen forskning utanför ett begränsat biomedicinskt perspektiv som utforskar vad detta har inneburit. Projekts syfte är att utforska denna ?SSRI-revolutions? vardagliga, kliniska och diskursiva konsekvenser.

Vi fokuserar fyra arenor i projektets delstudier: 1) patienterna/användarnas vardagliga erfarenheter och strategier; 2) primärvårdens kliniska praktiker och läkarnas professionella erfarenheter; 3) hur den vetenskapliga kunskapen om hjärnan och SSRIs effekter produceras, sprids och används; samt 4) förändringar i förståelsen av depression, SSRI-användning och jaget på policynivå. Forskargruppen består av både samhälls- och naturvetare. Donna Haraways teorier kommer att användas för att på ett icke-reduktionistiskt sätt fånga erfarenheter som kroppsligt levda, samt hur biomedicinen producerar förståelser av jaget kopplat till kroppen. Projektet ämnar även belysa hur genus, sexuell identitet, klass, ålder och etnicitet skapas i kunskapen om och användningen av SSRI. Empirin består främst av intervjuer med patienter, läkare och forskare, samt skriftliga dokument som kliniska riktlinjer och vetenskapliga artiklar. Metodologiskt kombineras en etnografisk ansats med diskursanalys. Projektet bidrar med central kunskap om ett fenomen som är relativt outforskat i sitt samhälleliga sammanhang, trots den omfattande användningen av SSRI.

En lång rad forskningsrapporter har visat skillnader i hälsa mellan invandrare och infödda i Sverige, såväl när det gäller självrapporterad hälsa, som ifråga om hospitalisering och dödlighet. Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av levnadsförhållanden tidigt i barndomen och av socioekonomiska förhållanden i Sverige i vuxen ålder, för dels hälsoproblem som leder till slutenvård på sjukhus, dels dödlighet i tre breda grupper (CVD, cancer, samt övriga dödsorsaker).
Studien använder sig av två omfattande databaser; SMD (Socialmedicinsk databas) samt SLI (Sveriges Longitudinella Invandrardatabas). Resultaten visar att när man enbart tar hänsyn till demografiska variabler har invandrare generellt högre dödsrisker och högre risker för sjukhusvistelse än infödda, men dessa skillnader försvinner när även den socioekonomiska situationen beaktas, med undantag för invandrare från de nordiska länderna. Den nuvarande socioekonomiska situationen i Sverige har både starkare och tydligare hälsoeffekter än levnadsförhållanden i barndomen.

I detta projekt studeras de budskap om sexuellt risktagande som ges till ungdomar inom ramen för dels den formella skolundervisningen i grundskolans senare år och på gymnasiet, dels genom officiella satsningar av myndigheter och väletablerade frivilligorganisationer.

Bakgrunden till projektet är bland annat att de senaste åren har det kommit flera rapporter om ett utbrett sexuellt risktagande bland ungdomar, till exempel har det skett en markant ökning av sexuellt överförbara infektioner, särskilt klamydiainfektion. Tidigare forskning indikerar också att det sexuella risktagandet varierar beroende på kön, klass, etnicitet och sexuell identitet.

I projektet undersöks även hur ungdomar tolkar samma material samt deras erfarenheter av sexuellt risktagande. Mer specifikt undersöks också hur sexuellt risktagande kopplas ihop med genus, etnicitet, klass och sexuell identitet. Utgångspunkten är att både kunskap och förståelse av sexuellt risktagande, och hur individen agerar, är intimt förbundet med sociala strukturer, normer och värderingar som formas och förändras i olika tid, rum och sociala/kulturella sammanhang.

Projektets övergripande syfte är att undersöka användningen av etniska och nationella kategorier i förhållande till migranters hälsa i ett svenskt sammanhang. Syftet uppnås genom två fallstudier som undersöker psykisk ohälsa (depression/ångest) samt diabetes (typ 2). Psykisk ohälsa och diabetes utgör stora hälsoproblem globalt och nationellt, och i båda fallen identifieras migranter som en särskilt sårbar grupp. Sårbarheten förklaras både med hänvisning till bakomliggande sociala och kulturella faktorer (migration, anpassning, matvanor), och med hänvisning till genetiska och neurobiologiska skillnader mellan olika etniska grupper. Det sistnämnda har vunnit ökat intresse de senaste decennierna, något som tolkas av kritiska samhällsvetare som ett uttryck för ”biomedikaliseingen” av etnicitet där biomedicinsk forskning i allt högre grad tillskriver etnicitet och ras en biologisk innebörd.
För att undersöka användningen av etniska och nationella kategorier i det medicinska fältet - inklusive eventuell "biomedikaliseringen av etnicitet" - undersöker vi hur etniska hälsoskillnader konceptualiseras, mäts, översätts och hanteras i forskning, policy och klinisk praktik.