Migration, Public Service and Health

Projektets övergripande syfte är att undersöka användningen av etniska och nationella kategorier i förhållande till migranters hälsa i ett svenskt sammanhang. Syftet uppnås genom två fallstudier som undersöker psykisk ohälsa (depression/ångest) samt diabetes (typ 2). Psykisk ohälsa och diabetes utgör stora hälsoproblem globalt och nationellt, och i båda fallen identifieras migranter som en särskilt sårbar grupp. Sårbarheten förklaras både med hänvisning till bakomliggande sociala och kulturella faktorer (migration, anpassning, matvanor), och med hänvisning till genetiska och neurobiologiska skillnader mellan olika etniska grupper. Det sistnämnda har vunnit ökat intresse de senaste decennierna, något som tolkas av kritiska samhällsvetare som ett uttryck för ”biomedikaliseingen” av etnicitet där biomedicinsk forskning i allt högre grad tillskriver etnicitet och ras en biologisk innebörd.
För att undersöka användningen av etniska och nationella kategorier i det medicinska fältet - inklusive eventuell "biomedikaliseringen av etnicitet" - undersöker vi hur etniska hälsoskillnader konceptualiseras, mäts, översätts och hanteras i forskning, policy och klinisk praktik.

Projektet har som syfte att utveckla teorier och metoder för att främja mångkulturell gemenskap. Projektet tar avstamp i tidigare forskning som visar att värdegrundsfrågor är pedagogiskt utmanande för både lärare och elever, särskilt i undervisning som försöker belysa flera diskrimineringsgrunder samtidigt. Ett exempel är situationer där jämställdhet och HBTQ-personers rättigheter framställs som svenska värderingar.

Projektet är inspirerat av aktionsforskning vilket innebär att forskarna genomför klassrumsobservationer, intervjuar lärare och elever, ger återkoppling, samt, tillsammans med lärare vidareutvecklar befintliga metoder och arbetssätt. Med utgångspunkt i kritisk mångkulturalism och feministisk intersektionalitetsteori identifierar vi möjliga sätt att öka reflexivet och gemenskap i heterogena grupper.

I detta projekt studeras de budskap om sexuellt risktagande som ges till ungdomar inom ramen för dels den formella skolundervisningen i grundskolans senare år och på gymnasiet, dels genom officiella satsningar av myndigheter och väletablerade frivilligorganisationer.

Bakgrunden till projektet är bland annat att de senaste åren har det kommit flera rapporter om ett utbrett sexuellt risktagande bland ungdomar, till exempel har det skett en markant ökning av sexuellt överförbara infektioner, särskilt klamydiainfektion. Tidigare forskning indikerar också att det sexuella risktagandet varierar beroende på kön, klass, etnicitet och sexuell identitet.

I projektet undersöks även hur ungdomar tolkar samma material samt deras erfarenheter av sexuellt risktagande. Mer specifikt undersöks också hur sexuellt risktagande kopplas ihop med genus, etnicitet, klass och sexuell identitet. Utgångspunkten är att både kunskap och förståelse av sexuellt risktagande, och hur individen agerar, är intimt förbundet med sociala strukturer, normer och värderingar som formas och förändras i olika tid, rum och sociala/kulturella sammanhang.

