Branka Likic-Brboric

Bostaden har en central roll i integrationsprocessen för migranter med flyktingbakgrund. Ett hem ger stabilitet och en plats för resurser i staden, som kan fungera som en plattform för deltagande i samhället. Även om tillhandahållandet av en hållbar bostadssituation är avgörande för en omvandling till inkluderande och motståndskraftiga samhällen, i städer fyllda av hopp och möjligheter, har sådana bostadsförhållanden i allmänhet blivit mindre tillgängliga i Sverige. Detta gäller särskilt nyanlända flyktingar som ofta hänvisas till mindre attraktiva bostadsområden och bostäder. Nu har denna situation komplicerats ytterligare av den restriktiva vändningen i svensk migrationspolitik från 2016. Sammanfattningsvis innebär politiken införande av tillfälliga uppehållstillstånd, ny fördelning av nyanlända mellan kommuner, begränsningar i familjeåterförening och restriktioner i val av bostadsområde.

Vårt tvärvetenskapliga projekt syftar till att förstå effekterna av den restriktiva migrationspolitiken på flyktingars nutida bostadssituation. Vi gör det genom att fokusera på hur policyförändringen påverkar aktörer som använder, planerar, utvecklar och organiserar boende för flyktingar.

Projektet syftar till att analysera utvecklingen av en framväxande global styrning av internationell migration med det civila samhällets spelrum och inflytande i fokus. Den framväxande globala migrationsstyrningen präglas av en pågående rivalitet mellan och inom multilaterala organisationer, regeringar och transnationella civilsamhällets organisationer (TCSO). Mot bakgrund av en kritisk granskning av förekommande reglering av migration och migranträttigheter kommer forskargruppen att analysera GFMD-processen, dess förberedelser, dagordning och prioriteringar, med fokus på interaktion mellan transnationella civilsamhälls aktörer och företrädare för regionala och globala institutioner, statliga och icke-statliga aktörer. Projektet analyserar debatter, diskussioner och globalt politiskt beslutsfattande i anslutning till dessa möten i ett historiskt perspektiv under perioden 2006-2021, och foljer de kommande TCSOs mobilisering för migranternas rättigheter inom olika rum.

MIGLINK is a Swedish-Mexican-Turkish Research Links consortium specialised on migration and development. MIGLINK aims to
examine the development of an incipient global governance framework for migration with a focus on the role of civil society. GFMD, initiated at the UN global dialogue High Level Dialogue on Migration and Development in 2006, is the most inclusive state-led forum between governments on developing policies for international migration. Since its inception, so-called "Civil Society Days" were organized as a side event to the GFMD meetings. The consortium follows preparation, agenda2012) setting, debates and outcomes of upcoming GFMD meetings among to contextualise them in historical and geographical perspective, aiming to identify the role of civil society in global policy making through the GFMD. This is matched by examination of the parallel development of a global movement of civil society in fora outside the formal framework of the GFMD and the formation of alternative agendas for global governance on migration. The consortium links interdisciplinary knowledge on the historical development of global governance on migration with a focus on conditions for sustainab

Forskning om sambandet mellan invandrarnas olika inträdesekategorier och rättsliga status efter att de erhållit uppehållstillstånd, och deras socioekonomiska integration är både i Sverige och internationellt, splittrad och underutvecklad.
Syftet med denna studie är att fylla detta tomrum. Vi har för avsikt att undersöka hur olika rättsliga status påverkar invandrares kortsiktiga och långsiktiga integration i svenska sammanhang. Fokus kommer att ligga på arbetsmarknaden, utbildning och boende, samt på stabiliteten i familjen (äktenskap/skilsmässa frekvenser, samt interetniska äktenskap). Vi ska jämföra olika rättsliga kategorier så som de definieras av Migrationsverket (flyktingar, kvotflyktingar, tillstånd baserade på humanitära skäl, familjeåterförening, tillfälligt skydd,
arbetstillstånd osv). Olika invandrargrupper samt grupper med olika rättsliga status inom samma invandrargrupper kommer också att jämföras. Vi kommer även att studera skillnader i rättsliga status som blev resultatet av övergången till det nya asylsystemet, som har tillämpats i Sverige sedan år 2016.

Avhandlingen avser att bidra både teoretiskt och empiriskt till ökad kunskap om den fria rörligheten inom EU med fokus på arbetskraftsmigration från Litauen till Sverige. Syftet är att bidra till att förklara såväl dynamiken i som det individuella beslutsfattandet bakom den omfattande arbetsutvandringen från de baltiska staterna samt att diskutera dess socioekonomiska konsekvenser och politiska inverkan.
Avhandlingen visar att följderna av den postkommunistiska neoliberala politiken och omvandlingen efter den ekonomiska krisen, tillsammans med uppbyggnaden av formella migrationskanaler efter anslutningen till EU, bidrar till att skapa olika migrantkategorier. Individuella strategier för att aktivt leta efter kanaler för exit och enter, kombinera dem på olika sätt och utifrån olika stadier i migrationsprocessen samt etablera informella sociala nätverk bidrar till att (re)konstituera vem som kan vara och vem som är en migrant. Vidare, efter den ekonomiska krisen och de införda åtstramningsåtgärderna, handlar beslutet om att emigrera inte bara om individuella överlevnadsstrategier, utan också om individuella uppfattningar om (ine)quality of life).

