Anders Neergaard

Forskningsprogrammets syfte är att analysera antifeminism som idéer, kollektiva identiteter och politiska projekt i Norden (här definierat som Danmark, Finland, Norge och Sverige) med fokus på civilsamhällets organisationer och nätverk, politiska partier och religiösa institutioner. Vi kommer att fånga antifeminism både i dess defensiva strategi (kampen mot feminism; kvinnors rättigheter som har ”gått för långt”) och den offensiva strategin (som en positiv vision som formar en patriarkal och traditionell världsbild och en möjlig framtid). Vi kommer också att utforska känslornas roll i antifeminism, som känslomässigt artikulerade och hur antifeminism ofta lyfter fram ångest och rädsla som möjliggör auktoritära, religiöst fundamentalistiska, etnonationalistiska och antiklimatbaserade världsbilder. Slutligen kommer vi att analysera relationer, likheter och skillnader både mellan skilda huvudprojekt och mellan platser. Hur fungerar antifeminism som kitt för att binda samman etnonationalister, klimatförnekare och religiösa fundamentalister.

Högerradikala partier och etno-nationalism har blivit en viktig politisk kraft i parlamenten i många europeiska länder, som direkt och indirekt påverkar regeringsbildning och alltmer skapar ramarna för politik och lagstiftning. Forskning kring dessa parter har ökat kraftigt under de senaste åren, och forskningen reser tre frågor som är relevanta för det här föreslagna projektet:

1. Varför har högerradikala partier varit så framgångsrika, och varför har framgången kommit så snabbt?

2. Varför domineras de generellt av män?

3. Varför finner vi betydande regionala variationer i deras stöd?

Projektet bidrar till att besvara alla tre frågorna, men i centrum står den sista. I ett svenskt sammanhang har forskning om det högerradikala partiet, Sverigedemokraterna (SD), gett ett antal
förklaringar för det partiets valframgång, men till viss del är både dominansen av män och de starka regionala variationerna fortfarande en gåta. I motsats till SD:s starka stöd i Skåne/Blekinge skiljer sig Stockholmsregionen och Nordsverige ut som regioner med betydligt svagare stöd för SD.

REMESO databasen är en registerdatabas som innehåller information om samtliga individer, skolor, fastigheter och företag i Sverige.
REMESO databasen bygger på Statistiska centralbyråns årliga data och består av fem delar:
(1) Befolkningsregister som innehåller information om information om samtliga individer i personregistret;
(2) Longitudinell Integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA); (3) Ett företagsregister med information om alla företag och organisationer i Sverige som bedriver någon form av ekonomisk verksamhet, oavsett om de tillhör den privata eller den offentliga sektorn;
(4) Skolregistret med information om alla grundskolor och gymnasieskolor samt elevers betyg;
(5) Ett fastighetsregister som innehåller administrativt och longitudinellt information på mikrodatanivå om samtliga fastigheter, byggnader, adresser och lägenheter i Sverige.

Projektet syftar till att utforska hur föräldraskapet förhandlas fram och konstrueras av föräldrar med bakgrund i muslimska länder genom strategier för respektabilitet i förhållande till välfärdsinstitutionen familjecentraler i Sverige, från ett intersektionelt perspektiv.
Forskningen visar att familjer med utländsk bakgrund i allmänhet, och speciellt de som kommer från muslimska länder, ofta betraktas som utsatta i kontakten med välfärdsinstitutioner i Sverige, även om det finns betydande variationer. Det kan bero på språkbarriärer och socio-ekonomiska faktorer, men också på faktorer såsom diskriminering, stereotyper och stigmatiserande diskurser om familjer med utländsk
bakgrund. Jag ser görandet av migrant-respektabilitet som en strategi att undvika stigmatisering och stereotyper när de får tillgång till svenska välfärdsinstitutioner, exempelvis på familjecentraler i Sverige.

