Caroline Tovatt

Insatser för nyanlända har förändrats sedan etableringsreformen infördes i slutet av år 2010. På uppdrag av Länsstyrelsen har projektet följt genomförandet av denna reform i Eskilstuna respektive Nyköpings kommun. Ett av projektets resultat är att den nya reformen har inneburit en mer komplex förvaltningsstruktur än tidigare. Projektet visar även att nyanlända flyktingar har svårigheter att ?avkoda? det mottagningssystem de kommer till, vilket till viss del beror just på att systemet är komplext. Komplexiteten beror på att systemet är uppbyggt av en blandning av olika styrformer: hierarkisk regelstyrning, horisontell samverkan och marknadsbaserad styrning av lotsar och andra kompletterande aktörer. Arbetsförmedlingens organisation får också stor inverkan på systemet med sin centraliserade upphandling och sitt relativt begränsade handlingsutrymme på lokal nivå. En av slutsatserna är att etableringsreformen hittills inte har lett till någon utveckling av etableringsinsatserna för nyanlända utan mycket energi hos myndigheterna har lagts på att lösa administrativa frågor och bygga upp rutiner snarare än att aktivt främja inkluderingen av flyktingar.

I Sverige tillsätts 60-85% av alla jobb via informell rekrytering. Forskningen har i mindre grad problematiserat skillnader i utfallen av olika sociala nätverk med avseende på etnicitet, kön och klass. Fokus har legat på sökandes användning av sociala nätverk medan frågor om hur information och rekommendationer förmedlas inom sociala nätverk sällan studerats. Projektet fokuserar på relationen mellan sökande och den informerande individens upplevda handlingsutrymmen och strategier vid nätverksrekrytering. Vilka överväganden görs när man söker arbete respektive rekommenderar via sociala nätverk? Vilka karriärer utvecklas genom rekrytering via sociala närverk och hur påverkas dessa av individers sociala bakgrund (etnicitet, kön och klass)?
Studien är teoretiskt förankrad i forskning om nätverks och socialt kapitals betydelse vid rekrytering och omfattar ett interaktionistiskt perspektiv. Tre delstudier som analyserar kopplingen mellan kvalifikation och arbete: I urvalet ingår låg- och högutbildade personer i jobb med såväl låga som höga kvalifikationskrav. Vidare ingår svensk- och utlandsfödda kvinnor och män. Semistrukturerade intervjuer och sk nätverkskarta utgör huvudmetoderna.

Under de senaste decennierna har det turistiska fältet i allt högre grad kommit att erkännas som ett ytterst komplext forskningsfält som ger upphov till frågor som är både lokala och globala, och som kan handla om såväl människors drömmar och självförståelse, som om mänskliga rättigheter, global ekonomi och internationella politiska relationer. Trots det saknas fortfarande läromedel där samtida turism och resande belyses ur ett kritiskt perspektiv, där frågor om global över- och underordning står i fokus. Syftet med detta projektet har därför varit att framställa läromedel där internationell turism och resande konfronteras med nya, kritiska, teoretiska perspektiv.

Projektet belyser samspelet mellan institutionella förändringar och reformer inom grundkolan och gymnasieskolan och social inkludering/exkludering av ungdomar med invandrarbakgrund; deras karriärer och erfarenheter av utbildning och arbete i segregerade storstadsmiljöer. I projektet studeras Stockholm i ett nationellt och internationellt perspektiv. Särskild uppmärksamhet ägnas åt lokal samverkan mellan familj, föreningar bildade på etnisk grund, skola och den lokala utbildningsförvaltningen. Övergripande fokus i projektet är betydelsen av utbildning, arbete och medborgerlig agens för social inkludering och utvecklande av ett fullvärdigt medborgarskap i det mångetniska samhället. Reformer i utbildningssystemet och förändringar på arbetsmarknaden relateras till utvecklingen i närsamhället, i syfte att närmare belysa samspelet mellan strukturella och institutionella förändringar, medborgerlig agens och individuell social mobilitet.