Projects with keyword: Social exclusion/inclusion

Detta projekt fokuserar på karriärval av ungdomar med invandrarbakgrund. Det utforskar frågor om utanförskap och integration, vikten av socialt och kulturellt kapital för skolprestationer. Projektet analysera reflektioner kring karriärvägar i ett svenskt och transnationellt perspektiv. Det viktigaste resultatet av projektet är en avhandling om etniska studier med fokus på unga personers karriärval, deras strategier och inriktningar och deras reflektioner kring dessa val. Den centrala frågeställningen i avhandlingen är hur unga personer med utländsk bakgrund göra sina val när det gäller utbildning eller arbete. Vilka är de ambitioner, föreställningar och visioner hos dessa ungdomar? Mot bakgrund av vilka influenser, villkor, begränsningar och möjligheter gör de sina val, är centrala frågor? Undersökningen visar på ungdomars egna uppfattningar om sina val, agens och motiv. Metoder som används är individuella och fokusgruppsintervjuer med ungdomar i gymnasieskolan i kombination med deltagande observation i gymnasieskolor i Stockholm. Lärare och övrig personal har också intervjuats.

Projektet analyserar "massan" som sociologisk kategori, politisk idé och estetisk fantasi från franska revolutionen till i dag. Massan är ett dominerande tema i europeisk modernitet, vilket i dag återuppstår under nya förtecken i form av hotbilder av tredje världens militanta underklass. Projektet diskuterar den så kallade masspsykologin, en produkt av 1890-talets Frankrike, som präglade dåtidens samhällsvetenskaper men också speglade dess politiska fördomar. Bilden av folket och de lägre samhällsklasserna som en hotande "massa" antog i mellankrigstidens Europa metafysiska proportioner och blev ett civilisationsproblem som bearbetades i periodens samhällsteori och kultur. I dessa studier undersöker projektet "massan" som en sociologisk och politisk kategori som åberopats för att verkställa kulturell integration och social exkludering. Resultaten har presenterats i boken "A Brief History of the Masses: Three Revolutions", utgiven på Columbia University Press 2008, och i en studie med titeln "Crowds and Democracy: The Idea and Image of the Masses in German and Austrian Culture Between the Wars", som är under utgivning.

Projektet fokuserar invandrarföreningars roll i kampen mot diskriminering. Projektet tar avstamp i forskning som visar på behovet av en bredare förståelse av invandrarföreningars utvecklande av alternativa strategier när det gäller utbildning och arbete, för att kunna få fördjupad kunskap om villkoren för partnerskap mellan frivillig, offentlig och privat sektor. I projektet undersöks sådana partnerskap genom en kvalitativ studie av antidiskrimineringsbyråer (ADB) i Stockholm, som drivs av just invandrarföreningar. De ansträngningar som dessa ADB gör för att hjälpa dem som känner sig diskriminerade på grund av kön, etnisk bakgrund etc., visar på den ökande betydelsen av ADB som centrala aktörer verkande för social inkludering. Preliminära resultat visar att ADB balanserar mellan vad som kan betecknas som ett slags volontär aktivism och anpassning till en allt mer långtgående marknadsorientering av samhället.

Studier av grannskapseffekter, skoleffekter, etniska nätverk, eller andra sociala kontakter har visat att olika sociala kontexter ger olika konsekvenser för etablering och karriär i arbetslivet och kan bidra till att förklara varför nya invandrargrupper ofta möter svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det unika med detta projekt är att det relaterar betydelsen av olika typer av sociala relationer till varandra. Flera typer av sociala kontakter studeras och sätts i relation till varandra; grannskap, skolor, arbetsplatser samt nationella och transnationella etniska nätverk, samt deras betydelse i förhållande till individuell kompetens och till situationen på den lokala arbetsmarknaden. Såväl individuella egenskaper som kontextuella möjligheter och begränsningar beaktas.

Projektet belyser samspelet mellan institutionella förändringar och reformer inom grundkolan och gymnasieskolan och social inkludering/exkludering av ungdomar med invandrarbakgrund; deras karriärer och erfarenheter av utbildning och arbete i segregerade storstadsmiljöer. I projektet studeras Stockholm i ett nationellt och internationellt perspektiv. Särskild uppmärksamhet ägnas åt lokal samverkan mellan familj, föreningar bildade på etnisk grund, skola och den lokala utbildningsförvaltningen. Övergripande fokus i projektet är betydelsen av utbildning, arbete och medborgerlig agens för social inkludering och utvecklande av ett fullvärdigt medborgarskap i det mångetniska samhället. Reformer i utbildningssystemet och förändringar på arbetsmarknaden relateras till utvecklingen i närsamhället, i syfte att närmare belysa samspelet mellan strukturella och institutionella förändringar, medborgerlig agens och individuell social mobilitet.

