Hide menu

Post-National Strategies for Growth, Inclusion and Diversity

I denna forskningsinriktning analyseras en bred uppsättning \"förnyelsestrategier\" utvecklade i en europeisk kontext, som del av en generell välfärdspolitisk omvandling. Forskningsinriktningen undersöker strategier för utveckling, inkludering och mångfald från övernationell till nationell, regional och lokal nivå, såsom de utarbetats inom policyområden som utbildning, regional- och stadsförnyelse, entreprenörskap och inkludering av invandrare och flyktingar i arbetslivet. Av särskilt intresse är utvecklingen av mer nätverksliknande och deliberativa styrningsformer som bygger på partnerskap mellan aktörer från offentlig sektor, näringsliv, fackföreningar, arbetsgivarorganisationer, frivilligorganisationer och civilt samhälle.

Ansvarig: Professor Aleksandra Ålund

Migranter och solidariteter

Anders Neergaard, Professor

Projektet undersöker den grundläggande frågan om vem som är och vem som inte anses förtjäna välfärdstjänster, hur värde och värdesättande förhandlas och med vilka konsekvenser, i ett sammanhang...
Projektet undersöker den grundläggande frågan om vem som är och vem som inte anses förtjäna välfärdstjänster, hur värde och värdesättande förhandlas och med vilka konsekvenser, i ett sammanhang av ökad mångfald i ett sammanhang av migration, välfärdsomstrukturering och åtstramning. Sådana förhandlingar tjänar till att dra gränser mellan migranter som har tillgång till välfärdsstatens stöd och tjänster, eller som tros ha tillgång, och de som är uteslutna, genom att betraktas som ”inte tillhörande” eller ses som ansvariga för sina egna behov. Variationer kommer att synliggöras och jämföras genom att utforska hur solidariteter informeras av olika konstellationer av välfärds- och migrationsregimer, både i stadsområden och på landsbygden/små städer med varierande grad av mångfald och migranter. Etnografiska studier i Danmark, Storbritannien och Sverige fokuserar sex välfärdsmikroförvaltningar, lokala platser där rättigheter till stöd och tjänster förhandlas fram. Vi fokuserar på hur värde och värdesättande förstås i relation till migranters generationsstatus såväl som de rumsliga dimensioner av grannskap där migranter bosätter sig.

Urbana rättviserörelser

Aleksandra Ålund, Professor Emerita

I kölvattnet av 2009 års våldsamma uppror bland ungdomar i svenska förorter har flera dialogorienterade aktivistgrupper vuxit fram. De är profilerade som urbana rättviserörelser primärt drivna...
I kölvattnet av 2009 års våldsamma uppror bland ungdomar i svenska förorter har flera dialogorienterade aktivistgrupper vuxit fram. De är profilerade som urbana rättviserörelser primärt drivna av unga med invandrarbakgrund som. I deras verksamhet sammanbinds segregation med rumslig och social rättvisa.

Syftet för detta projekt är att undersöka vilka möjligheter och hinder möter dessa nya rörelser för att få inflytande och att delta i demokratiska processer samt former för samarbete och dialog med civilsamhället i stort. Fallstudier av flertal organisationer inom det civila samhället utgör projektets empiriska grund.

Frågeställningar är: hur urbana rättviserörelser relaterar till det bredare civilsamhället; vilken situerad kunskap som är producerad och hur tar den sig uttryck i strategier och verksamhetspraktiker; hur urbana rättviserörelser konstituerar sig själva som en offentlig röst i relation till lokala, nationella och internationella kontexter.

Projektet kombinerar teoretiska perspektiv från urbana och studier av sociala rörelser och använder en kombination av olika kvalitativa metoder.

