Projects with keyword: Welfare

Projektet bygger på två kompletterande teoretiskt-analytiska perspektiv: å ena sidan, välfärdsstatens hantering av migration och etnisk mångfald genom migrationspolitiska åtgärder, integrations och medborgarskapspolitik och, å andra sidan, migration och etnisk mångfald sett som dynamiska faktorer för ekonomisk, politisk och social omvandling. Studier inom projektet fokuserar på nya former för etnisk segmentering relaterade till social inkludering/exkludering och europeisk integration.

Detta projekt har som övergripande syfte att undersöka primärvårdens bemötande av kvinnliga patienter med olika etniska bakgrunder, och att studera hur uppfattningar om kön och etnicitet präglar verksamhetens vardag. Bakgrunden till projektet är att primärvården har fått i uppgift att identifiera, åtgärda och förebygga en rad problem som sammanförs med den aktuella patientgruppen exempelvis kvinnlig omskärelse, mödoms- och oskuldsproblematik samt hedersrelaterat våld. Projektet riktar in sig på tre olika verksamheter ? mödravård, ungdomsmottagning och vårdcentral ? med avsikt att ta fasta på eventuella likheter och skillnader. Projektet är också upplagt i form av tre delstudier som fångar tre olika nivåer. Den första delstudien undersöker verksamheternas direktiv genom att analysera officiella riktlinjer och handlingsplaner. I denna studie kartläggs även verksamheternas organisation och arbetsdelning. Delstudie två undersöker verksamheternas vardagliga praktik. Här intervjuas företrädare för olika personalkategorier enskilt och i grupp. I den tredje delstudien genomförs intervjuer med kvinnor ur den aktuella patientgruppen. Syftet är här att fånga deras erfarenheter av verksamheternas insatser och personalens bemötande. I projektet analyseras likheter och skillnader både mellan de olika verksamheterna, och mellan de tre delstudierna. Projektet förväntas bidra med viktig kunskap om hur primärvården kan förändra och utveckla sin verksamhet på området. Det bidrar också med kunskap till ett outforskat fält då det finns mycket lite forskning som undersöker hälso- och sjukvårdssektorn ur både ett etnicitets- och ett genusperspektiv.

Införandet av selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) har revolutionerat behandlingen av och synen på depressioner. Samtidigt finns nästan ingen forskning utanför ett begränsat biomedicinskt perspektiv som utforskar vad detta har inneburit. Projekts syfte är att utforska denna ?SSRI-revolutions? vardagliga, kliniska och diskursiva konsekvenser.

Vi fokuserar fyra arenor i projektets delstudier: 1) patienterna/användarnas vardagliga erfarenheter och strategier; 2) primärvårdens kliniska praktiker och läkarnas professionella erfarenheter; 3) hur den vetenskapliga kunskapen om hjärnan och SSRIs effekter produceras, sprids och används; samt 4) förändringar i förståelsen av depression, SSRI-användning och jaget på policynivå. Forskargruppen består av både samhälls- och naturvetare. Donna Haraways teorier kommer att användas för att på ett icke-reduktionistiskt sätt fånga erfarenheter som kroppsligt levda, samt hur biomedicinen producerar förståelser av jaget kopplat till kroppen. Projektet ämnar även belysa hur genus, sexuell identitet, klass, ålder och etnicitet skapas i kunskapen om och användningen av SSRI. Empirin består främst av intervjuer med patienter, läkare och forskare, samt skriftliga dokument som kliniska riktlinjer och vetenskapliga artiklar. Metodologiskt kombineras en etnografisk ansats med diskursanalys. Projektet bidrar med central kunskap om ett fenomen som är relativt outforskat i sitt samhälleliga sammanhang, trots den omfattande användningen av SSRI.

Etnicitet utgör en central aspekt i förskolan och har sedan flera decennier utgjort ett viktigt perspektiv i förskolans styrdokument. Det saknas dock systematiserad kunskap om hur etnicitet influerar förskolans praktik och samspelet mellan dess olika aktörer: personal, barn och föräldrar. Projektet syftar till att studera hur personal, barn och föräldrar iscensätter etnicitet i förskolans vardagliga praktik och interaktioner. Det utforskar hur betydelser av etnicitet är kopplade till förskolans institutionella sammanhang och hur etnicitet samverkar med andra kategorier, däribland kön. Projektets övergripande frågeställningar är: Hur tillskrivs etnicitet betydelse i förskolans verksamhet avseende organiseringen av personalens arbetsuppgifter? Hur hanteras flerspråkighet i förskolans dagliga verksamhet, i interaktioner mellan pesonal och barn och mellan personal och föräldrar? Hur influerar etnicitet barnens samspel med varandra? Delstudierna söker data om reflektioner, handlingar, tal och händelser och har en bred metodansats: deltagande observationer, enskilda- och fokusgruppintervjuer, videostudier och dokumentstudier. Projektet relaterar till två forskningsfält interaktionsstudier med fokus på den svenska förskolan och etnicitetsstudier med inriktning mot det svenska samhällets välfärdsinstitutioner.