Syftet med projektet är att kritiskt granska begreppet informella ekonomi och dess förhållande till strukturella förändringar på arbetsmarknaden, och migration, att markera gränsen mellan formella och informella ekonomin, och för att utveckla en teoretisk ram, lämplig för empirisk forskning om informell ekonomi i dess förhållande till ny handelsvara för arbetskraft och migration.

Projektet syftar till att undersöka effekterna av utländska direktinvesteringar (FDI) på sysselsättning, hantering av mänskliga resurser (HRM- human resource management), nya etniska hierarkier inom organisationer, industriella relationer och lokala myndigheter i olika nationella sammanhang. Fokus ligger på multinationella företags (MNC) förvärv i den post-kommunistiska regionen i fd Jugoslavien. Forskningen ligger i frontlinjen av forskningen om globalisering, migration, global personalhantering samt lokala och gränsöverskridande strategier för att utmana företagens makt. En pågående fallstudie undersöker indiska Mittal Steels förvärvet av den bosniska stålbolaget och dess inverkan på relationerna mellan arbetsmarknadens parter, arbetsnormer och förvaltningspraxis, relationer med staten, lokala ledningen, fackliga organisationer och lokalsamhället. Projektet är utvecklat i samarbete med Management School, Sheffield University. En gemensam jämförande studie av ArcelorMittal i Sydafrika och Bosnien och Hercegovina planeras i samarbete med professor Jacklyn Cpck, University of Witwatersrand, Sydafrika.

Forskningen inom detta projekt analyserar kritiskt den pågående konfigurering av globala och regionala migrationsregimer inom ramen för global fleranivåstyrning (så kallad multi-level governance). Huvudsyftet är att kartlägga internationella institutionella arrangemang för grundläggande arbetsnormer och migrantarbetarnas rättigheter samt att undersöka deras betydelse för hantering av migration inom det "asymmetriska" globala styret, liksom deras inverkan på den pågående omvandligen av globala och regionala politiska ekonomier. Olika studier inom projektet undersöker utformningen av globaliseringens "sociala dimension" och en inkluderande migrationsstrategi som bejakar mänskliga rättigheter. Fokus ligger på ILO: s omformulering av social rättvisa i termer av "anständigt arbete" för alla arbetstagare, inklusive de som arbetar i den informella ekonomin. Studier identifierar de viktigaste multinationella, statliga och icke-statliga aktörerna, deras diskurser och strategier för att främja global social rättvisa. Särskild hänsyn tas till post-socialistiska omvandlingar i och europeisering av länderna i Central-och Östeuropa. I detta sammanhang undersöks möjligheterna att främja europeiska sociala modellen i hela det utvidgade EU, med hänsyn till EU: s svar på 2008 finanskrisen.

Forskningsprojektet behandlar EU: s regionala strategi för att stödja länderna på västra Balkan i deras utveckling mot EU-medlemskap. Den fokuserar på den sociala återuppbyggnaden efter kriget i Bosnien-Hercegovina, Serbien och Kroatien och den regionala dialogen om social- och sysselsättningspolitiken inom så kallade Bukarest processen. I studien undersöks lokala och nationella fackföreningars strategier för att möta urholkningen av arbetsrätten och arbetsnormer som föranleds av genomförandet av en nyliberal modell för återuppbyggnad . Den analyserar betydelsen av europeiska sociala dimension och internationella organisationers (såsom UNDP, ILO, internationella fackliga samorganisationen (IFS) och det civila samhällets organisationer) samlade aktioner för utvecklingen av "transetnisk" regional solidaritet. Här undersöks samarbetsformer och strategier för att motverka fientliga arbetsgivare och regeringar. Den viktigaste frågan gäller effekten av EU:s -stöd för social dialog och genomförandet av ILO:s agendan för anständigt arbete på fackföreningarnas i kapacitet att kämpa för arbetstagarnas rättigheter och normer i post-konflikt fd Jugoslavien. Frågan är särskilt relevant med tanke på vidare studier av post-konflikt samhällen, som präglas av social splittring, etniska motsättningar, politisk klientelism, fattigdom, informell ekonomi och migrationstryck.

Politics of Precarity: Migrant Conditions, Struggles and Experiences

To be updated

Fackföreningsstrategier, migration och informellt arbete i Sverige, Turkiet och Sydafrika

Syftet med nätverket är att skapa en intellektuell arena för vetenskaplig diskussion och kritik samt forskningsinitiativ kring frågor om fackföreningar, globalisering och transnationell solidaritet.
Genom att sammanföra forskare från skilda discipliner och utspridda mellan svenska universitet syftar nätverket till att teoretiskt utveckla förståelsen av fackföreningsrörelsens utmaningar i ett socialt landskap under förändring, kännetecknad av regionalisering och internationalisering av produktionsregimer. Inom den ramen ägnas särskild uppmärksamhet åt konreta fall av fackligt samarbete över nationsgränser. Nätverket för samman forskning kring genus, etnicitet och klass kopplat till transnationell fackföreningssolidaritet. Det empiriska fokus är på transnationellt fackligt samarbete inom närområden (Norden/Östersjöregionen), regionalt (EU/Europa) och globalt (Nord-Syd). Utöver teoretisk och empirisk fokus baseras samarbetet även på att koordinera och utveckla pågående forskning och utgöra bas för initiering av ny forskning. Slutligen syftar skapandet av ett nätverk till att möjliggöra samarbete med andra internationella nätverk av forskare med inriktning på liknade forskning.