Kristoffer Jutvik

Bostaden har en central roll i integrationsprocessen för migranter med flyktingbakgrund. Ett hem ger stabilitet och en plats för resurser i staden, som kan fungera som en plattform för deltagande i samhället. Även om tillhandahållandet av en hållbar bostadssituation är avgörande för en omvandling till inkluderande och motståndskraftiga samhällen, i städer fyllda av hopp och möjligheter, har sådana bostadsförhållanden i allmänhet blivit mindre tillgängliga i Sverige. Detta gäller särskilt nyanlända flyktingar som ofta hänvisas till mindre attraktiva bostadsområden och bostäder. Nu har denna situation komplicerats ytterligare av den restriktiva vändningen i svensk migrationspolitik från 2016. Sammanfattningsvis innebär politiken införande av tillfälliga uppehållstillstånd, ny fördelning av nyanlända mellan kommuner, begränsningar i familjeåterförening och restriktioner i val av bostadsområde.

Vårt tvärvetenskapliga projekt syftar till att förstå effekterna av den restriktiva migrationspolitiken på flyktingars nutida bostadssituation. Vi gör det genom att fokusera på hur policyförändringen påverkar aktörer som använder, planerar, utvecklar och organiserar boende för flyktingar.

Att implementera en planerad och välfungerande migrationspolitik utgör en huvuddel i konstruktionen av fredliga och inkluderande samhällen och städer. Men hur ska migrationspolitik utformas för att bäst främja en sådan utveckling?

Det här projektet fokuserar på hinder och länkar mellan olika typer av migrationspolitik och flyktingars inkludering. Projektet fokuserar på Sverige, ett land som ofta förknippas med en öppen och inkluderande migrationspolitik. I efterdyningarna av den så kallade ”Europeiska migrationskrisen” 2015 och 2016 ändrades dock denna inställning plötsligt. Över en dag förändrades migrationspolitiken från att vara inkluderande till ett mer restriktivt förhållningssätt vilket är i linje med länder i övriga Europa.

Projektet utnyttjar den plötsliga förändringen i en innovativ design för att identifiera två grupper av flyktingar som beviljades uppehållstillstånd i samma tidsperiod men som berörts och inte berörts av förändringen. Med fokus på dessa grupper introducerar och utvecklar projektet ett nytt och unikt datamaterial i studiet av förändringen i migrationspolitik på flyktingars inkludering och välmående.

REMESO databasen är en registerdatabas som innehåller information om samtliga individer, skolor, fastigheter och företag i Sverige.
REMESO databasen bygger på Statistiska centralbyråns årliga data och består av fem delar:
(1) Befolkningsregister som innehåller information om information om samtliga individer i personregistret;
(2) Longitudinell Integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA); (3) Ett företagsregister med information om alla företag och organisationer i Sverige som bedriver någon form av ekonomisk verksamhet, oavsett om de tillhör den privata eller den offentliga sektorn;
(4) Skolregistret med information om alla grundskolor och gymnasieskolor samt elevers betyg;
(5) Ett fastighetsregister som innehåller administrativt och longitudinellt information på mikrodatanivå om samtliga fastigheter, byggnader, adresser och lägenheter i Sverige.