Anna Bredström

Projektets övergripande syfte är att undersöka användningen av etniska och nationella kategorier i förhållande till migranters hälsa i ett svenskt sammanhang. Syftet uppnås genom två fallstudier som undersöker psykisk ohälsa (depression/ångest) samt diabetes (typ 2). Psykisk ohälsa och diabetes utgör stora hälsoproblem globalt och nationellt, och i båda fallen identifieras migranter som en särskilt sårbar grupp. Sårbarheten förklaras både med hänvisning till bakomliggande sociala och kulturella faktorer (migration, anpassning, matvanor), och med hänvisning till genetiska och neurobiologiska skillnader mellan olika etniska grupper. Det sistnämnda har vunnit ökat intresse de senaste decennierna, något som tolkas av kritiska samhällsvetare som ett uttryck för ”biomedikaliseingen” av etnicitet där biomedicinsk forskning i allt högre grad tillskriver etnicitet och ras en biologisk innebörd.
För att undersöka användningen av etniska och nationella kategorier i det medicinska fältet - inklusive eventuell "biomedikaliseringen av etnicitet" - undersöker vi hur etniska hälsoskillnader konceptualiseras, mäts, översätts och hanteras i forskning, policy och klinisk praktik.

Projektets syfte är att undersöka användningen av biometriska teknologier i migrationsprocesser, med särskilt fokus på dess etiska och sociala konsekvenser. Projektet använder observationer och intervjuer för att undersöka hur migrationsmyndigheter, polis och gränsbevakning samt industrin använder de EU-baserade IT-system Eurodac, som styrs av Migrationsverket i Sverige och framförallt avgör ansvar mellan medlemsstater samt irreguljär migrationsstatus; SIS-II, som används av polisväsendet och i migrationssammanhang hanterar irregularitet och avvisningsbeslut, samt; VIS, som innehåller information om visum och sponsorer. Teoretiskt grundar sig studien på att tolka biometri som en biopolitisk ”sanningsteknologi”, vilken i det specifika historiska och geografiska sammanhanget av europeisk gränspolitik får betydande konsekvenser för människor på både grupp- och individnivå.Till migrationsforskningen bidrar projektet med en grundad analys av hur dessa system kan ses som en form av "biologiskt medborgarskap".

This project examines the position of the white subject in Africa. Specifically, it examines Nadine Gordimer’s exploration of the notion of whiteness and white Africanity in her fiction and prose, as well as her investigation of the oppressor’s consciousness, and her negotiation and interrogation of her own position as a white South African. In essays and speeches she intervened in debates and voiced feelings and apprehensions that concerned the futurity of whiteness in a shifting political and social context. As I argue, these interventions were made from a new emerging subject position that resulted from the social and political constraints of apartheid and colonialism, inhabiting the interstice of an old, given colonial order, and the decolonial processes of the antiracist, anti-imperial and anticolonial struggles in Africa and Europe which was bringing the colonial era to an end. Through her fiction writing she was able to shape this subject position, which lacked representation and hence existence within the dominant political discourse. Projected into her fiction, the subject position emerges as an object of knowledge within the intellectual history of South Africa.

Projektet har som syfte att utveckla teorier och metoder för att främja mångkulturell gemenskap. Projektet tar avstamp i tidigare forskning som visar att värdegrundsfrågor är pedagogiskt utmanande för både lärare och elever, särskilt i undervisning som försöker belysa flera diskrimineringsgrunder samtidigt. Ett exempel är situationer där jämställdhet och HBTQ-personers rättigheter framställs som svenska värderingar.

Projektet är inspirerat av aktionsforskning vilket innebär att forskarna genomför klassrumsobservationer, intervjuar lärare och elever, ger återkoppling, samt, tillsammans med lärare vidareutvecklar befintliga metoder och arbetssätt. Med utgångspunkt i kritisk mångkulturalism och feministisk intersektionalitetsteori identifierar vi möjliga sätt att öka reflexivet och gemenskap i heterogena grupper.

Underpinned by the rapid advancement in gene sequencing technologies, there has been an upsurge of genetics research that focus on genetic differences and make use of racial, national and ethnic categories as proxy for genetic ancestry. This project focuses on how methodological, translational and ethico-political matters are dealt with in Sweden-based human genetics. The primary aim of the project is to explore how national, ethnic and racial categories are defined and made use of in genetics research with a particular focus on research that either is produced in a Swedish academic context, or focuses empirically on Sweden. By comparing three fields of human genetics secondary aims are to examine possible tensions between basic science and clinically oriented research, and discuss possible implications for clinical practice and pharmaceutical commerce. A key focus in the project is to situate the discourses on race and ethnicity in our empirical material in a broader discursive/material terrain. Methods include interviews with key researchers, participant observations at research meetings and analysis of published results and other written materials.

I detta projekt studeras de budskap om sexuellt risktagande som ges till ungdomar inom ramen för dels den formella skolundervisningen i grundskolans senare år och på gymnasiet, dels genom officiella satsningar av myndigheter och väletablerade frivilligorganisationer.

Bakgrunden till projektet är bland annat att de senaste åren har det kommit flera rapporter om ett utbrett sexuellt risktagande bland ungdomar, till exempel har det skett en markant ökning av sexuellt överförbara infektioner, särskilt klamydiainfektion. Tidigare forskning indikerar också att det sexuella risktagandet varierar beroende på kön, klass, etnicitet och sexuell identitet.

I projektet undersöks även hur ungdomar tolkar samma material samt deras erfarenheter av sexuellt risktagande. Mer specifikt undersöks också hur sexuellt risktagande kopplas ihop med genus, etnicitet, klass och sexuell identitet. Utgångspunkten är att både kunskap och förståelse av sexuellt risktagande, och hur individen agerar, är intimt förbundet med sociala strukturer, normer och värderingar som formas och förändras i olika tid, rum och sociala/kulturella sammanhang.