Projektet undersöker under vilka förutsättningar personer med olika slags invandrarbakgrund får kvalificerade jobb. Jag undersöker ett företag inom IT-sektorn i Kista Science City och visar hur olika slags personer får olika slags jobb. Tilldelningen av jobb är knutet till den anställdes bakgrund och de möjlighetsstrukturer och olika strukturella förhållanden som relaterar till kön, klass och etnicitet. Jag visar hur personer med invandrarbakgrund kan få bra jobb samt jämför kvinnor och män och personer utan invandrarbakgrund med personer med olika slags invandrarbakgrund.

Tänk Om består av lokala arbetsmarknadsprojekt som drivs i Norrköping och Linköping. Susanne Urban har i samarbete med Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, fått i uppdrag att utvärdera projektet TänkOm. Det övergripande syftet med projektet är att bidra till lokal utveckling och att utveckla metoder för att hjälpa långtidsarbetslösa att komma in i arbetsmarknaden. Det är ett treårigt stadsutvecklingsprojekt i Linköpings och Norrköpings kommuner som tillsammans har beviljats drygt 18 miljoner kronor ur Europeiska socialfonden för verksamhet under åren 2008-2011.

Mitt forskningsprojekt ligger inom ramen för omstruktureringen av statens suveränitet i Europa och analyserar konsekvenserna av ett antal reformer som genomfördes inom social- och stadspolitik. Metoderna som utvecklades genom de lokala utvecklingsavtalen i Sverige och den så kallade Stadspolitiken (Politique de la ville) i Frankrike främjar nya lokala ansatser i missgynnade områden. Denna nya kategori av offentliga mekanismer inbegriper en strategisk förvaltning, vilken i de flesta fall baseras på offentliga och privata partnerskap, och en samordning av diverse områden så som bostäder, utbildning, säkerhet, hälsa och ekonomisk utveckling.

Min uppfattning är att utvecklingsmetoderna som används i missgynnade områden måste ifrågasättas. Samexistensen av dels en policy som betonar säkerhet, dels en som har som syfte att involvera invånarna i området leder till en paradoxal situation vad gäller definitionen och förvaltningen av urbana utvecklingsprojekt. Hur kan man förena två politiska riktningar där den ena syftar till att kontrollera och den andra till att involvera befolkningen i ett område?

En lång rad forskningsrapporter har visat skillnader i hälsa mellan invandrare och infödda i Sverige, såväl när det gäller självrapporterad hälsa, som ifråga om hospitalisering och dödlighet. Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av levnadsförhållanden tidigt i barndomen och av socioekonomiska förhållanden i Sverige i vuxen ålder, för dels hälsoproblem som leder till slutenvård på sjukhus, dels dödlighet i tre breda grupper (CVD, cancer, samt övriga dödsorsaker).
Studien använder sig av två omfattande databaser; SMD (Socialmedicinsk databas) samt SLI (Sveriges Longitudinella Invandrardatabas). Resultaten visar att när man enbart tar hänsyn till demografiska variabler har invandrare generellt högre dödsrisker och högre risker för sjukhusvistelse än infödda, men dessa skillnader försvinner när även den socioekonomiska situationen beaktas, med undantag för invandrare från de nordiska länderna. Den nuvarande socioekonomiska situationen i Sverige har både starkare och tydligare hälsoeffekter än levnadsförhållanden i barndomen.

Syftet med projektet är att beskriva och analysera regeringens styrningen av den komplexa målsättningen kring svensk integrationspolitik. Mer precis studeras detta inom politikområdet för regional utveckling med syftet att kartlägga hinder för genomförande såväl som resultat.

Projekten beskriver och analyserar genomförandet av den svenska integrationspolitiken inom politikområdet för regional utveckling med hjälp av intervjuer, deltagande observationer och analys av relevanta dokument. Det huvudsakliga forskningsområdet är regional och lokal utveckling genom partnerskap. Begrepp från teorier om nätverksstyrnings och politikimplementering används för analysen. Studien väcker frågor om förhållandet mellan statliga politiska mål och metoder i olika regioner och lokala sammanhang och undersöker statlig styrning via en modell baserad på nätverk och partnerskap med autonoma aktörer. Projektet har en komparativ metod samt inkluderar en fördjupad studie av ett utvecklingsområde.