Detta projekt har som övergripande syfte att undersöka primärvårdens bemötande av kvinnliga patienter med olika etniska bakgrunder, och att studera hur uppfattningar om kön och etnicitet präglar verksamhetens vardag. Bakgrunden till projektet är att primärvården har fått i uppgift att identifiera, åtgärda och förebygga en rad problem som sammanförs med den aktuella patientgruppen exempelvis kvinnlig omskärelse, mödoms- och oskuldsproblematik samt hedersrelaterat våld. Projektet riktar in sig på tre olika verksamheter ? mödravård, ungdomsmottagning och vårdcentral ? med avsikt att ta fasta på eventuella likheter och skillnader. Projektet är också upplagt i form av tre delstudier som fångar tre olika nivåer. Den första delstudien undersöker verksamheternas direktiv genom att analysera officiella riktlinjer och handlingsplaner. I denna studie kartläggs även verksamheternas organisation och arbetsdelning. Delstudie två undersöker verksamheternas vardagliga praktik. Här intervjuas företrädare för olika personalkategorier enskilt och i grupp. I den tredje delstudien genomförs intervjuer med kvinnor ur den aktuella patientgruppen. Syftet är här att fånga deras erfarenheter av verksamheternas insatser och personalens bemötande. I projektet analyseras likheter och skillnader både mellan de olika verksamheterna, och mellan de tre delstudierna. Projektet förväntas bidra med viktig kunskap om hur primärvården kan förändra och utveckla sin verksamhet på området. Det bidrar också med kunskap till ett outforskat fält då det finns mycket lite forskning som undersöker hälso- och sjukvårdssektorn ur både ett etnicitets- och ett genusperspektiv.

Införandet av selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) har revolutionerat behandlingen av och synen på depressioner. Samtidigt finns nästan ingen forskning utanför ett begränsat biomedicinskt perspektiv som utforskar vad detta har inneburit. Projekts syfte är att utforska denna ?SSRI-revolutions? vardagliga, kliniska och diskursiva konsekvenser.

Vi fokuserar fyra arenor i projektets delstudier: 1) patienterna/användarnas vardagliga erfarenheter och strategier; 2) primärvårdens kliniska praktiker och läkarnas professionella erfarenheter; 3) hur den vetenskapliga kunskapen om hjärnan och SSRIs effekter produceras, sprids och används; samt 4) förändringar i förståelsen av depression, SSRI-användning och jaget på policynivå. Forskargruppen består av både samhälls- och naturvetare. Donna Haraways teorier kommer att användas för att på ett icke-reduktionistiskt sätt fånga erfarenheter som kroppsligt levda, samt hur biomedicinen producerar förståelser av jaget kopplat till kroppen. Projektet ämnar även belysa hur genus, sexuell identitet, klass, ålder och etnicitet skapas i kunskapen om och användningen av SSRI. Empirin består främst av intervjuer med patienter, läkare och forskare, samt skriftliga dokument som kliniska riktlinjer och vetenskapliga artiklar. Metodologiskt kombineras en etnografisk ansats med diskursanalys. Projektet bidrar med central kunskap om ett fenomen som är relativt outforskat i sitt samhälleliga sammanhang, trots den omfattande användningen av SSRI.

En växande ström av pensionärsmigranter från Sverige söker sig till Spanien och konsumerar där tjänster och omsorg. Dagens äldre förväntas ha större och annorlunda krav jämfört med tidigare generationer, vilket har en rad olika konsekvenser i både hemlandet och destinationslandet. Från både svenska och spanska horisonter belyser vi faktorer och förhandlingar under pensionärers migrationsprocesser från Sverige till Spanien: upplevda konsekvenser bland offentliga och privata aktörer knutna till den spanska destinationsorten (nyckelaktörer inom näringsliv, välfärdsstat och organisationer) samt villkoren för de migrantarbetare som utför service och omsorg för svenska pensionärer i Spanien.

Studien fokuserar på tjänstemännens roll i implementeringsprocessen. Syftet med projektet är att studera svensk integrations- och arbetsmarknadspolitik. I förvaltningspolitisk forskning saknas ofta en problematisering av hur ras/etnicitet, kön och sexualitet görs i mötet mellan tjänsteman och klient. Studien fokuserar, ur ett ras/etnicitet-, kön, klass- och sexualitetsperspektiv, på hur arbetsmarknadsetablering av nyanlända svenskar görs.

Det empiriska materialet samlas in på de institutioner, i huvudsak arbetsförmedlingskontor, som är ansvariga för integrationen av nyanlända invandrare.

Projektet utgår från ett intersektionellt perspektiv, där genusvetenskap och etnicitetsstudier utgör en grund. Studien tar också sin utgångspunkt välfärdsstatsforskning och studier av offentlig förvaltning. De metoder som används är deltagande observationer. Djupintervjuer och diskursanalys.