Detta projekt har som övergripande syfte att undersöka primärvårdens bemötande av kvinnliga patienter med olika etniska bakgrunder, och att studera hur uppfattningar om kön och etnicitet präglar verksamhetens vardag. Bakgrunden till projektet är att primärvården har fått i uppgift att identifiera, åtgärda och förebygga en rad problem som sammanförs med den aktuella patientgruppen exempelvis kvinnlig omskärelse, mödoms- och oskuldsproblematik samt hedersrelaterat våld. Projektet riktar in sig på tre olika verksamheter ? mödravård, ungdomsmottagning och vårdcentral ? med avsikt att ta fasta på eventuella likheter och skillnader. Projektet är också upplagt i form av tre delstudier som fångar tre olika nivåer. Den första delstudien undersöker verksamheternas direktiv genom att analysera officiella riktlinjer och handlingsplaner. I denna studie kartläggs även verksamheternas organisation och arbetsdelning. Delstudie två undersöker verksamheternas vardagliga praktik. Här intervjuas företrädare för olika personalkategorier enskilt och i grupp. I den tredje delstudien genomförs intervjuer med kvinnor ur den aktuella patientgruppen. Syftet är här att fånga deras erfarenheter av verksamheternas insatser och personalens bemötande. I projektet analyseras likheter och skillnader både mellan de olika verksamheterna, och mellan de tre delstudierna. Projektet förväntas bidra med viktig kunskap om hur primärvården kan förändra och utveckla sin verksamhet på området. Det bidrar också med kunskap till ett outforskat fält då det finns mycket lite forskning som undersöker hälso- och sjukvårdssektorn ur både ett etnicitets- och ett genusperspektiv.

Införandet av selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) har revolutionerat behandlingen av och synen på depressioner. Samtidigt finns nästan ingen forskning utanför ett begränsat biomedicinskt perspektiv som utforskar vad detta har inneburit. Projekts syfte är att utforska denna ?SSRI-revolutions? vardagliga, kliniska och diskursiva konsekvenser.

Vi fokuserar fyra arenor i projektets delstudier: 1) patienterna/användarnas vardagliga erfarenheter och strategier; 2) primärvårdens kliniska praktiker och läkarnas professionella erfarenheter; 3) hur den vetenskapliga kunskapen om hjärnan och SSRIs effekter produceras, sprids och används; samt 4) förändringar i förståelsen av depression, SSRI-användning och jaget på policynivå. Forskargruppen består av både samhälls- och naturvetare. Donna Haraways teorier kommer att användas för att på ett icke-reduktionistiskt sätt fånga erfarenheter som kroppsligt levda, samt hur biomedicinen producerar förståelser av jaget kopplat till kroppen. Projektet ämnar även belysa hur genus, sexuell identitet, klass, ålder och etnicitet skapas i kunskapen om och användningen av SSRI. Empirin består främst av intervjuer med patienter, läkare och forskare, samt skriftliga dokument som kliniska riktlinjer och vetenskapliga artiklar. Metodologiskt kombineras en etnografisk ansats med diskursanalys. Projektet bidrar med central kunskap om ett fenomen som är relativt outforskat i sitt samhälleliga sammanhang, trots den omfattande användningen av SSRI.

Projekt 2
Det senaste decenniet har vi kunnat bevittna en oroväckande ökning av sexuellt överförbara infektioner (STI) bland ungdomar i Sverige, särskilt klamydiainfektion. Denna ökning tyder på att ungdomar i hög grad utsätter sig för sexuellt risktagande, vilket bekräftas av ett flertal studier på området. Dessa visar också att det sexuella risktagandet sker trots att ungdomar generellt besitter god kunskap om både vilka risker oskyddat sex medför och hur man kan skydda sig. Vidare indikerar kvantitativ forskning att sexuellt risktagande varierar beroende på klass, kön, sexuell identitet och etnisk bakgrund. Mot denna bakgrund har detta projekt som övergripande syfte att undersöka hur ungdomar med olika bakgrunder förstår, tolkar och erfar sexuellt risktagande och säkrare sextekniker som till exempel kondomanvändande. Teoretiskt hämtar projektet sin inspiration från internationell hiv/aidsforskning samt den genusteoretiska debatten om intersektionalitet där relationen mellan olika sociala strukturer (genus, etnicitet, klass och sexualitet) står i fokus. Internationell hiv- och aidsforskning har visat att sexuellt risktagande är intimt förbundet med både strukturella och sociokulturella faktorer. Denna forskning har bland annat pekat på att föreställningar om manlighet, kvinnlighet, etnisk tillhörighet, klassbakgrund och sexuell identitet är av avgörande betydelse för människors sexuella risktagande. Projektet är en kvalitativ studie. Tonvikten ligger vid ungdomarnas erfarenheter av sexuellt risktagande. Genom sin kvalitativa ansats fyller projektet en lucka i svensk forskning på området som till stor del består av kvantitativa studier.

Under de senaste decennierna har det turistiska fältet i allt högre grad kommit att erkännas som ett ytterst komplext forskningsfält som ger upphov till frågor som är både lokala och globala, och som kan handla om såväl människors drömmar och självförståelse, som om mänskliga rättigheter, global ekonomi och internationella politiska relationer. Trots det saknas fortfarande läromedel där samtida turism och resande belyses ur ett kritiskt perspektiv, där frågor om global över- och underordning står i fokus. Syftet med detta projektet har därför varit att framställa läromedel där internationell turism och resande konfronteras med nya, kritiska, teoretiska perspektiv.