Projektet undersöker den grundläggande frågan om vem som är och vem som inte anses förtjäna välfärdstjänster, hur värde och värdesättande förhandlas och med vilka konsekvenser, i ett sammanhang av ökad mångfald i ett sammanhang av migration, välfärdsomstrukturering och åtstramning. Sådana förhandlingar tjänar till att dra gränser mellan migranter som har tillgång till välfärdsstatens stöd och tjänster, eller som tros ha tillgång, och de som är uteslutna, genom att betraktas som ”inte tillhörande” eller ses som ansvariga för sina egna behov. Variationer kommer att synliggöras och jämföras genom att utforska hur solidariteter informeras av olika konstellationer av välfärds- och migrationsregimer, både i stadsområden och på landsbygden/små städer med varierande grad av mångfald och migranter. Etnografiska studier i Danmark, Storbritannien och Sverige fokuserar sex välfärdsmikroförvaltningar, lokala platser där rättigheter till stöd och tjänster förhandlas fram. Vi fokuserar på hur värde och värdesättande förstås i relation till migranters generationsstatus såväl som de rumsliga dimensioner av grannskap där migranter bosätter sig.

Under de senaste åren har högerpopulistiska partier fått mer inflytande i många europeiska länder och många av partierna har även fått vågmästarpositioner eller sitter i regeringsställning. I detta forskningsprojekt undersöks de sociala och kulturella dynamiken som möjliggör att dessa partier blir allt mer populära i olika europeiska länder. Forskningen är inriktad mot djupgående processer av social polarisering, radikalisering och omvandling av vardagslivet som förmedlar nationalism och högerpopulism i Europa. Projektet utförs samtidigt i fem olika länder i Europa: Sverige, Tyskland, Österrike, Kroatien och Serbien. Denna etikprövningsansökan gäller enbart den svenska delstudien som utförs separat men i samarbete med andra nationella delstudier inom projektet.
Vi använder begreppet ’Cultures of Rejection’ (CuRe) för att beskriva diskurser, praxis, normer och värderingar som förkastar till exempel invandring, feminism, europeisk integration, media och eliter.

Projektets hemsida: http://www.culturesofrejection.net/

Syftet med projektet är att analysera möjligheterna och bristerna av antirasism genom begreppet conviviality (leva tillsammans), som en framväxande politisk identitet och organisatoriska praktiker som överskrider och utmanar det etablerade politiska landskapet. Syftet är också att undersöka rollen av två fundamentala sociala relationer - kön och ?ras??/etnicitet - inom dessa framväxande rörelser, med fokus på två kategorier av människor som å ena sidan tenderar att vara marginell i forskning om antirasism och å andra sidan är centrala för att fånga antirasism och vardagliga praktiker kring att leva tillsammans; kvinnor och migranter/etniska minoriteter.

Forskning om fackföreningarna har synliggjort fackföreningars kris och utmaningar, inte bara i relation till arbetsgivare och staten, men också om hur man håller ihop facket och arbetarkollektivet. En särskild utmaning är hur facket bygger solidaritet i ett sammanhang där antalet invandrade arbetare ökar samtidigt som stödet bland medlemmar för främlingsfientliga högerextrema partier växer.

Forskningsfrågan i fokus är: hur en viktig organisation för svenska arbetsmarknadsrelationer hanterar vad som framstår som en grundläggande motsättning bland sina medlemmar? Syftet är att analysera de strategier och åtgärder som vidtagits av fackföreningar när det gäller invandrade arbetare, etnisk mångfald och i relation till medlemmar och aktivister som visar stöd för högerextrema partier.

Teoretiskt är studien inspirerad av arbetslivsforskning, forskning inom internationell migration och etniska relationer, kompletterad med feministiska perspektiv och begreppet ?föreställd solidaritet?. Metodologiskt är projektet en etnografisk studie av LO och fem förbund, där metoder som semistrukturerade intervjuer och deltagande observation används, kompletterat med dokumentanalys.