Projekts huvudsakliga resultat är en doktorsavhandling i etnicitet och migration.

Mångkulturalism ses som en viktig pelare i skolans värdegrund. Dock betonas svenskans ställning mer och mer och förslag har väckts om att svenska skall vara enda tillåtna kommunikationsspråk i den kommunala skolan, dvs. att svenska skall bli någon form av enhetsspråk. Fokus i projektet ligger på relationen mellan majoritetsspråk och immigrantsspråk i den kommunala skolan. Projektet analyserar vilka tankeskolor styr utvecklingen på central och lokal nivå och skiljer där mellan nationellt tänkandem resonemang baserade på värdet av språk som integrationsfaktor, och resonemang som utgår från en mångkulturalistisk syn.Den ena av projektets studier är en övergripande samtidhistorisk studie om språkpolitiken på central nivå. Den andra studien är en omfattande lokal undersökning av hur skolledare och skolpolitiker ser på svenskans ställning i den kommunala skolan. Genom att undersöka planering och perspektiv på språkanvändning på centralt och lokalt plan ges kunskap om hur den kommunala skolan möter den genomgripande sociala och kulturella förändring som immigrationen inneburit.

Etnicitet utgör en central aspekt i förskolan och har sedan flera decennier utgjort ett viktigt perspektiv i förskolans styrdokument. Det saknas dock systematiserad kunskap om hur etnicitet influerar förskolans praktik och samspelet mellan dess olika aktörer: personal, barn och föräldrar. Projektet syftar till att studera hur personal, barn och föräldrar iscensätter etnicitet i förskolans vardagliga praktik och interaktioner. Det utforskar hur betydelser av etnicitet är kopplade till förskolans institutionella sammanhang och hur etnicitet samverkar med andra kategorier, däribland kön. Projektets övergripande frågeställningar är: Hur tillskrivs etnicitet betydelse i förskolans verksamhet avseende organiseringen av personalens arbetsuppgifter? Hur hanteras flerspråkighet i förskolans dagliga verksamhet, i interaktioner mellan pesonal och barn och mellan personal och föräldrar? Hur influerar etnicitet barnens samspel med varandra? Delstudierna söker data om reflektioner, handlingar, tal och händelser och har en bred metodansats: deltagande observationer, enskilda- och fokusgruppintervjuer, videostudier och dokumentstudier. Projektet relaterar till två forskningsfält interaktionsstudier med fokus på den svenska förskolan och etnicitetsstudier med inriktning mot det svenska samhällets välfärdsinstitutioner.

Projekt 2
Det senaste decenniet har vi kunnat bevittna en oroväckande ökning av sexuellt överförbara infektioner (STI) bland ungdomar i Sverige, särskilt klamydiainfektion. Denna ökning tyder på att ungdomar i hög grad utsätter sig för sexuellt risktagande, vilket bekräftas av ett flertal studier på området. Dessa visar också att det sexuella risktagandet sker trots att ungdomar generellt besitter god kunskap om både vilka risker oskyddat sex medför och hur man kan skydda sig. Vidare indikerar kvantitativ forskning att sexuellt risktagande varierar beroende på klass, kön, sexuell identitet och etnisk bakgrund. Mot denna bakgrund har detta projekt som övergripande syfte att undersöka hur ungdomar med olika bakgrunder förstår, tolkar och erfar sexuellt risktagande och säkrare sextekniker som till exempel kondomanvändande. Teoretiskt hämtar projektet sin inspiration från internationell hiv/aidsforskning samt den genusteoretiska debatten om intersektionalitet där relationen mellan olika sociala strukturer (genus, etnicitet, klass och sexualitet) står i fokus. Internationell hiv- och aidsforskning har visat att sexuellt risktagande är intimt förbundet med både strukturella och sociokulturella faktorer. Denna forskning har bland annat pekat på att föreställningar om manlighet, kvinnlighet, etnisk tillhörighet, klassbakgrund och sexuell identitet är av avgörande betydelse för människors sexuella risktagande. Projektet är en kvalitativ studie. Tonvikten ligger vid ungdomarnas erfarenheter av sexuellt risktagande. Genom sin kvalitativa ansats fyller projektet en lucka i svensk forskning på området som till stor del består av kvantitativa studier.