Avslutade projekt

Skolvalsreformernas genomförande och dess långsiktiga konsekvense

Magnus Dahlstedt, Professor & Susanne Urban, Associate Professor (biträdande professor)

Detta projekt är en del av ett större projekt med syfte att analysera innebörden av skolvalsreformerna, skolvalen och dess långsiktiga konsekvenser för individers sociala mobilitet generellt i Sverige,...
Detta projekt är en del av ett större projekt med syfte att analysera innebörden av skolvalsreformerna, skolvalen och dess långsiktiga konsekvenser för individers sociala mobilitet generellt i Sverige, men med särskilt fokus på tre medelstora svenska städer, nämligen Örebro, Norrköping och Jönköping. Projektet i sin helhet undersöker den generella politiska kontexten och översättningen av skolvalsreformerna på lokal nivå, upplevelsen av valmöjligheten på individuell nivå och de långsiktiga konsekvenserna för de ungas framtida utbildnings- och arbetslivskarriärer. Detta delprojekt undersöker specifikt valfrihetsreformernas genomförande på lokal nivå genom intervjuer med politiker och tjänstemän samt analys av policydokument på såväl nationell som lokal nivå. Sammantaget erbjuder projektet ny kunskap om huruvida skolvalsreformen lett till ökade valmöjligheter, och vilken långsiktig effekt det i sådana fall har gett på individers sociala mobilitet.

Samverkan, skola och inkludering i mångetniska förortsmiljöe

Magnus Dahlstedt, Professor

Syftet med projektet är att närmare undersöka olika slags insatser för att förbättra levnadsvillkoren för ungdomar i marginaliserade mångetniska områden. En viktig fråga att närmare undersöka...
Syftet med projektet är att närmare undersöka olika slags insatser för att förbättra levnadsvillkoren för ungdomar i marginaliserade mångetniska områden. En viktig fråga att närmare undersöka är i detta sammanhang i vad mån och på vilket sätt det växer fram olika former av samarbete, både mellan skolor och andra institutioner och mellan skolor, institutioner och aktörer inom det civila samhället. Just samverkan som en möjlighet till att åstadkomma förändring har nämligen under senare decennier varit något av en ledstjärna inom en rad olika politikområden, inte minst inom utbildningspolitiken. I detta projekt läggs särskilt fokus på samarbete mellan skola, socialtjänst och polis; samtliga institutioner som formar ungdomars liv på en rad olika sätt. Projektet genomförs i form av delstudier i olika mångetniska miljöer, i Stockholm respektive Malmö. Projektet är tvärvetenskapligt och genomförs med hjälp av kvalitativa metoder som intervjuer (enskilt och i grupp) och dokumentanalys. Intervjuer genomförs med ungdomar i 16- till 20-årsåldern, representanter för skolor, lokala institutioner och lokala föreningar.

Migrantprekariatet och solidaritetens ramar

Nedzad Mesic, Postdoc & Magnus Dahlstedt, Professor

I projektet studeras relationerna mellan fackföreningar, nya sociala rörelser och utsatta grupper migrantarbetare, även benämnda som migrantprekariatet - grupper så som papperslösa, diskriminerade...
I projektet studeras relationerna mellan fackföreningar, nya sociala rörelser och utsatta grupper migrantarbetare, även benämnda som migrantprekariatet - grupper så som papperslösa, diskriminerade och säsongsarbetare. Projektets primära mål är att utforska de sätt på vilka civila samhällets aktörer förmår att bygga upp stödjande relationer till dessa grupper av arbetare och deras organisationer i fältet. Projektet lotsas av forskningsfrågan: Vilka möjligheter och hinder existerar för civila samhällets organisationer att etablera transversala relationer till utsatta grupper migrantarbetare och deras organisationer? Uppgiften består således i att utreda: hur fackföreningar tar sig an dessa nya utmaningar inom deras fält; samt i att utforska: nya strategier som utvecklas av fackföreningarna och deras samarbetsformer med nya sociala rörelseorganisationer. Projektet fokuserar vidare nya sociala rörelsers samarbetsformer med närliggande aktörer, deras artikulering av problem; samt deras strategier för att nå framgång.