Projektet analyserar aktuella debatter om multikulturalism, social sammanhållning och liberala värdegrunder i forskning, policydokument och media. Samtida dominerande diskurser tenderar att se multikulturalism och migration som hot mot social sammanhållning i samhällen präglade ett beskuret medborgarskap, urbana uppror bland missgynnade ungdomar i multietniska storstäder och populistisk mobilisering. Artiklar inom projektet skildrar en svensk utveckling från en liberal agenda för asyl och medborgarskap mot en identitets- och integrationspolitik präglad av övervakning i spåren av det globala kriget mot terror, samt nya exkluderande former av temporär migration. Projektet granskar liberala paradoxer i det multietniska Sverige i ett internationellt jämförande perspektiv avseende nyliberal politik samt en nykonservativ vändning med krav på kulturell homogenitet. Det syftar till publicering av antologier med bidrag från forskare om multikulturalism, nation och medborgerlig exkludering/inkludering.

I Sverige utgör fackföreningar en av viktigaste politiska och sociala organisationerna. De reflekterar såväl som påverkar samhällsutvecklingen, i områden som politik, arbetsmarknadsreglering, men även genom att påverka löntagarnas identiteter och solidaritetspraktiker. De senaste årtiondena har inneburit stora förändringar i det fackliga landskapet, bland annat genom omfattande förändringar på arbetsmarknaden. Projekt ökar kunskapen om hur dessa förändringar erfars och påverkar det fackliga arbetet, med fokus på betydelsen av vit maskulinitet och klass.
Projektet syftar till att utforska betydelsen av vit maskulinitet som en ram inom vilken facklig politik och praktik utvecklas, i relation till samhällspolitik, arbetsmarknadsrelationer och fackets interna arbete. Tre fackföreningar studeras – ingenjörer, chefer och byggnadsarbetare – som medlemsmässigt domineras av män med svensk bakgrund.
Projektet inspireras av tre centrala teoretiska begrepp – nyliberal globalisering, vit maskulinitet, samt facklig solidaritet. Projektet är etnografiskt, med intervjuer, fokusgrupper, observation och dokumentanalys.

MIGLINK is a Swedish-Mexican-Turkish Research Links consortium specialised on migration and development. MIGLINK aims to
examine the development of an incipient global governance framework for migration with a focus on the role of civil society. GFMD, initiated at the UN global dialogue High Level Dialogue on Migration and Development in 2006, is the most inclusive state-led forum between governments on developing policies for international migration. Since its inception, so-called "Civil Society Days" were organized as a side event to the GFMD meetings. The consortium follows preparation, agenda2012) setting, debates and outcomes of upcoming GFMD meetings among to contextualise them in historical and geographical perspective, aiming to identify the role of civil society in global policy making through the GFMD. This is matched by examination of the parallel development of a global movement of civil society in fora outside the formal framework of the GFMD and the formation of alternative agendas for global governance on migration. The consortium links interdisciplinary knowledge on the historical development of global governance on migration with a focus on conditions for sustainab

Under de senaste 20 åren har forskning kring extrema högerpopulistiska partier ökat, speglande deras politiska framgångar över Europa. Forskningen om extrema högerpopulistiska partier har spänt över stora områden, men har sällan och i mycket liten omfattning berört de teman som är centrala för det här forskningsprojektet - kvinnors och invandrares situation inom dessa partier. Projektets syfte är att analysera den dubbla relationen mellan å ena sidan kvinnors och invandrares närmande till Sverigedemokraterna, och å andra sidan hur partiet förhåller sig till dessa grupper genom både dess ideologiska självbild och genom de bidrag dessa grupper kan bistå med. Teoretiskt är projektet inspirerat av genusstudier och av IMER-forskning. Projektets har två huvudstudier. En etnografisk studie av alla Sverigedemokraternas kommunfullmäktigeledamöter som är kvinnor och/eller har utländsk bakgrund. Vi kommer att använda oss av djupintervjuer och levnadsberättelser för att söka svar på hur dessa personer kom in i SD och hur de förhåller sig till de olika delarna av partiets ideologi, men också hur det har bemötts inom partiet. Den andra delstudien fokuserar på betydelsen av sociala nätverk.

