Rune Johansson

Mångkulturalism ses som en viktig pelare i skolans värdegrund. Dock betonas svenskans ställning mer och mer och förslag har väckts om att svenska skall vara enda tillåtna kommunikationsspråk i den kommunala skolan, dvs. att svenska skall bli någon form av enhetsspråk. Fokus i projektet ligger på relationen mellan majoritetsspråk och immigrantsspråk i den kommunala skolan. Projektet analyserar vilka tankeskolor styr utvecklingen på central och lokal nivå och skiljer där mellan nationellt tänkandem resonemang baserade på värdet av språk som integrationsfaktor, och resonemang som utgår från en mångkulturalistisk syn.Den ena av projektets studier är en övergripande samtidhistorisk studie om språkpolitiken på central nivå. Den andra studien är en omfattande lokal undersökning av hur skolledare och skolpolitiker ser på svenskans ställning i den kommunala skolan. Genom att undersöka planering och perspektiv på språkanvändning på centralt och lokalt plan ges kunskap om hur den kommunala skolan möter den genomgripande sociala och kulturella förändring som immigrationen inneburit.

Denna studie tar upp frågor om sociokulturell reproducering och omvandling avkulturell auktoritet i en postsovjetisk kontext. Studien undersöker de sätt på vilken intelligentia kan representeras och de maktanspråk som den genom berättelserartikulerar i den västukrainska staden L?viv efter självständigheten 1991.Författaren hävdar att de anspråk på kulturell auktoritet som intelligentianuttrycker har principiell betydelse i de diskussioner som förs kring ukrainsknationell identitet och nationens kulturella utveckling. Trots betydande diskursivaomvandlingar som intelligentian genomgått har den behållit sin position somnationens centralfigur. Intelligentian representeras som nationens mest typiskaoch framstående representant med rätt att tala i hela nationens namn, vilket gör attden också kan överföra sina egna värderingar och åsikter till sina landsmän.