Aleksandra Ålund

I kölvattnet av 2009 års våldsamma uppror bland ungdomar i svenska förorter har flera dialogorienterade aktivistgrupper vuxit fram. De är profilerade som urbana rättviserörelser primärt drivna av unga med invandrarbakgrund som. I deras verksamhet sammanbinds segregation med rumslig och social rättvisa.

Syftet för detta projekt är att undersöka vilka möjligheter och hinder möter dessa nya rörelser för att få inflytande och att delta i demokratiska processer samt former för samarbete och dialog med civilsamhället i stort. Fallstudier av flertal organisationer inom det civila samhället utgör projektets empiriska grund.

Frågeställningar är: hur urbana rättviserörelser relaterar till det bredare civilsamhället; vilken situerad kunskap som är producerad och hur tar den sig uttryck i strategier och verksamhetspraktiker; hur urbana rättviserörelser konstituerar sig själva som en offentlig röst i relation till lokala, nationella och internationella kontexter.

Projektet kombinerar teoretiska perspektiv från urbana och studier av sociala rörelser och använder en kombination av olika kvalitativa metoder.

Projektet syftar till att analysera utvecklingen av en framväxande global styrning av internationell migration med det civila samhällets spelrum och inflytande i fokus. Den framväxande globala migrationsstyrningen präglas av en pågående rivalitet mellan och inom multilaterala organisationer, regeringar och transnationella civilsamhällets organisationer (TCSO). Mot bakgrund av en kritisk granskning av förekommande reglering av migration och migranträttigheter kommer forskargruppen att analysera GFMD-processen, dess förberedelser, dagordning och prioriteringar, med fokus på interaktion mellan transnationella civilsamhälls aktörer och företrädare för regionala och globala institutioner, statliga och icke-statliga aktörer. Projektet analyserar debatter, diskussioner och globalt politiskt beslutsfattande i anslutning till dessa möten i ett historiskt perspektiv under perioden 2006-2021, och foljer de kommande TCSOs mobilisering för migranternas rättigheter inom olika rum.

Projektet analyserar aktuella debatter om multikulturalism, social sammanhållning och liberala värdegrunder i forskning, policydokument och media. Samtida dominerande diskurser tenderar att se multikulturalism och migration som hot mot social sammanhållning i samhällen präglade ett beskuret medborgarskap, urbana uppror bland missgynnade ungdomar i multietniska storstäder och populistisk mobilisering. Artiklar inom projektet skildrar en svensk utveckling från en liberal agenda för asyl och medborgarskap mot en identitets- och integrationspolitik präglad av övervakning i spåren av det globala kriget mot terror, samt nya exkluderande former av temporär migration. Projektet granskar liberala paradoxer i det multietniska Sverige i ett internationellt jämförande perspektiv avseende nyliberal politik samt en nykonservativ vändning med krav på kulturell homogenitet. Det syftar till publicering av antologier med bidrag från forskare om multikulturalism, nation och medborgerlig exkludering/inkludering.

MIGLINK is a Swedish-Mexican-Turkish Research Links consortium specialised on migration and development. MIGLINK aims to
examine the development of an incipient global governance framework for migration with a focus on the role of civil society. GFMD, initiated at the UN global dialogue High Level Dialogue on Migration and Development in 2006, is the most inclusive state-led forum between governments on developing policies for international migration. Since its inception, so-called "Civil Society Days" were organized as a side event to the GFMD meetings. The consortium follows preparation, agenda2012) setting, debates and outcomes of upcoming GFMD meetings among to contextualise them in historical and geographical perspective, aiming to identify the role of civil society in global policy making through the GFMD. This is matched by examination of the parallel development of a global movement of civil society in fora outside the formal framework of the GFMD and the formation of alternative agendas for global governance on migration. The consortium links interdisciplinary knowledge on the historical development of global governance on migration with a focus on conditions for sustainab