Projektet analyserar hur förändringar i policy och regleringar påverkar förutsättningar och möjligheter för småföretagande i olika branscher över tid, samt hur egenföretagare reagerar på förändrade möjlighetsstrukturer. Vi studerar strategier för tillväxt och överlevnad inom specifika branscher och marknader, men även förflyttningar mellan olika branscher och typer av marknader. Projektet kommer att bidra med ny kunskap genom en systematisk och sammanhängande longitudinell och rumslig analys av egenföretagandets dynamik bland invandrare i Sverige. Projektet tillämpar och utvecklar systematiskt instrument från ny internationell forskning om ethnic minority businesses (EMB). Teoretiskt utvecklar vi området genom att integrera entreprenörskapsteori och nya teoretiska bidrag från EMB-fältet. Teorier om strategi och egenföretagare som aktörer kombineras med teorier om möjlighetsstrukturer (mixed embeddedness-ansatsen). Metodologiskt innebär projektet samordnade analyser av olika dimensioner på olika nivåer, genom en kombination av policystudier, fallstudier och kvantitativa analyser.

Projektet undersöker relationen mellan två fenomen. Det handlar å ena sidan om dagens åtstramningspolitik i Europa, med skärpta migrationslagar, exkluderande arbetsmarknad, krympta välfärdssystem och hårdare diskriminering av invandrare och minoriteter. Å andra sidan skönjer vi hur minoriteternas och migranternas kulturarv i allt högre grad marginaliseras i historieskrivning och debatt. I stället betonas en mer heroiserande och homogen bild av den egna nationen liksom av Europa, alternativt en normativ kosmopolitanism där Europa återtar rollen som global modell. Vad som går förlorat i denna process är bilden av den europeiska historiens mångfald och motsägelsefulla dynamik. I projektet deltar forskare från tiotalet europeiska länder jämte flera svenska forskare. Uppgiften är att undersöka sambanden mellan dagens ´politics of austerity´och en framväxande auktoritär historiesyn där mångkulturalismen, minoriteternas kollektiva minnen och kolonialismens arv görs osynliga. Projektet sammanför samhällsvetare med fokus på nutiden och historiker med fokus på kulturarvet och syftar till att initiera en inter-europeisk dialog om minoriteternas och det koloniala arvets plats i Europa.

This project examines the position of the white subject in Africa. Specifically, it examines Nadine Gordimer’s exploration of the notion of whiteness and white Africanity in her fiction and prose, as well as her investigation of the oppressor’s consciousness, and her negotiation and interrogation of her own position as a white South African. In essays and speeches she intervened in debates and voiced feelings and apprehensions that concerned the futurity of whiteness in a shifting political and social context. As I argue, these interventions were made from a new emerging subject position that resulted from the social and political constraints of apartheid and colonialism, inhabiting the interstice of an old, given colonial order, and the decolonial processes of the antiracist, anti-imperial and anticolonial struggles in Africa and Europe which was bringing the colonial era to an end. Through her fiction writing she was able to shape this subject position, which lacked representation and hence existence within the dominant political discourse. Projected into her fiction, the subject position emerges as an object of knowledge within the intellectual history of South Africa.

Syftet med projektet är att närmare undersöka olika slags insatser för att förbättra levnadsvillkoren för ungdomar i marginaliserade mångetniska områden. En viktig fråga att närmare undersöka är i detta sammanhang i vad mån och på vilket sätt det växer fram olika former av samarbete, både mellan skolor och andra institutioner och mellan skolor, institutioner och aktörer inom det civila samhället. Just samverkan som en möjlighet till att åstadkomma förändring har nämligen under senare decennier varit något av en ledstjärna inom en rad olika politikområden, inte minst inom utbildningspolitiken. I detta projekt läggs särskilt fokus på samarbete mellan skola, socialtjänst och polis; samtliga institutioner som formar ungdomars liv på en rad olika sätt. Projektet genomförs i form av delstudier i olika mångetniska miljöer, i Stockholm respektive Malmö. Projektet är tvärvetenskapligt och genomförs med hjälp av kvalitativa metoder som intervjuer (enskilt och i grupp) och dokumentanalys. Intervjuer genomförs med ungdomar i 16- till 20-årsåldern, representanter för skolor, lokala institutioner och lokala föreningar.

