Catrin Lundström

Detta projekt redogör för tre faser av hegemonisk vithet i Sverige. En vit renhetsperiod 1905-1968, den vita solidaritetsperioden 1968-2001 och från 2001 och framåt, fasen vi nu är i - vit melankoli. De tre perioderna visar upp såväl skilda rasformationer och minoritetsdiskurser, klasstrukturer och genusrelationer, som olika politiska ideologier och affektiva strukturer. Hypotesen är att Sverige i nuläget erfar ett dubbelt tryck från en föreställning om svensk vithet. Dels upplösningen av det "gamla Sverige", det vill säge ett rasmässigt homogent land, och dels avskedet från det "goda Sverige", i meningen en politiskt progressiv nation. Båda processerna uppfattas som pådrivna av närvaron av icke-vita människor i den svenska samhällskroppen och innanför dess gränser. Följaktligen är både det reaktionära och rasistiska lägret och de radikala (progressiva) och antirasistiska dito, påverkade av och engagerad i den svenska vithetens kris.

Migranten betraktas ofta som ett icke-västerländskt subjekt på jakt efter en bättre framtid i Europa eller USA. Från en multi-situerad etnografi med svenska migrantkvinnor i USA, Singapore och Spanien, utforskar den här boken intersektioner mellan ras- och klassprivilegier och könad sårbarhet i samtida feminiserad migration från eller inom västvärlden. Genom en analys av vit migration utvecklar jag teoretiska verktyg för att förstå den dynamik som formar kvinnornas liv som rika hemmafruar, medföljande och livsstilsmigranter. Med hjälp av begreppet vitt kapital närmar jag mig vitheten som en förkroppsligad form av kulturellt kapital som är sammanlänkad med och upprätthålls av (transnationella) institutioner, medborgarskap, ett vitt (västerländskt) habitus och andra resurser som är överförbara (om än förmedlade på skilda sätt) över nationella gränser. Dessa resurser kompliceras av könade strukturer, heterosexuella normer och kvinnornas ekonomiska beroende. Genom att flytta blicken mot privilegierade migranter illustrerar jag hur ras och vithet formar modern transnationell migration och hur vita privilegier reproduceras globalt.

Av de tiotusentals svenskar som varje år flyttar utomlands återvänder ungefär två tredjedelar inom ett par år. Detta innebär också att
svenskar utgör den enskilt största invandrargruppen till Sverige. Forskning visar att det finns stora skillnader i hur män och kvinnor
förhandlar om arbete, hemarbete och familj i samband med migration. Mot denna bakgrund undersöker detta forskningsprojekt
genusrelaterade dimensioner av att återintegreras i sitt tidigare hemland med utgångspunkt i hemvändande svenska migrantkvinnors
erfarenheter. Fokus ligger på frågor om jämställdhet och nationell identitet. Hur ser dessa kvinnor på svenska nationella ideal och
praktiker knutna till jämställdhet efter att ha bott utomlands? Processer av återintegrering antas se olika ut för kvinnor beroende på
deras migrationshistorier, huruvida de har flyttat ut som medföljande eller genom eget arbete. Tidigare forskning om återvändande
migration har framför allt fokuserat transnationella band och familjerelationer bland återvändande migranter från Europa och USA.
Detta projekt tillför ny kunskap genom att studera återvändande migranter till Europa.