Seasonal Migrant Workers in Sweden: Contingents of the new austeriat

Syftet med projektet är att närmare undersöka olika slags insatser för att förbättra levnadsvillkoren för ungdomar i marginaliserade mångetniska områden. En viktig fråga att närmare undersöka är i detta sammanhang i vad mån och på vilket sätt det växer fram olika former av samarbete, både mellan skolor och andra institutioner och mellan skolor, institutioner och aktörer inom det civila samhället. Just samverkan som en möjlighet till att åstadkomma förändring har nämligen under senare decennier varit något av en ledstjärna inom en rad olika politikområden, inte minst inom utbildningspolitiken. I detta projekt läggs särskilt fokus på samarbete mellan skola, socialtjänst och polis; samtliga institutioner som formar ungdomars liv på en rad olika sätt. Projektet genomförs i form av delstudier i olika mångetniska miljöer, i Stockholm respektive Malmö. Projektet är tvärvetenskapligt och genomförs med hjälp av kvalitativa metoder som intervjuer (enskilt och i grupp) och dokumentanalys. Intervjuer genomförs med ungdomar i 16- till 20-årsåldern, representanter för skolor, lokala institutioner och lokala föreningar.

Politics of Precarity: Migrant Conditions, Struggles and Experiences

I projektet studeras relationerna mellan fackföreningar, nya sociala rörelser och utsatta grupper migrantarbetare, även benämnda som migrantprekariatet - grupper så som papperslösa, diskriminerade och säsongsarbetare. Projektets primära mål är att utforska de sätt på vilka civila samhällets aktörer förmår att bygga upp stödjande relationer till dessa grupper av arbetare och deras organisationer i fältet. Projektet lotsas av forskningsfrågan: Vilka möjligheter och hinder existerar för civila samhällets organisationer att etablera transversala relationer till utsatta grupper migrantarbetare och deras organisationer? Uppgiften består således i att utreda: hur fackföreningar tar sig an dessa nya utmaningar inom deras fält; samt i att utforska: nya strategier som utvecklas av fackföreningarna och deras samarbetsformer med nya sociala rörelseorganisationer. Projektet fokuserar vidare nya sociala rörelsers samarbetsformer med närliggande aktörer, deras artikulering av problem; samt deras strategier för att nå framgång.

Projektet bygger på två kompletterande teoretiskt-analytiska perspektiv: å ena sidan, välfärdsstatens hantering av migration och etnisk mångfald genom migrationspolitiska åtgärder, integrations och medborgarskapspolitik och, å andra sidan, migration och etnisk mångfald sett som dynamiska faktorer för ekonomisk, politisk och social omvandling. Studier inom projektet fokuserar på nya former för etnisk segmentering relaterade till social inkludering/exkludering och europeisk integration.

To be updated

Projektet fokuserar invandrarföreningars roll i kampen mot diskriminering. Projektet tar avstamp i forskning som visar på behovet av en bredare förståelse av invandrarföreningars utvecklande av alternativa strategier när det gäller utbildning och arbete, för att kunna få fördjupad kunskap om villkoren för partnerskap mellan frivillig, offentlig och privat sektor. I projektet undersöks sådana partnerskap genom en kvalitativ studie av antidiskrimineringsbyråer (ADB) i Stockholm, som drivs av just invandrarföreningar. De ansträngningar som dessa ADB gör för att hjälpa dem som känner sig diskriminerade på grund av kön, etnisk bakgrund etc., visar på den ökande betydelsen av ADB som centrala aktörer verkande för social inkludering. Preliminära resultat visar att ADB balanserar mellan vad som kan betecknas som ett slags volontär aktivism och anpassning till en allt mer långtgående marknadsorientering av samhället.