Etnifierad o/anställningsbarhet

Viktor Vesterberg, Postdoc & Magnus Dahlstedt, Professor

Detta avhandlingsprojekt belyser och undersöker Europeiska Socialfondens (ESF) uppdrag att öka arbetskraftsutbudet med ett särskilt fokus riktat mot målgrupper med utländsk bakgrund. Syftet är att...
Detta avhandlingsprojekt belyser och undersöker Europeiska Socialfondens (ESF) uppdrag att öka arbetskraftsutbudet med ett särskilt fokus riktat mot målgrupper med utländsk bakgrund. Syftet är att undersöka hur detta formuleras, praktiseras och görs begripligt i olika empiriska material relaterade till arbetsmarknadsprojekt med finansiering från ESF.
Mer specifikt ämnar jag undersöka hur etniciteter (och andra sociala kategorier) konstrueras och problematiseras i relation till individers anställningsbarhet. Detta innefattar analys av hur olika tillvägagångssätt, eller tekniker, beskrivs som lämpliga (eller olämpliga) för att arbeta med målgrupper med utländsk bakgrund. Hur etnicitet problematiseras i relation till till vad som beskrivs som norm är frågor av intresse.
Utifrån Foucault utvecklade tankar kring makt-kunskapsrelationer och governmentality är centrala för den teoretiska inramningen av forskningen.

Flyktingar, mottagning och inkludering

Martin Qvist, PhD & Caroline Tovatt, PhD

Insatser för nyanlända har förändrats sedan etableringsreformen infördes i slutet av år 2010. På uppdrag av Länsstyrelsen har projektet följt genomförandet av denna reform i Eskilstuna respektive...
Insatser för nyanlända har förändrats sedan etableringsreformen infördes i slutet av år 2010. På uppdrag av Länsstyrelsen har projektet följt genomförandet av denna reform i Eskilstuna respektive Nyköpings kommun. Ett av projektets resultat är att den nya reformen har inneburit en mer komplex förvaltningsstruktur än tidigare. Projektet visar även att nyanlända flyktingar har svårigheter att ?avkoda? det mottagningssystem de kommer till, vilket till viss del beror just på att systemet är komplext. Komplexiteten beror på att systemet är uppbyggt av en blandning av olika styrformer: hierarkisk regelstyrning, horisontell samverkan och marknadsbaserad styrning av lotsar och andra kompletterande aktörer. Arbetsförmedlingens organisation får också stor inverkan på systemet med sin centraliserade upphandling och sitt relativt begränsade handlingsutrymme på lokal nivå. En av slutsatserna är att etableringsreformen hittills inte har lett till någon utveckling av etableringsinsatserna för nyanlända utan mycket energi hos myndigheterna har lagts på att lösa administrativa frågor och bygga upp rutiner snarare än att aktivt främja inkluderingen av flyktingar.

Partnerskap, antidiskriminering och invandrarföreningar

Aleksandra Ålund, Professor Emerita

Projektet fokuserar invandrarföreningars roll i kampen mot diskriminering. Projektet tar avstamp i forskning som visar på behovet av en bredare förståelse av invandrarföreningars utvecklande av alternativa...
Projektet fokuserar invandrarföreningars roll i kampen mot diskriminering. Projektet tar avstamp i forskning som visar på behovet av en bredare förståelse av invandrarföreningars utvecklande av alternativa strategier när det gäller utbildning och arbete, för att kunna få fördjupad kunskap om villkoren för partnerskap mellan frivillig, offentlig och privat sektor. I projektet undersöks sådana partnerskap genom en kvalitativ studie av antidiskrimineringsbyråer (ADB) i Stockholm, som drivs av just invandrarföreningar. De ansträngningar som dessa ADB gör för att hjälpa dem som känner sig diskriminerade på grund av kön, etnisk bakgrund etc., visar på den ökande betydelsen av ADB som centrala aktörer verkande för social inkludering. Preliminära resultat visar att ADB balanserar mellan vad som kan betecknas som ett slags volontär aktivism och anpassning till en allt mer långtgående marknadsorientering av samhället.