En lång rad forskningsrapporter har visat skillnader i hälsa mellan invandrare och infödda i Sverige, såväl när det gäller självrapporterad hälsa, som ifråga om hospitalisering och dödlighet. Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av levnadsförhållanden tidigt i barndomen och av socioekonomiska förhållanden i Sverige i vuxen ålder, för dels hälsoproblem som leder till slutenvård på sjukhus, dels dödlighet i tre breda grupper (CVD, cancer, samt övriga dödsorsaker).
Studien använder sig av två omfattande databaser; SMD (Socialmedicinsk databas) samt SLI (Sveriges Longitudinella Invandrardatabas). Resultaten visar att när man enbart tar hänsyn till demografiska variabler har invandrare generellt högre dödsrisker och högre risker för sjukhusvistelse än infödda, men dessa skillnader försvinner när även den socioekonomiska situationen beaktas, med undantag för invandrare från de nordiska länderna. Den nuvarande socioekonomiska situationen i Sverige har både starkare och tydligare hälsoeffekter än levnadsförhållanden i barndomen.

Projektet undersöker hur etnicitet och kön konstrueras i den vård och behandling som bedrivs vid statens särskilda ungdomshem. Studiens centrala frågeställningar handlar om hur institutionspersonalen förstår de inskrivna pojkarna coh sig själva och hur denna förståelse ges betydelse i organiseringen av institutionernas verksamhet, rutiner och förhållningssätt. Detta undersöks med deltagande observationer och intervjuer med olika personalgrupper verksamma vid fyra särskilda ungdomshem. Studien avser med andra ord att identifiera hur etnicitet och kön via institutionspersonalens handlande, reflektioner och definitioner av den sociala världen tillskrivs betydelse och materialiseras i institutionernas vardagliga praktik.
Teoretiskt ansluter sig studien till ett kritiskt etnicitetsperspektiv, där etniska relationer förstås som en produkt av samhällets maktrelationer. Etnicitet utgör enligt detta ett sorteringsinstrument, som ger upphov till differentierade identiteter, exkluderande praktiker samt olika och ojämlika villkor. Vidare tar projektet avstamp i feministisk forskning som visar att kön/genus har en central position i konstruktioner av etnicitet. Denna ansats understryker att varken etnicitet eller någon annan dimension av sociala relationer kan analyseras som något på förhand givet, utan problematiserar snarare hur konstruktioner av olika relationer/kategorier också innebär ett förhållningssätt i relation till varandra.

Denna studie är en utvärdering som genomförts på uppdrag av utbildningskontoret i Linköpings kommun under 2007-2008. Utvärderingen omfattar fortbildningsprojektet, "Från invandrartätt till internationellt" för anställda inom grund- och gymnasieskolan och genomfördes som en processutvärdering. Resultatet från granskningen kan läsaren ta del av i den refererade rapporten, som i första hand återger en kvalitetsbedömning av ett fortbildningsprojekt, men även kan läsas som ett nedslag i skolanställdas tal och föreställningar om ?mångkulturell skola?, ?kulturella skillnader? och ?invandrarelever?. De resonemang som förs fram av utvärderingens deltagare är vanligt förekommande och iakttagelserna har vistats på och diskuterats i en rad tidigare studier med fokus på skolan och etniska relationer. Inte minst att välmenande men oreflekterade inkluderingsambitioner från skolans sida riskerar att mynna ut i stigmatisering och uteslutning av elever med så kallad invandrarbakgrund.

