Projects with keyword: Class

Syftet med nätverket är att skapa en intellektuell arena för vetenskaplig diskussion och kritik samt forskningsinitiativ kring frågor om fackföreningar, globalisering och transnationell solidaritet.
Genom att sammanföra forskare från skilda discipliner och utspridda mellan svenska universitet syftar nätverket till att teoretiskt utveckla förståelsen av fackföreningsrörelsens utmaningar i ett socialt landskap under förändring, kännetecknad av regionalisering och internationalisering av produktionsregimer. Inom den ramen ägnas särskild uppmärksamhet åt konreta fall av fackligt samarbete över nationsgränser. Nätverket för samman forskning kring genus, etnicitet och klass kopplat till transnationell fackföreningssolidaritet. Det empiriska fokus är på transnationellt fackligt samarbete inom närområden (Norden/Östersjöregionen), regionalt (EU/Europa) och globalt (Nord-Syd). Utöver teoretisk och empirisk fokus baseras samarbetet även på att koordinera och utveckla pågående forskning och utgöra bas för initiering av ny forskning. Slutligen syftar skapandet av ett nätverk till att möjliggöra samarbete med andra internationella nätverk av forskare med inriktning på liknade forskning.

Detta projekt är en del av ett större projekt med syfte att analysera innebörden av skolvalsreformerna, skolvalen och dess långsiktiga konsekvenser för individers sociala mobilitet generellt i Sverige, men med särskilt fokus på tre medelstora svenska städer, nämligen Örebro, Norrköping och Jönköping. Projektet i sin helhet undersöker den generella politiska kontexten och översättningen av skolvalsreformerna på lokal nivå, upplevelsen av valmöjligheten på individuell nivå och de långsiktiga konsekvenserna för de ungas framtida utbildnings- och arbetslivskarriärer. Detta delprojekt undersöker specifikt valfrihetsreformernas genomförande på lokal nivå genom intervjuer med politiker och tjänstemän samt analys av policydokument på såväl nationell som lokal nivå. Sammantaget erbjuder projektet ny kunskap om huruvida skolvalsreformen lett till ökade valmöjligheter, och vilken långsiktig effekt det i sådana fall har gett på individers sociala mobilitet.

Forskning om fackföreningarna har synliggjort fackföreningars kris och utmaningar, inte bara i relation till arbetsgivare och staten, men också om hur man håller ihop facket och arbetarkollektivet. En särskild utmaning är hur facket bygger solidaritet i ett sammanhang där antalet invandrade arbetare ökar samtidigt som stödet bland medlemmar för främlingsfientliga högerextrema partier växer.

Forskningsfrågan i fokus är: hur en viktig organisation för svenska arbetsmarknadsrelationer hanterar vad som framstår som en grundläggande motsättning bland sina medlemmar? Syftet är att analysera de strategier och åtgärder som vidtagits av fackföreningar när det gäller invandrade arbetare, etnisk mångfald och i relation till medlemmar och aktivister som visar stöd för högerextrema partier.

Teoretiskt är studien inspirerad av arbetslivsforskning, forskning inom internationell migration och etniska relationer, kompletterad med feministiska perspektiv och begreppet ?föreställd solidaritet?. Metodologiskt är projektet en etnografisk studie av LO och fem förbund, där metoder som semistrukturerade intervjuer och deltagande observation används, kompletterat med dokumentanalys.

Politics of Precarity: Migrant Conditions, Struggles and Experiences

I Sverige utgör fackföreningar en av viktigaste politiska och sociala organisationerna. De reflekterar såväl som påverkar samhällsutvecklingen, i områden som politik, arbetsmarknadsreglering, men även genom att påverka löntagarnas identiteter och solidaritetspraktiker. De senaste årtiondena har inneburit stora förändringar i det fackliga landskapet, bland annat genom omfattande förändringar på arbetsmarknaden. Projekt ökar kunskapen om hur dessa förändringar erfars och påverkar det fackliga arbetet, med fokus på betydelsen av vit maskulinitet och klass.
Projektet syftar till att utforska betydelsen av vit maskulinitet som en ram inom vilken facklig politik och praktik utvecklas, i relation till samhällspolitik, arbetsmarknadsrelationer och fackets interna arbete. Tre fackföreningar studeras – ingenjörer, chefer och byggnadsarbetare – som medlemsmässigt domineras av män med svensk bakgrund.
Projektet inspireras av tre centrala teoretiska begrepp – nyliberal globalisering, vit maskulinitet, samt facklig solidaritet. Projektet är etnografiskt, med intervjuer, fokusgrupper, observation och dokumentanalys.

Nya rörelser framträder idag i det politiska landskapet. Medan den auktoritära populismen triumferat i flera länder syns också tecken på en demokratisk protestvåg som skapat nya vänsterrörelser och civilsamhällelig aktivism, inte minst i klimatfrågan. Till dessa förändringar ska läggas 'migrationskrisen', som utgör en gränsöverskridande folkrörelse i egen rätt, samtidigt som den framkallat reaktioner från både extremhögern och medborgerliga solidaritetsrörelser.

Mot denna bakgrund ställer det föreslagna forskningsprogrammet tre övergripande frågor, som aktualiserar den konstnärliga gestaltningen som ett sätt att undersöka politikens, den politiska teorins och samhällsvetenskapens gränser:

(1) Hur framställs kollektiv protest, migration och migranter, och auktoritär populism i nutida estetiska gestaltningar?
(2) Hur kan analys av estetiska gestaltningar förbättra samhällsvetenskaplig förståelse av framväxten av demokratiska proteströrelser, migration och auktoritär populism?
(3) På vilka sätt kan estetiska kunskap främja förståelsen av demokratin som begrepp och praktik, i en tid av samhällsomvälvningar och manipulering av opinionsbildning och kollektivt beteende?