Detta projekt är en del av ett större projekt med syfte att analysera innebörden av skolvalsreformerna, skolvalen och dess långsiktiga konsekvenser för individers sociala mobilitet generellt i Sverige, men med särskilt fokus på tre medelstora svenska städer, nämligen Örebro, Norrköping och Jönköping. Projektet i sin helhet undersöker den generella politiska kontexten och översättningen av skolvalsreformerna på lokal nivå, upplevelsen av valmöjligheten på individuell nivå och de långsiktiga konsekvenserna för de ungas framtida utbildnings- och arbetslivskarriärer. Detta delprojekt undersöker specifikt valfrihetsreformernas genomförande på lokal nivå genom intervjuer med politiker och tjänstemän samt analys av policydokument på såväl nationell som lokal nivå. Sammantaget erbjuder projektet ny kunskap om huruvida skolvalsreformen lett till ökade valmöjligheter, och vilken långsiktig effekt det i sådana fall har gett på individers sociala mobilitet.

Flyktingsituationen i Europa och Sverige dominerar den politiska diskussionen. På kommunal nivå innebär den stora mängd
flyktingar som kommit till Sverige en stor utmaning, som nu tillsammans
med forskningen om integration måste formulera nya frågor och söka nya svar för ett
hållbart flyktingmottagande.

Vid sidan om forskarsamhället har även kommunala tjänstemän, handläggare vid myndigheter, organisationer i
civilsamhället, asylrättsjurister och flyktingar själva, viktig kunskap om flyktingsituationen. Till detta
kommer att allmänhetens frågor måste tas på allvar i värnandet om ett öppet samhälle
och i arbetet mot främlingsfientlighet och rädsla. Därför behövs plattformar för kunskapsutbyte, inte bara kanaler för
kunskapsspridning.

Detta kommunikationsprojekt kommer genom utställningar och samtal i utställningsrummet förmedla och kommunicera
forskning och kunskap om flyktingpolitikens konsekvenser i Europa och Sverige i dag, med särskilt fokus på kommuners
flyktingmottagande. Centralt är insikten om behovet att samverka med omgivande samhälle.

Stratifikationsteori ser vanligtvis utbildning som länken mellan en persons klassbakgrund och hennes egen klassposition. Detta system, där klass "ärvs" via utbildning och utbildning "ärvs" via klass kallas också för meritokrati. Meritokrati innebär att samhället domineras av de mest meriterade och presenteras inte sällan som något att stäva efter. Trots det visar samtidens högerpopulistiska och auktoritära rörelser att tillskrivna egenskaper och tillhörigheter fortfarande är av mycket stor vikt. I detta doktorandprojekt studerar jag skärningen mellan det tillskrivna och det uppnådda genom det fenomen som kallas "immigrant optimism" (invandrar-optimism).

Den så-kallade optimismen syftar på att invandrare och deras barn tenderar att vara mer akademiskt motiverade och framgångsrika än förväntat utifrån deras socioekonomiska bakgrund. Enligt en meritokratisk princip borde detta resultera i ett försteg på arbetsmarknaden, om det inte vore för rasifiering och diskriminering. I invandrar-optimismen möts således motstridiga principer, vilket gör det till ett intressant studieobjekt för ett projekt som handlar om just meritokrati och social stratifiering.

Detta projekt handlar om litteratur, konst och film som bearbetat de politiska massprotesterna i Europa och arabvärlden från 2011 och framåt. Hypotesen är att litterära och konstnärliga gestaltningssätt 'vet' något om kollektivt politiskt agerande och demokratins villkor som andra kunskapsformer - t. ex. historia, samhällsvetenskap och journalistik - inte känner till.
Materialet är poesi, prosa, film, konst, teater och andra estetiska uttryck från Tahrir-resningen i Kairo 2011, folkförsamlingarna i Aten 2011 och Majdanrevolten i Kiev 2013-2014. Tolkningsfrågan gäller sambandet mellan de estetiska verkens flerstämmighet och dialogicitet och den kollektiva protestens inslag av dialog, mångstämmighet, ögonblicklig frigörelse och solidaritet. Projektet ställer representationens epistemologi mot deltagandets. Det sammanför estetisk tolkning med kulturteori och politisk teori för att undersöka vad konsten kan lära oss om det demokratiska livet och den politiska handlingen.

REMESO databasen är en registerdatabas som innehåller information om samtliga individer, skolor, fastigheter och företag i Sverige.
REMESO databasen bygger på Statistiska centralbyråns årliga data och består av fem delar:
(1) Befolkningsregister som innehåller information om information om samtliga individer i personregistret;
(2) Longitudinell Integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA); (3) Ett företagsregister med information om alla företag och organisationer i Sverige som bedriver någon form av ekonomisk verksamhet, oavsett om de tillhör den privata eller den offentliga sektorn;
(4) Skolregistret med information om alla grundskolor och gymnasieskolor samt elevers betyg;
(5) Ett fastighetsregister som innehåller administrativt och longitudinellt information på mikrodatanivå om samtliga fastigheter, byggnader, adresser och lägenheter i Sverige.

