Projects with keyword: Diaspora

I en värld präglad av globalisering blir det emellertid alltmer uppenbart att migrationer är ett normalt och framträdande fenomen i det internationella systemet av stater. I takt med att världen alltmer utvecklas till en integrerad arena för sociala, ekonomiska, politiska och kulturella förbindelser ökar förekomsten av diasporiska gemenskaper som på basis av etnicitet, religion och kultur sträcker sig över och under nationalstatens gränser. Under senare år har forskningen visat ett växande intresse för dessa fenomen. En rad begrepp har lanserats för att fånga diasporagrupernas förankring i flera olika politiska och sociala kontexter. Det talas om diasporiskt medborgarskap, flerfaldigt medborgarskap, och flexibelt medborgarskap som utmaningar till det traditionella nationella medborgarskapet.
Syftet med detta projekt är att öka förståelsen för diasporiska gemenskaper och de nya former av gränsöverskridande medborgarskap som växer fram i globaliseringens och migrationernas kölvatten. Med utgångspunkt i den kurdiska diasporan i Sverige och Frankrike ska denna studie visa hur diasporiska gemenskaper utformas, transnationella relationer upprätthålls och gränsöverskridande medborgarskap utövas.

This project focuses those transnational civil society organizations and networks, created by diasporan populations residing in western states that function not only as a substantial means of integration in their residing societies, but also as genuine transnational institutions that aim in, in one way or another, to affect the politics of their former homelands, especially in the direction of democracy, promotion of the human rights, gender equality and peace settlement with non-violent means. In this regard, this study considers diaspora as an instance of transnational governance.

Denna avhandling undersöker vad som sker med etniska och nationella identifikationer baserade på samma etno-kulturella grund, men under olika socioekonomiska förhållanden. Territoriella och icke-territoriella minoriteter har traditionellt ansetts vara icke-jämförbara eftersom man har antagit att grupper som organiserats på olika grunder varit uppenbart olika företeelser. I denna studie används den komparativa metoden för att kasta nytt ljus på hur etniska och nationella identifikationer konstrueras, förhandlas och rekonstrueras under territoriella och icke-territoriella minoritetsförhållanden.

Projektet undersöker huruvida den etniska och nationella identifikationen samt artikuleringsprocessen bland ungrare i Slovakien och ungrare i Sverige utgör olika typer av ungerskhet. Baserad på ett omfattande intervjumaterial ligger empirins fokus på samspelet mellan personliga berättelser och kollektiva berättelser. På det teoretiska planet ifrågasätts uppfattningen att nationella minoriteter och diasporiska samfund är fundamentalt olika i sin förståelse av nation och i sitt förhållande till ett yttre nationellt hemland.