Aktivt medborgarskap och demokrati för ett nytt millennium

Magnus Dahlstedt, Professor

I Sverige, liksom i många andra länder, har strävan samverkan mellan statliga institutioner, marknad och det civila samhället på senare tid fått allt större genomslag inom en rad olika politikområden....
I Sverige, liksom i många andra länder, har strävan samverkan mellan statliga institutioner, marknad och det civila samhället på senare tid fått allt större genomslag inom en rad olika politikområden. Politiska partier från vänster till höger har samstämmigt värnat en typ av maktutövning som bygger på ett så kallat underifrån- snarare än ett uppifrånperspektiv. Dessa strävanden återspeglar en större, gradvis förskjutning som alltmer betonar principen om den enskilde individens autonomi och valfrihet gentemot principen om statlig kontroll, strävan efter jämlikhet och demokratiskt deltagande, det vill säga en förskjutning i riktning mot idealet om ett aktivt medborgarskap. I detta projektet undersöks normativa och substantiella dimensioner av idealet om aktivt medborgarskap i Sverige kring millennieskiftet. I fokus står framför allt förhållandet mellan demokratiskt deltagande och socialt medborgarskap i det mångetniska samhällets kontext.

Work, Market and Integration

Maritta Soininen, Professor, Guest researcher

The multidisciplinary project Work, Market and Integration addresses the local public-private collaboration in developing novel methods for labour market integration. The main research question is how...
The multidisciplinary project Work, Market and Integration addresses the local public-private collaboration in developing novel methods for labour market integration. The main research question is how potential tensions between market-informed solutions and solutions based on strengthening target group involvement inform partnerships: project logic (means and goals), norm building and identities of partners and target groups, and dissemination, learning and communication of new methods.

Fackföreningsstrategier, Migration och informellt arbete

Carl-Ulrik Schierup, Professor

Fackföreningsstrategier, migration och informellt arbete i Sverige, Turkiet och Sydafrika
Fackföreningsstrategier, migration och informellt arbete i Sverige, Turkiet och Sydafrika

Diaspora as an instance of transnational governance

Khalid Khayati, Postdoctor fellow

This project focuses those transnational civil society organizations and networks, created by diasporan populations residing in western states that function not only as a substantial means of integration...
This project focuses those transnational civil society organizations and networks, created by diasporan populations residing in western states that function not only as a substantial means of integration in their residing societies, but also as genuine transnational institutions that aim in, in one way or another, to affect the politics of their former homelands, especially in the direction of democracy, promotion of the human rights, gender equality and peace settlement with non-violent means. In this regard, this study considers diaspora as an instance of transnational governance.

Turism och utveckling: kritiska perspektiv

Josefina Syssner, Research fellow

Under de senaste decennierna har det turistiska fältet i allt högre grad kommit att erkännas som ett ytterst komplext forskningsfält som ger upphov till frågor som är både lokala och globala, och...
Under de senaste decennierna har det turistiska fältet i allt högre grad kommit att erkännas som ett ytterst komplext forskningsfält som ger upphov till frågor som är både lokala och globala, och som kan handla om såväl människors drömmar och självförståelse, som om mänskliga rättigheter, global ekonomi och internationella politiska relationer. Trots det saknas fortfarande läromedel där samtida turism och resande belyses ur ett kritiskt perspektiv, där frågor om global över- och underordning står i fokus. Syftet med detta projektet har därför varit att framställa läromedel där internationell turism och resande konfronteras med nya, kritiska, teoretiska perspektiv.


Utvärdering av Tänk Om

Susanne Urban, Associate Professor (biträdande professor)

Tänk Om består av lokala arbetsmarknadsprojekt som drivs i Norrköping och Linköping. Susanne Urban har i samarbete med Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, fått i uppdrag att utvärdera projektet...
Tänk Om består av lokala arbetsmarknadsprojekt som drivs i Norrköping och Linköping. Susanne Urban har i samarbete med Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, fått i uppdrag att utvärdera projektet TänkOm. Det övergripande syftet med projektet är att bidra till lokal utveckling och att utveckla metoder för att hjälpa långtidsarbetslösa att komma in i arbetsmarknaden. Det är ett treårigt stadsutvecklingsprojekt i Linköpings och Norrköpings kommuner som tillsammans har beviljats drygt 18 miljoner kronor ur Europeiska socialfonden för verksamhet under åren 2008-2011.