I Sverige, liksom i många andra länder, har strävan samverkan mellan statliga institutioner, marknad och det civila samhället på senare tid fått allt större genomslag inom en rad olika politikområden. Politiska partier från vänster till höger har samstämmigt värnat en typ av maktutövning som bygger på ett så kallat underifrån- snarare än ett uppifrånperspektiv. Dessa strävanden återspeglar en större, gradvis förskjutning som alltmer betonar principen om den enskilde individens autonomi och valfrihet gentemot principen om statlig kontroll, strävan efter jämlikhet och demokratiskt deltagande, det vill säga en förskjutning i riktning mot idealet om ett aktivt medborgarskap. I detta projektet undersöks normativa och substantiella dimensioner av idealet om aktivt medborgarskap i Sverige kring millennieskiftet. I fokus står framför allt förhållandet mellan demokratiskt deltagande och socialt medborgarskap i det mångetniska samhällets kontext.

Studien fokuserar på tjänstemännens roll i implementeringsprocessen. Syftet med projektet är att studera svensk integrations- och arbetsmarknadspolitik. I förvaltningspolitisk forskning saknas ofta en problematisering av hur ras/etnicitet, kön och sexualitet görs i mötet mellan tjänsteman och klient. Studien fokuserar, ur ett ras/etnicitet-, kön, klass- och sexualitetsperspektiv, på hur arbetsmarknadsetablering av nyanlända svenskar görs.

Det empiriska materialet samlas in på de institutioner, i huvudsak arbetsförmedlingskontor, som är ansvariga för integrationen av nyanlända invandrare.

Projektet utgår från ett intersektionellt perspektiv, där genusvetenskap och etnicitetsstudier utgör en grund. Studien tar också sin utgångspunkt välfärdsstatsforskning och studier av offentlig förvaltning. De metoder som används är deltagande observationer. Djupintervjuer och diskursanalys.

Projekts huvudsakliga resultat är en doktorsavhandling i etnicitet och migration.

Avhandlingen avser att bidra både teoretiskt och empiriskt till ökad kunskap om den fria rörligheten inom EU med fokus på arbetskraftsmigration från Litauen till Sverige. Syftet är att bidra till att förklara såväl dynamiken i som det individuella beslutsfattandet bakom den omfattande arbetsutvandringen från de baltiska staterna samt att diskutera dess socioekonomiska konsekvenser och politiska inverkan.
Avhandlingen visar att följderna av den postkommunistiska neoliberala politiken och omvandlingen efter den ekonomiska krisen, tillsammans med uppbyggnaden av formella migrationskanaler efter anslutningen till EU, bidrar till att skapa olika migrantkategorier. Individuella strategier för att aktivt leta efter kanaler för exit och enter, kombinera dem på olika sätt och utifrån olika stadier i migrationsprocessen samt etablera informella sociala nätverk bidrar till att (re)konstituera vem som kan vara och vem som är en migrant. Vidare, efter den ekonomiska krisen och de införda åtstramningsåtgärderna, handlar beslutet om att emigrera inte bara om individuella överlevnadsstrategier, utan också om individuella uppfattningar om (ine)quality of life).

Under 80- och 90talet har det vuxit fram en syn på pensionärer som en växande köpstark grupp både inom turism, servicenäring och omsorg. En växande ström av pensionärsmigranter från Sverige söker sig till Spanien och konsumerar där tjänster och omsorg. Med en mix av kvantitativa och kvalitativa metoder belyser vår studie pensionsmigrationen och de växande utmaningarna för fördelning av resurser och omsorg i det åldrande Europa. Från både svenska och spanska horisonter belyser vi faktorer och förhandlingar under pensionärers migrationsprocesser från Sverige till Spanien: upplevda konsekvenser bland offentliga och privata aktörer knutna till den spanska destinationsorten (nyckelaktörer inom näringsliv, välfärdsstat och organisationer) samt villkoren för de arbetare som utför service och omsorg på destinationsorten. På så sätt bidrar projektet till att utforska mobilitet och villkor för både pensionsmigranter, arbetsmigranter samt de utmaningar och konsekvenser som globaliseringen av service/ omsorg innebär för välfärdsstater och arbetsmarknader i det åldrande Europa.