Fackföreningsstrategier, migration och informellt arbete i Sverige, Turkiet och Sydafrika

I Sverige tillsätts 60-85% av alla jobb via informell rekrytering. Forskningen har i mindre grad problematiserat skillnader i utfallen av olika sociala nätverk med avseende på etnicitet, kön och klass. Fokus har legat på sökandes användning av sociala nätverk medan frågor om hur information och rekommendationer förmedlas inom sociala nätverk sällan studerats. Projektet fokuserar på relationen mellan sökande och den informerande individens upplevda handlingsutrymmen och strategier vid nätverksrekrytering. Vilka överväganden görs när man söker arbete respektive rekommenderar via sociala nätverk? Vilka karriärer utvecklas genom rekrytering via sociala närverk och hur påverkas dessa av individers sociala bakgrund (etnicitet, kön och klass)?
Studien är teoretiskt förankrad i forskning om nätverks och socialt kapitals betydelse vid rekrytering och omfattar ett interaktionistiskt perspektiv. Tre delstudier som analyserar kopplingen mellan kvalifikation och arbete: I urvalet ingår låg- och högutbildade personer i jobb med såväl låga som höga kvalifikationskrav. Vidare ingår svensk- och utlandsfödda kvinnor och män. Semistrukturerade intervjuer och sk nätverkskarta utgör huvudmetoderna.

Syftet med nätverket är att skapa en intellektuell arena för vetenskaplig diskussion och kritik samt forskningsinitiativ kring frågor om fackföreningar, globalisering och transnationell solidaritet.
Genom att sammanföra forskare från skilda discipliner och utspridda mellan svenska universitet syftar nätverket till att teoretiskt utveckla förståelsen av fackföreningsrörelsens utmaningar i ett socialt landskap under förändring, kännetecknad av regionalisering och internationalisering av produktionsregimer. Inom den ramen ägnas särskild uppmärksamhet åt konreta fall av fackligt samarbete över nationsgränser. Nätverket för samman forskning kring genus, etnicitet och klass kopplat till transnationell fackföreningssolidaritet. Det empiriska fokus är på transnationellt fackligt samarbete inom närområden (Norden/Östersjöregionen), regionalt (EU/Europa) och globalt (Nord-Syd). Utöver teoretisk och empirisk fokus baseras samarbetet även på att koordinera och utveckla pågående forskning och utgöra bas för initiering av ny forskning. Slutligen syftar skapandet av ett nätverk till att möjliggöra samarbete med andra internationella nätverk av forskare med inriktning på liknade forskning.

Detta projekt fokuserar på karriärval av ungdomar med invandrarbakgrund. Det utforskar frågor om utanförskap och integration, vikten av socialt och kulturellt kapital för skolprestationer. Projektet analysera reflektioner kring karriärvägar i ett svenskt och transnationellt perspektiv. Det viktigaste resultatet av projektet är en avhandling om etniska studier med fokus på unga personers karriärval, deras strategier och inriktningar och deras reflektioner kring dessa val. Den centrala frågeställningen i avhandlingen är hur unga personer med utländsk bakgrund göra sina val när det gäller utbildning eller arbete. Vilka är de ambitioner, föreställningar och visioner hos dessa ungdomar? Mot bakgrund av vilka influenser, villkor, begränsningar och möjligheter gör de sina val, är centrala frågor? Undersökningen visar på ungdomars egna uppfattningar om sina val, agens och motiv. Metoder som används är individuella och fokusgruppsintervjuer med ungdomar i gymnasieskolan i kombination med deltagande observation i gymnasieskolor i Stockholm. Lärare och övrig personal har också intervjuats.

Projektet belyser samspelet mellan institutionella förändringar och reformer inom grundkolan och gymnasieskolan och social inkludering/exkludering av ungdomar med invandrarbakgrund; deras karriärer och erfarenheter av utbildning och arbete i segregerade storstadsmiljöer. I projektet studeras Stockholm i ett nationellt och internationellt perspektiv. Särskild uppmärksamhet ägnas åt lokal samverkan mellan familj, föreningar bildade på etnisk grund, skola och den lokala utbildningsförvaltningen. Övergripande fokus i projektet är betydelsen av utbildning, arbete och medborgerlig agens för social inkludering och utvecklande av ett fullvärdigt medborgarskap i det mångetniska samhället. Reformer i utbildningssystemet och förändringar på arbetsmarknaden relateras till utvecklingen i närsamhället, i syfte att närmare belysa samspelet mellan strukturella och institutionella förändringar, medborgerlig agens och individuell social mobilitet.