I denna skrift redovisas en utvärderingsstudie som jag genomfört på uppdrag av Utbildningskontoret i Linköpings kommun under 2007-2008. Föremålet för utvärderingen var en ettårig fortbildning, Språk och kommunikation i flerspråkiga förskolegrupper, som genomfördes för förskolans personal i området Ryd. Syftet med fortbildningen har varit att genomföra ett utvecklingsarbete med sikte på att tydliggöra och förstärka förskolans språkstimulerande och språkstödjande verksamhet. Hur reflekterar de som deltagit i fortbildningen kring dess kunskapsstoff och hur reflekterar de kring språk? Vilka avtryck ger fortbildningen i förskolans dagliga verksamhet, dels vad det gäller konkreta handlingar, dels tankar och resonemang? Vilka dilemman kan skönjas i relation till den genomförda fortbildningen?

Studien, som är ett avhandlingsprojekt, undersöker hur etnicitet görs till en central kategori för skolans sociala organisation och används för att markera skillnader och därigenom gör elever till svenskar och invandrare. Intresset riktas också mot hur konstruktioner av etnicitet är förbundna med social komplexitet och samspelar med andra relationer som kön och klass.
Studien är baserad på etnografiska fältstudier i en högstadieskola, framförallt deltagande observationer av klassrumssituationer, olika möten för personalen samt informella samtal där lärare diskuterar sitt arbete med eleverna.
Av studien framgår att de skillnader som genereras och upprätthålls via skolpersonalens handlande, resonemang och interaktioner med eleverna måste förstås som sammansatta, varierande och nära förbundna med skolkontexten. Detta innebär att enskilda elever inte enbart och omväxlande identifieras som invandare eller svenskar, utan beroende på sammanhanget också uppfattas vara detta i olika omfattning. Exempelvis blir elever som presterar väl i skolarbetet i mindre utsträckning identifierade som invandrare.
En viktig iakttagelse är att skolpersonalens dagliga arbete med eleverna omges av höga ambitioner vad gäller rättvisa och tolerans, men att dessa intentioner sällan förenas med insikt om de maktaspekter som omger sociala relationer. Istället överskuggas den dagliga praktiken av det som är relaterat till att fullfölja olika undervisningsmoment, där uppmärksamheten koncentreras till klassrumssituationen framför att synliggöra eller diskutera elevers skilda erfarenheter och livsvillkor. Därigenom riskerar även skolans intentioner och möjligheter att arbeta för jämlikhet och mot diskriminering att förvandlas så att den snarare producerar och upprätthåller ojämlika relationer.

Efter några uppmärksammade mord i Sverige i början av 2000-talet då två unga kvinnor med kurdisk bakgrund dödades av närstående familjemedlemmar, har "invandrarflickors" situation och utsatthet i familjen gjorts till en viktig och politiskt prioriterad fråga. Morden definierades som "hedersmord" och urskiljdes som intimt sammanbundna med "hederskulturer". Situationen skapade ett akut behov av åtgärder mot "hedersrelaterat" våld och landets kommuner har varit ansvariga för att drabbade flickor och unga kvinnor får adekvat skydd och hjälp. Studien analyserar hur skolans elevvård förstår och bemöter flickor och unga kvinnor som utsätts för "hedersrelaterat" våld. Empirin baseras på intervjuer med elevvårdare verksamma i grundskolans högstadium och i gymnasieskolan samt deltagande observationer på studidagar om "hedersrelaterat" våld. Ett centralt resultat från studien är att förståelsen av våldet är kulturaliserad och att våldet lokaliseras till "traditionella" och "patriarkala" kulturer som "kommit till Sverige". En konsekvens av detta är att förståelsen av våldet homogeniseras. Det vill säga våldet tillskrivs entydiga förklaringar och kännetecken och de insatser som vidtas präglas av likformiget, vilket osynliggör alternativa tolkningar och förklaringsmodeller. Vidare innebär detta att "hedersrelaterat" våld särskiljs och separeras från annat könsrelaterat våld, varvid hela grupper stigmatiseras som presumtiva våldsoffer respektive våldsutövare.