Globalisation and the Reconstitution of Normative and Legal Frameworks

Projektet syftar till att analysera utvecklingen av en framväxande global styrning av internationell migration med det civila samhällets spelrum och inflytande i fokus. Den framväxande globala migrationsstyrningen präglas av en pågående rivalitet mellan och inom multilaterala organisationer, regeringar och transnationella civilsamhällets organisationer (TCSO). Mot bakgrund av en kritisk granskning av förekommande reglering av migration och migranträttigheter kommer forskargruppen att analysera GFMD-processen, dess förberedelser, dagordning och prioriteringar, med fokus på interaktion mellan transnationella civilsamhälls aktörer och företrädare för regionala och globala institutioner, statliga och icke-statliga aktörer. Projektet analyserar debatter, diskussioner och globalt politiskt beslutsfattande i anslutning till dessa möten i ett historiskt perspektiv under perioden 2006-2021, och foljer de kommande TCSOs mobilisering för migranternas rättigheter inom olika rum.

Som en följd av den ökande instabiliteten och osäkerheten kring migrationsmönster, och ibland populistisk rädsla för gränskontroll i Europa, vänder sig regeringarna i allt högre utsträckning till ny informationsinfrastruktur, digital data och analysformer som prognosticerande algoritmer. Vad är konsekvenserna av att använda algoritmer som fördelningsverktyg för migranter? Utifrån tvärvetenskaplig konvergens mellan migrationsstudier samt vetenskaps-och teknikstudier är syftet med detta projekt att följa utvecklingen av en särskild algoritm, utvecklad som ett pilotprojekt av Migrationsverket för att öka den statistiska precisionen för att förutsäga migration till Sverige. Med hjälp av multisited etnografi spårar vi algoritmers kopplingar till databaser som finns tillgängliga på institutioner i Tyskland för att förstå hur dessa produceras, implementeras och tas emot av olika nationella och transnationella institutioner och aktörer(utvecklare, ärendehanterare, migranter, beslutsfattare).Projektet syftar till att avslöja praktiker som medieras av algoritmer på olika platser för att förstå hur integrationspolitiken är beroende av informationsinfrastrukturer och institutionella processer

MIGLINK is a Swedish-Mexican-Turkish Research Links consortium specialised on migration and development. MIGLINK aims to
examine the development of an incipient global governance framework for migration with a focus on the role of civil society. GFMD, initiated at the UN global dialogue High Level Dialogue on Migration and Development in 2006, is the most inclusive state-led forum between governments on developing policies for international migration. Since its inception, so-called "Civil Society Days" were organized as a side event to the GFMD meetings. The consortium follows preparation, agenda2012) setting, debates and outcomes of upcoming GFMD meetings among to contextualise them in historical and geographical perspective, aiming to identify the role of civil society in global policy making through the GFMD. This is matched by examination of the parallel development of a global movement of civil society in fora outside the formal framework of the GFMD and the formation of alternative agendas for global governance on migration. The consortium links interdisciplinary knowledge on the historical development of global governance on migration with a focus on conditions for sustainab

Avhandlingen avser att bidra både teoretiskt och empiriskt till ökad kunskap om den fria rörligheten inom EU med fokus på arbetskraftsmigration från Litauen till Sverige. Syftet är att bidra till att förklara såväl dynamiken i som det individuella beslutsfattandet bakom den omfattande arbetsutvandringen från de baltiska staterna samt att diskutera dess socioekonomiska konsekvenser och politiska inverkan.
Avhandlingen visar att följderna av den postkommunistiska neoliberala politiken och omvandlingen efter den ekonomiska krisen, tillsammans med uppbyggnaden av formella migrationskanaler efter anslutningen till EU, bidrar till att skapa olika migrantkategorier. Individuella strategier för att aktivt leta efter kanaler för exit och enter, kombinera dem på olika sätt och utifrån olika stadier i migrationsprocessen samt etablera informella sociala nätverk bidrar till att (re)konstituera vem som kan vara och vem som är en migrant. Vidare, efter den ekonomiska krisen och de införda åtstramningsåtgärderna, handlar beslutet om att emigrera inte bara om individuella överlevnadsstrategier, utan också om individuella uppfattningar om (ine)quality of life).