Projektet syftar till att utforska hur föräldraskapet förhandlas fram och konstrueras av föräldrar med bakgrund i muslimska länder genom strategier för respektabilitet i förhållande till välfärdsinstitutionen familjecentraler i Sverige, från ett intersektionelt perspektiv.
Forskningen visar att familjer med utländsk bakgrund i allmänhet, och speciellt de som kommer från muslimska länder, ofta betraktas som utsatta i kontakten med välfärdsinstitutioner i Sverige, även om det finns betydande variationer. Det kan bero på språkbarriärer och socio-ekonomiska faktorer, men också på faktorer såsom diskriminering, stereotyper och stigmatiserande diskurser om familjer med utländsk
bakgrund. Jag ser görandet av migrant-respektabilitet som en strategi att undvika stigmatisering och stereotyper när de får tillgång till svenska välfärdsinstitutioner, exempelvis på familjecentraler i Sverige.

Bostaden har en central roll i integrationsprocessen för migranter med flyktingbakgrund. Ett hem ger stabilitet och en plats för resurser i staden, som kan fungera som en plattform för deltagande i samhället. Även om tillhandahållandet av en hållbar bostadssituation är avgörande för en omvandling till inkluderande och motståndskraftiga samhällen, i städer fyllda av hopp och möjligheter, har sådana bostadsförhållanden i allmänhet blivit mindre tillgängliga i Sverige. Detta gäller särskilt nyanlända flyktingar som ofta hänvisas till mindre attraktiva bostadsområden och bostäder. Nu har denna situation komplicerats ytterligare av den restriktiva vändningen i svensk migrationspolitik från 2016. Sammanfattningsvis innebär politiken införande av tillfälliga uppehållstillstånd, ny fördelning av nyanlända mellan kommuner, begränsningar i familjeåterförening och restriktioner i val av bostadsområde.

Vårt tvärvetenskapliga projekt syftar till att förstå effekterna av den restriktiva migrationspolitiken på flyktingars nutida bostadssituation. Vi gör det genom att fokusera på hur policyförändringen påverkar aktörer som använder, planerar, utvecklar och organiserar boende för flyktingar.

Att implementera en planerad och välfungerande migrationspolitik utgör en huvuddel i konstruktionen av fredliga och inkluderande samhällen och städer. Men hur ska migrationspolitik utformas för att bäst främja en sådan utveckling?

Det här projektet fokuserar på hinder och länkar mellan olika typer av migrationspolitik och flyktingars inkludering. Projektet fokuserar på Sverige, ett land som ofta förknippas med en öppen och inkluderande migrationspolitik. I efterdyningarna av den så kallade ”Europeiska migrationskrisen” 2015 och 2016 ändrades dock denna inställning plötsligt. Över en dag förändrades migrationspolitiken från att vara inkluderande till ett mer restriktivt förhållningssätt vilket är i linje med länder i övriga Europa.

Projektet utnyttjar den plötsliga förändringen i en innovativ design för att identifiera två grupper av flyktingar som beviljades uppehållstillstånd i samma tidsperiod men som berörts och inte berörts av förändringen. Med fokus på dessa grupper introducerar och utvecklar projektet ett nytt och unikt datamaterial i studiet av förändringen i migrationspolitik på flyktingars inkludering och välmående.

Projektet gäller de sociala och kulturella följderna av utbyggnaden av digital infrastruktur i fyra länder, en process påskyndad av pandemin. Vi sammanför samhällsvetenskap, politisk teori, queer feministisk teknikvetenskap, kulturstudier och migrationsstudier i en undersökning av hur digitaliseringen påverkar människors föreställningar om demokratisk suveränitet, offentlighet och gränsdragningar mellan EU och omvärlden. Detta undersöks teoretiskt och empiriskt med fokus (a) på hur teknologiska innovationer, pådrivna av infrastrukturbehov och entreprenörskap, omvandlar såväl éthnos (kulturell gemenskap) som demos(medborgarskap); och (b) på konflikter som uppstår när ny digital infrastruktur möter redan befintlig infrastruktur. Vi frågar: vilka nya samhällsformande krafter, aktörer och gemenskaper skapas, praktiseras och föreställs i vision och fantasi i detta nya sociala och tekniska sammanhang?