Flyktingmottagandet, arbetslinjen och välfärdsstaten

Martin Qvist, PhD & Maritta Soininen, Professor, Guest researcher

Detta avhandlingsprojekt handlar om styrningen av lokala integrationsprogram inom ramen för det svenska flyktingmottagandet. Insatserna riktade till "nyanlända invandrare" har under årtionden kritiserats...
Detta avhandlingsprojekt handlar om styrningen av lokala integrationsprogram inom ramen för det svenska flyktingmottagandet. Insatserna riktade till "nyanlända invandrare" har under årtionden kritiserats för att vara passiviserande och fördröja inträdet på arbetsmarknaden. I linje med den sysselsättningspolitiska trenden inom EU har den svenska integrationspolitiken allt mer kommit att handla om att etablera arbetslinjen som överordnad norm för insatserna. Styrningen på detta område har framförallt baserats på "mjuka" styrmedel i form av riktlinjer, förhandling, kunskapsspriding och samverkan. Med utgångspunkt i institutionell teori undersöker avhandlingen betydelsen av denna normbildningsprocess genom att fokusera på hur lokala aktörer förhåller sig till den externa styrningen och vilket genomslag den har fått i utformningen av de lokala programmen.

Platsmarknadsföring: makt, identitet och tillhörighet.

Josefina Syssner, Research fellow

Projektet syftar till att undersöka vilken roll platsmarknadsföring och kommunalt och regionalt varumärkesbyggande har i lokala och regionala styrningsprocesser. Fem övergripande frågor kommer att...
Projektet syftar till att undersöka vilken roll platsmarknadsföring och kommunalt och regionalt varumärkesbyggande har i lokala och regionala styrningsprocesser. Fem övergripande frågor kommer att ställas; (a) Vad är anledningen till att platsmarknadsföring är en så ofta använd strategi på lokal och regional nivå? (b) Vem eller vilka är det som har inflytande över dessa processer av branding? (c) Vilka är de berättelser som berättas om de platser som varumärkesgörs och kommuniceras? (d) Hur förhåller sig place branding, som utvecklingskoncept och styrningsmodell, till olika aspekter av medborgarskap? (e) Vilka är de värden och visioner som uttrycks i dessa marknadsföringsprocesser?

Förändrade styrningsformer inom skolans område

Magnus Dahlstedt, Professor

Projektet studerar partnerskap mellan skolor, vuxenutbildning och invandrarföreningar, med särskilt fokus på betydelsen av utbildning och medborgerligt deltagande för social inkludering. Projektet...
Projektet studerar partnerskap mellan skolor, vuxenutbildning och invandrarföreningar, med särskilt fokus på betydelsen av utbildning och medborgerligt deltagande för social inkludering. Projektet tar sin utgångspunkt i den senaste tidens förändringar av styrningen inom skolans område, som ägt rum bland annat i Sverige. Syftet är att belysa samspelet mellan strukturella och institutionella förändringar, medborgerligt deltagande och social förändring. Särskild uppmärksamhet ägnas åt samarbetet mellan invandrarföreningar, hem, skola och den lokala förvaltningen, och de konsekvenser som sättet att organisera samverkan har, i termer av demokrati, social inklidering/exkludering av etniska minoriteter (i egenskap av föräldrar, organiserade i föreningar osv).

Implementering av målsättningen om

Ragnar Andersson, Expert

Syftet med projektet är att beskriva och analysera regeringens styrningen av den komplexa målsättningen kring svensk integrationspolitik. Mer precis studeras detta inom politikområdet för regional...
Syftet med projektet är att beskriva och analysera regeringens styrningen av den komplexa målsättningen kring svensk integrationspolitik. Mer precis studeras detta inom politikområdet för regional utveckling med syftet att kartlägga hinder för genomförande såväl som resultat.