En växande ström av pensionärsmigranter från Sverige söker sig till Spanien och konsumerar där tjänster och omsorg. Dagens äldre förväntas ha större och annorlunda krav jämfört med tidigare generationer, vilket har en rad olika konsekvenser i både hemlandet och destinationslandet. Från både svenska och spanska horisonter belyser vi faktorer och förhandlingar under pensionärers migrationsprocesser från Sverige till Spanien: upplevda konsekvenser bland offentliga och privata aktörer knutna till den spanska destinationsorten (nyckelaktörer inom näringsliv, välfärdsstat och organisationer) samt villkoren för de migrantarbetare som utför service och omsorg för svenska pensionärer i Spanien.

Flyktingsituationen i Europa och Sverige dominerar den politiska diskussionen. På kommunal nivå innebär den stora mängd
flyktingar som kommit till Sverige en stor utmaning, som nu tillsammans
med forskningen om integration måste formulera nya frågor och söka nya svar för ett
hållbart flyktingmottagande.

Vid sidan om forskarsamhället har även kommunala tjänstemän, handläggare vid myndigheter, organisationer i
civilsamhället, asylrättsjurister och flyktingar själva, viktig kunskap om flyktingsituationen. Till detta
kommer att allmänhetens frågor måste tas på allvar i värnandet om ett öppet samhälle
och i arbetet mot främlingsfientlighet och rädsla. Därför behövs plattformar för kunskapsutbyte, inte bara kanaler för
kunskapsspridning.

Detta kommunikationsprojekt kommer genom utställningar och samtal i utställningsrummet förmedla och kommunicera
forskning och kunskap om flyktingpolitikens konsekvenser i Europa och Sverige i dag, med särskilt fokus på kommuners
flyktingmottagande. Centralt är insikten om behovet att samverka med omgivande samhälle.

Forskning om sambandet mellan invandrarnas olika inträdesekategorier och rättsliga status efter att de erhållit uppehållstillstånd, och deras socioekonomiska integration är både i Sverige och internationellt, splittrad och underutvecklad.
Syftet med denna studie är att fylla detta tomrum. Vi har för avsikt att undersöka hur olika rättsliga status påverkar invandrares kortsiktiga och långsiktiga integration i svenska sammanhang. Fokus kommer att ligga på arbetsmarknaden, utbildning och boende, samt på stabiliteten i familjen (äktenskap/skilsmässa frekvenser, samt interetniska äktenskap). Vi ska jämföra olika rättsliga kategorier så som de definieras av Migrationsverket (flyktingar, kvotflyktingar, tillstånd baserade på humanitära skäl, familjeåterförening, tillfälligt skydd,
arbetstillstånd osv). Olika invandrargrupper samt grupper med olika rättsliga status inom samma invandrargrupper kommer också att jämföras. Vi kommer även att studera skillnader i rättsliga status som blev resultatet av övergången till det nya asylsystemet, som har tillämpats i Sverige sedan år 2016.

REMESO databasen är en registerdatabas som innehåller information om samtliga individer, skolor, fastigheter och företag i Sverige.
REMESO databasen bygger på Statistiska centralbyråns årliga data och består av fem delar:
(1) Befolkningsregister som innehåller information om information om samtliga individer i personregistret;
(2) Longitudinell Integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA); (3) Ett företagsregister med information om alla företag och organisationer i Sverige som bedriver någon form av ekonomisk verksamhet, oavsett om de tillhör den privata eller den offentliga sektorn;
(4) Skolregistret med information om alla grundskolor och gymnasieskolor samt elevers betyg;
(5) Ett fastighetsregister som innehåller administrativt och longitudinellt information på mikrodatanivå om samtliga fastigheter, byggnader, adresser och lägenheter i Sverige.

Projektet syftar till att utforska hur föräldraskapet förhandlas fram och konstrueras av föräldrar med bakgrund i muslimska länder genom strategier för respektabilitet i förhållande till välfärdsinstitutionen familjecentraler i Sverige, från ett intersektionelt perspektiv.
Forskningen visar att familjer med utländsk bakgrund i allmänhet, och speciellt de som kommer från muslimska länder, ofta betraktas som utsatta i kontakten med välfärdsinstitutioner i Sverige, även om det finns betydande variationer. Det kan bero på språkbarriärer och socio-ekonomiska faktorer, men också på faktorer såsom diskriminering, stereotyper och stigmatiserande diskurser om familjer med utländsk
bakgrund. Jag ser görandet av migrant-respektabilitet som en strategi att undvika stigmatisering och stereotyper när de får tillgång till svenska välfärdsinstitutioner, exempelvis på familjecentraler i Sverige.