Politics of Precarity: Migrant Conditions, Struggles and Experiences

Seasonal Migrant Workers in Sweden: Contingents of the new austeriat

Forskningen inom detta projekt analyserar kritiskt den pågående konfigurering av globala och regionala migrationsregimer inom ramen för global fleranivåstyrning (så kallad multi-level governance). Huvudsyftet är att kartlägga internationella institutionella arrangemang för grundläggande arbetsnormer och migrantarbetarnas rättigheter samt att undersöka deras betydelse för hantering av migration inom det "asymmetriska" globala styret, liksom deras inverkan på den pågående omvandligen av globala och regionala politiska ekonomier. Olika studier inom projektet undersöker utformningen av globaliseringens "sociala dimension" och en inkluderande migrationsstrategi som bejakar mänskliga rättigheter. Fokus ligger på ILO: s omformulering av social rättvisa i termer av "anständigt arbete" för alla arbetstagare, inklusive de som arbetar i den informella ekonomin. Studier identifierar de viktigaste multinationella, statliga och icke-statliga aktörerna, deras diskurser och strategier för att främja global social rättvisa. Särskild hänsyn tas till post-socialistiska omvandlingar i och europeisering av länderna i Central-och Östeuropa. I detta sammanhang undersöks möjligheterna att främja europeiska sociala modellen i hela det utvidgade EU, med hänsyn till EU: s svar på 2008 finanskrisen.

Forskningsprojektet behandlar EU: s regionala strategi för att stödja länderna på västra Balkan i deras utveckling mot EU-medlemskap. Den fokuserar på den sociala återuppbyggnaden efter kriget i Bosnien-Hercegovina, Serbien och Kroatien och den regionala dialogen om social- och sysselsättningspolitiken inom så kallade Bukarest processen. I studien undersöks lokala och nationella fackföreningars strategier för att möta urholkningen av arbetsrätten och arbetsnormer som föranleds av genomförandet av en nyliberal modell för återuppbyggnad . Den analyserar betydelsen av europeiska sociala dimension och internationella organisationers (såsom UNDP, ILO, internationella fackliga samorganisationen (IFS) och det civila samhällets organisationer) samlade aktioner för utvecklingen av "transetnisk" regional solidaritet. Här undersöks samarbetsformer och strategier för att motverka fientliga arbetsgivare och regeringar. Den viktigaste frågan gäller effekten av EU:s -stöd för social dialog och genomförandet av ILO:s agendan för anständigt arbete på fackföreningarnas i kapacitet att kämpa för arbetstagarnas rättigheter och normer i post-konflikt fd Jugoslavien. Frågan är särskilt relevant med tanke på vidare studier av post-konflikt samhällen, som präglas av social splittring, etniska motsättningar, politisk klientelism, fattigdom, informell ekonomi och migrationstryck.

To be updated

Mitt forskningsprojekt ligger inom ramen för omstruktureringen av statens suveränitet i Europa och analyserar konsekvenserna av ett antal reformer som genomfördes inom social- och stadspolitik. Metoderna som utvecklades genom de lokala utvecklingsavtalen i Sverige och den så kallade Stadspolitiken (Politique de la ville) i Frankrike främjar nya lokala ansatser i missgynnade områden. Denna nya kategori av offentliga mekanismer inbegriper en strategisk förvaltning, vilken i de flesta fall baseras på offentliga och privata partnerskap, och en samordning av diverse områden så som bostäder, utbildning, säkerhet, hälsa och ekonomisk utveckling.

Min uppfattning är att utvecklingsmetoderna som används i missgynnade områden måste ifrågasättas. Samexistensen av dels en policy som betonar säkerhet, dels en som har som syfte att involvera invånarna i området leder till en paradoxal situation vad gäller definitionen och förvaltningen av urbana utvecklingsprojekt. Hur kan man förena två politiska riktningar där den ena syftar till att kontrollera och den andra till att involvera befolkningen i ett område?

Det här projektet fortsätter ett huvudtema ur Charles Woolfsons European Commission Marie Curie Chair Excellence Award (2004-2007) i de baltiska länderna ? social dialog och facklig förnyelse i de post-kommunistiska länderna. De baltiska länderna är bland de mest öppna nya marknadsekonomierna och deras förvandling från sovjetrepubliker till nya EU-medlemmar avslöjar många av problemen med den europeiska integrationen, inte minst utvecklingen av anställdas rätt till representation på arbetsplatsen. Projektet undersöker på ett jämförande sätt anledningarna till de mycket låga nivåerna av fackligt medlemskap och de tämligen svaga strukturerna för social dialog som existerar både nationellt och på arbetsplatser i de baltiska länderna. En viktig slutsats hittills är att svårigheterna för facklig förnyelse har lika mycket att göra med den ?bedrägliga korporatism? som följts sedan självständigheten från Sovjetunionen som med det negativa arvet från den tidigare epokens regimvänliga fackföreningar.