Projekten beskriver och analyserar genomförandet av den svenska integrationspolitiken inom politikområdet för regional utveckling med hjälp av intervjuer, deltagande observationer och analys av relevanta dokument. Det huvudsakliga forskningsområdet är regional och lokal utveckling genom partnerskap. Begrepp från teorier om nätverksstyrnings och politikimplementering används för analysen. Studien väcker frågor om förhållandet mellan statliga politiska mål och metoder i olika regioner och lokala sammanhang och undersöker statlig styrning via en modell baserad på nätverk och partnerskap med autonoma aktörer. Projektet har en komparativ metod samt inkluderar en fördjupad studie av ett utvecklingsområde.

Utbildning, arbete och medborgerlig agens

Aleksandra Ålund, Professor Emerita

Projektet belyser samspelet mellan institutionella förändringar och reformer inom grundkolan och gymnasieskolan och social inkludering/exkludering av ungdomar med invandrarbakgrund; deras karriärer...
Projektet belyser samspelet mellan institutionella förändringar och reformer inom grundkolan och gymnasieskolan och social inkludering/exkludering av ungdomar med invandrarbakgrund; deras karriärer och erfarenheter av utbildning och arbete i segregerade storstadsmiljöer. I projektet studeras Stockholm i ett nationellt och internationellt perspektiv. Särskild uppmärksamhet ägnas åt lokal samverkan mellan familj, föreningar bildade på etnisk grund, skola och den lokala utbildningsförvaltningen. Övergripande fokus i projektet är betydelsen av utbildning, arbete och medborgerlig agens för social inkludering och utvecklande av ett fullvärdigt medborgarskap i det mångetniska samhället. Reformer i utbildningssystemet och förändringar på arbetsmarknaden relateras till utvecklingen i närsamhället, i syfte att närmare belysa samspelet mellan strukturella och institutionella förändringar, medborgerlig agens och individuell social mobilitet.

Det regionala medborgarskapet

Josefina Syssner, Research fellow

Under de senaste decennierna har litteraturen om regionalism och regionalisering vuxit betydligt, liksom litteraturen om medborgarskap. Men även om globalisering, internationell migration, välfärdsstatens...
Under de senaste decennierna har litteraturen om regionalism och regionalisering vuxit betydligt, liksom litteraturen om medborgarskap. Men även om globalisering, internationell migration, välfärdsstatens omvandling och processer av regionalism och regionalisering torde ha stora konsekvenser för politiskt, ekonomiskt och socialt medborgarskap på regional nivå, har få uttryckliga försök gjorts för att koppla litteraturen om regionalism och regionalisering, till litteraturen om medborgarskap. Det främsta syftet med detta projekt är därför att - empiriskt och teoretiskt - utveckla begreppet "regional medborgarskap ".

Vilken sorts regionalism?

Josefina Syssner, Research fellow

Vilken sorts regionalism? (What Kind of Regionalism?) är en komparativ studie av regionalism och regionskapande i två nordeuropeiska regioner ? Mecklenburg-Vorpommern i Tyskland och svenska Norr-botten....
Vilken sorts regionalism? (What Kind of Regionalism?) är en komparativ studie av regionalism och regionskapande i två nordeuropeiska regioner ? Mecklenburg-Vorpommern i Tyskland och svenska Norr-botten. Syftet med avhandlingsarbetet har varit att undersöka vilken sorts regionalism som uppstår i regioner som varken är etniskt eller kulturellt definierade eller kan räknas till de nya, expansiva till-växtregionerna i Europas mitt. Studien visar på att det i båda regioner finns såväl civiska, nyregionala tendenser som mer romantiska, kulturaliserade drag. En av de slutsatser som förs fram är därför att den skarpa gräns som ibland dras mellan gammal, etno-regionalism och nyregionalism måste nyanseras. En annan slutsats är att regionalism kan och bör studeras som en ideologi som bygger på vissa bestämda normer, värderingar och föreställningar.




Page responsible: erik.berggren@liu.se
Last updated: 2020-05-27