Studier av svenskt arbetsliv visar på ojämlikhet: ofta tjänar kvinnor och invandrade personer mindre än män och infödda i samma jobb. Kvinnor och invandrade möter fler hinder i karriären. Projektet syftar till att jämföra vad som påverkar situationen för olika grupper på två arbetsplatser, den ena jämlik och den andra ojämlik. Metoder som används är enkäter, intervjuer, deltagande observation på arbetsplatserna, samt diskursanalys: 1) Hur värderas formella meriter för lönesättning och befordran på den jämlika respektive den ojämlika arbetsplatsen? 2) Vilka kunskaper värderas som arbetsplatsspecifik kompetens på respektive arbetsplats? 3) Vad är effekten av innehav av socialt kapital, dvs kontaktnät, för löne- och karriärutveckling på respektive arbetsplats? 4) Finns skillnader i möjligheter för personer i de olika grupperna? 5) Kan värdering av kunskaper förklaras utifrån lokala diskurser och andra sociala praktiker kopplade till konstruktion av manligt och kvinnligt, svenskt eller inte svenskt? Bidraget består i utvecklad kunskap om villkoren för kapitalbildning, samt en bredare förståelse av hur arbetsplatsers sociala praktiker kan generera jämlikhet.

Utbildning är centralt för ungdomars framtida välgång. Vårt forskningsprojekt har syftet att beskriva, analysera och jämföra betydelsen av det civila samhällets föreningsliv för skolprestationer hos ungdomar i storstad- respektive småortsområden i Sverige:

1) Finns det skillnader i föreningar som har ungdomarna i fokus mellan storstad- respektive småortsområden?
2) bidrar deltagande i föreningslivet till en positiv skolutveckling bland ungdomar i dessa områden?
3) På vilket sätt inverkar tillhörigheten till sociala identiteter som klass, kön och etnicitet eventuellt denna positiva effekt?
4) På vilket sätt kommer denna positiva effekt till stånd?
5) Utöver skolprestationerna, kan ett sådant medlemskap inskränka andra aspekter av det sociala livet för dessa ungdomar?

Teoretiskt är studien baserad på begreppet socialt kapital, i synnerhet såsom det avgränsats av Pierre Bourdieu och Bourdieu-inspirerade teoretiker och kompletteras med teorier om civilt samhälle, resursmobilisering och sociala organisationer. Den metodologiska designen av projektet består av såväl kvalitativa som kvantitativa metoder.

Politics of Precarity: Migrant Conditions, Struggles and Experiences

Detta projekt syftar till att undersöka skiftande migrationsregimer och hur sysselsättningen och arbetskraften skiljer kategorier av migranter i Sverige. Relationerna mellan arbetsgivare och invandrare blir allt mer avgörande för möjligheter och begränsningar i migranters livssituationer i system baserad på "managed migration" (hanteriande av migration). Arbetsgivarna blir också engagerad i globala ekonomiska förbindelser och samtidigt förhandlar och skapar relationerna mellan nationen och migrantarbetare.