Excellence Award (2004-2007) i de baltiska länderna, dvs arbetsnormer, anständigt arbete i form av reglerade relationer mellan arbetstagare och arbetsgivare, tillgång till kompetensutveckling och fysisk säkerhet i arbetsmiljön i de post-kommunistiska länderna. Projektet utforskar svårigheterna i att säkerställa reglerade arbetsnormer jämfört med den pågående trenden mot "informalisering" av relationer mellan arbetstagare och arbetsgivare. Det frågar också hur dessa normer förändras i en kontext som präglas av EU:s utvidgning samt vilka empiriska bevis som finns för de europeiska arbetslivs- och arbetsmiljödirektivens och -reglernas sammantagna genomslag av i de nya medlemsländerna, dvs konvergens eller divergens.

This project addresses the question of the interplay between norm building processes and form of policy governance. How do different governance legacies affect the way the antidiscrimination legislation or its requirements/arguments are used in/to motivate policies/policy measures, and which is the relative role of different societal actors/actor constellations - social partners, private sector actors and state agencies, - in promoting the mainstreaming of this legislation?

Syftet med nätverket är att skapa en intellektuell arena för vetenskaplig diskussion och kritik samt forskningsinitiativ kring frågor om fackföreningar, globalisering och transnationell solidaritet.
Genom att sammanföra forskare från skilda discipliner och utspridda mellan svenska universitet syftar nätverket till att teoretiskt utveckla förståelsen av fackföreningsrörelsens utmaningar i ett socialt landskap under förändring, kännetecknad av regionalisering och internationalisering av produktionsregimer. Inom den ramen ägnas särskild uppmärksamhet åt konreta fall av fackligt samarbete över nationsgränser. Nätverket för samman forskning kring genus, etnicitet och klass kopplat till transnationell fackföreningssolidaritet. Det empiriska fokus är på transnationellt fackligt samarbete inom närområden (Norden/Östersjöregionen), regionalt (EU/Europa) och globalt (Nord-Syd). Utöver teoretisk och empirisk fokus baseras samarbetet även på att koordinera och utveckla pågående forskning och utgöra bas för initiering av ny forskning. Slutligen syftar skapandet av ett nätverk till att möjliggöra samarbete med andra internationella nätverk av forskare med inriktning på liknade forskning.

Det här projektet är en del av en jämförande internationell studie som utförs på uppdrag av Joseph Rowntree Foundation, Storbritannien, och leds av Working Lives Research Institute, London Metropolitan University. Det innefattar forskare från ett antal europeiska länder, inklusive Storbritannien, Frankrike, Italien, Tyskland, Nederländerna, Lettland, Polen, Spanien och Sverige. Projektet undersöker i vilken form och utsträckning tvångsarbete sker i de olika länderna, de juridiska och politiska kontexterna samt möjligheterna för de som utsätts för tvångsarbete att få upprättelse genom civil- eller straffrätt, lokala eller statliga myndigheter, ideella organisationer, fackliga organisationer eller andra aktörer i det civila samhället. Fallstudier illustreras med exempel på god eller uppfinningsrik praxis för att säkra upprättelse.

Samarbetsprojektet PostER finansieras av Europeiska kommissionens generaldirektorat för sysselsättning och undersöker arbets- och levnadsvillkoren för utstationerade arbetstagare i ett antal nyckelsektorer inom vilka arbetstagare ofta utstationeras till andra länder. Lite kunskap finns gällande utstationerade arbetstagares upplevelser. Genom att använda forskare i fem EU-länder samlar och sprider PostER nationell praxis avseende utstationerade arbetstagares kunskap om anställningsrättigheter och dessas tillämpning, omfattningen av tillhandahållandet av information till intressenter och den möjliga tillämpningen av sanktioner. PostER fokuserar på utstationerade arbetstagare i Belgien, Frankrike, Storbritannien, Sverige och Tyskland. Projektet använder sig av varierande metodologier inklusive desk research och intervjuer med 60 utstationerade arbetstagare och 25 intressenter (inklusive sociala partners och verkställande myndigheter). Fotografiska belägg på arbetsplatser som använder sig av utstationerade arbetstagare kommer samlas för att visas på projektets hemsida och i rapporten. PostER kommer avslutas med lanseringen av en slutrapport på en konferens för intressenter från de fem länderna samt från europeiska myndigheter och organ.