Studier av invandrad arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden har i allmänhet fokuserat på dem som fått permanent uppehållstillstånd som flyktingar eller genom familjeåterförening. Detta speglar en situation där arbetskraftsinvandring har varit ganska restriktiv i Sverige.
I samband med arbetskraftsinvandringsreformen år 2008, är detta på väg att förändras. Idag är arbetskraftsinvandring reglerad med syfte att försäkra arbetsgivare tillgång till arbetskraft.
Parallellt med den här utvecklingen har forskning även synliggjort en ökande roll och förekomst av irreguljära migranter i Sverige. De flesta av dem har stannat kvar efter avslag på asylansökan, och tvingas söka arbete i utkanten av den svenska arbetsmarknaden.
Forskningsprojektet syftar till att studera olika aspekter av denna utveckling med inriktning på dessa två grupper av migrantarbetare. Syftet är att studera deras situation på arbetsmarknaden och deras förståelse av kollektiv handling, såsom (migrerande) arbetstagare. Dessutom syftar projektet till att studera arbetsgivarna, särskilt skälet till att använda dessa två kategorier av migrantarbetare.

To be updated

Projektet undersöker relationen mellan två fenomen. Det handlar å ena sidan om dagens åtstramningspolitik i Europa, med skärpta migrationslagar, exkluderande arbetsmarknad, krympta välfärdssystem och hårdare diskriminering av invandrare och minoriteter. Å andra sidan skönjer vi hur minoriteternas och migranternas kulturarv i allt högre grad marginaliseras i historieskrivning och debatt. I stället betonas en mer heroiserande och homogen bild av den egna nationen liksom av Europa, alternativt en normativ kosmopolitanism där Europa återtar rollen som global modell. Vad som går förlorat i denna process är bilden av den europeiska historiens mångfald och motsägelsefulla dynamik. I projektet deltar forskare från tiotalet europeiska länder jämte flera svenska forskare. Uppgiften är att undersöka sambanden mellan dagens ´politics of austerity´och en framväxande auktoritär historiesyn där mångkulturalismen, minoriteternas kollektiva minnen och kolonialismens arv görs osynliga. Projektet sammanför samhällsvetare med fokus på nutiden och historiker med fokus på kulturarvet och syftar till att initiera en inter-europeisk dialog om minoriteternas och det koloniala arvets plats i Europa.

Projektet tar sin utgångspunkt i stratifieringsteori - att makt- och resursskillnader fortfarande i moderna och komplexa samhällen reproduceras genom sammansatta processer styrda av ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital men medierat genom bland annat skolan - med ett fokus på övergången från grundskolan till gymnasieskolan och här är betygen i årskurs nio av stor betydelse för tillträde till olika gymnasieprogram. Projektet undersöker hur socialt kapital är relaterat till kön, klass och etnicitet och påverkar ungdomars studieresultat. Centrala forskningsfrågor är: A) Vilka egenskaper hos ungdomar (kön, socioekonomiska och invandrarbakgrund) påverkar deras tillgång till socialt kapital? B) Kan tillgång till socialt kapital kompensera för tillgång till mindre ekonomiskt och kulturellt kapital och bidra till bättre utbildningsresultat för ungdomar från familjer i lägre sociala skikt och/eller invandrarbakgrund? C) Genom vilka mekanismer och på vilket sätt fungerar det sociala kapitalet under utbildningsprocessen för att gynna eller missgynna individer med olika förfoganden över socialt kapital?

Unga människor med samma utbildning får inte samma position och lön på arbetsmarknaden. En anledning är att utbildningskvalifikationer inte kan separeras från den människa som har dem. Den ekonomiska och sociala avkastningen som en individ får från sin utbildning beror, till stor del, på hennes sociala kapital. Mängden socialt kapital som individen har tillgång till, beror bl.a. på hennes socioekonomiska bakgrund, kön och etnicitet.
Syftet är att undersöka: 1)Vilken betydelse socialt kapital har för ungdomar som skaffar sitt första jobb, och 2), om det finns skillnader mellan barn till infödda och invandrare i fråga om tillgång till och avkastning på socialt kapital när de söker sitt första jobb?
Projektet ämnar granska arbetsmarknadsutfallet för ungdomar med samma utbildning, tre år efter avslutade studier från universitet och gymnasieskolor.
Metoddesignen är en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod (enkät- och intervjustudier). Det innovativa med projektets teoretiska modell är att, förutom att betrakta utbildning som en bro mellan individens socioekonomiska bakgrund och hennes arbetsmarknadsstatus, även inkorporera individens sociala kapital i stratifieringsprocessen.

Fackföreningsstrategier, migration och informellt arbete i Sverige, Turkiet och Sydafrika

I Sverige tillsätts 60-85% av alla jobb via informell rekrytering. Forskningen har i mindre grad problematiserat skillnader i utfallen av olika sociala nätverk med avseende på etnicitet, kön och klass. Fokus har legat på sökandes användning av sociala nätverk medan frågor om hur information och rekommendationer förmedlas inom sociala nätverk sällan studerats. Projektet fokuserar på relationen mellan sökande och den informerande individens upplevda handlingsutrymmen och strategier vid nätverksrekrytering. Vilka överväganden görs när man söker arbete respektive rekommenderar via sociala nätverk? Vilka karriärer utvecklas genom rekrytering via sociala närverk och hur påverkas dessa av individers sociala bakgrund (etnicitet, kön och klass)?
Studien är teoretiskt förankrad i forskning om nätverks och socialt kapitals betydelse vid rekrytering och omfattar ett interaktionistiskt perspektiv. Tre delstudier som analyserar kopplingen mellan kvalifikation och arbete: I urvalet ingår låg- och högutbildade personer i jobb med såväl låga som höga kvalifikationskrav. Vidare ingår svensk- och utlandsfödda kvinnor och män. Semistrukturerade intervjuer och sk nätverkskarta utgör huvudmetoderna.

Syftet med nätverket är att skapa en intellektuell arena för vetenskaplig diskussion och kritik samt forskningsinitiativ kring frågor om fackföreningar, globalisering och transnationell solidaritet.
Genom att sammanföra forskare från skilda discipliner och utspridda mellan svenska universitet syftar nätverket till att teoretiskt utveckla förståelsen av fackföreningsrörelsens utmaningar i ett socialt landskap under förändring, kännetecknad av regionalisering och internationalisering av produktionsregimer. Inom den ramen ägnas särskild uppmärksamhet åt konreta fall av fackligt samarbete över nationsgränser. Nätverket för samman forskning kring genus, etnicitet och klass kopplat till transnationell fackföreningssolidaritet. Det empiriska fokus är på transnationellt fackligt samarbete inom närområden (Norden/Östersjöregionen), regionalt (EU/Europa) och globalt (Nord-Syd). Utöver teoretisk och empirisk fokus baseras samarbetet även på att koordinera och utveckla pågående forskning och utgöra bas för initiering av ny forskning. Slutligen syftar skapandet av ett nätverk till att möjliggöra samarbete med andra internationella nätverk av forskare med inriktning på liknade forskning.

Projektet syftar till att utforska vilken betydelse olika rekryteringspraktiker och olika tillgång till sociala nätverk har för anställning av personer med utländsk respektive svensk bakgrund.
Studien är förankrad i två perspektiv på hur ojämlikhet skapas och reproduceras: teorier kring socialt kapital och institutionell selektering/sortering. Studien utvecklar en teoretisk koppling mellan etnisk kategorisering och sociala nätverk/socialt kapital, samt etnisk kategorisering och institutionella selekteringsmekanismer.
Studien granskar rekryteringspraxis i organisationer med empirisk fokus på dels rekryteringspersonal, och dels på personer som sökt och fått arbete.
Metodmässigt kommer studien att kombinera kvantitativ och kvalitativ analys där enkäter och intervjuer utvecklas för att komplettera varandra och därigenom utöka förståelsen.
Analysen koncentreras på två interrelaterade frågeställningar: För det första undersöks skillnader mellan personer med utländsk och svensk bakgrund när det gäller förfogandet över sk socialt kapital samt betydelsen av detta sociala kapital avseende individers möjlighet för anställning. För det andra granskas institutionella selekteringsmekanismer.