Projects with keyword: Migration

Projektet undersöker EU-medborgarskapets utformning och politiska innehåll såsom det har utvecklat sig sedan starten för det europeiska integrationsprojektet på 1950-talet fram till i dag. Det huvudsakliga fokuset ligger dock på den mer samtida utvecklingen, vilken tar sin början i mitten av 1980-talet, alltså starten för EU:s inre marknadsprojekt. Det övergripande syftet är att kritiskt begreppsliggöra och empiriskt analysera EU-medborgarskapets historiska framväxt och hur detta ägt rum parallellt med att klyftan mellan EU institutionernas växande makt och EU:s försvagade folkliga legitimitet blivit större. EU medborgarskapets utveckling, dess karaktär, innehåll och artikulering studeras alltså i nära relation till de större omvandlingsprocesserna som EU-projektet som sådant genomgått de senaste decennierna. Sammantaget resulterar detta i en integrerad analys av EU-medborgarskapet, och här beaktas i stora drag tre intimt sammanflätade områden: migration, sociala rättigheter och politisk ekonomi.

Avhandlingen är en etnografisk intervjustudie som analyserar berättelser om queer partner migration, dvs en familjeåterföreningsmigration där en partner i ett förhållande har migrerat för att två personer ska kunna tillsammans, och där de två queerar migrationen i den meningen att de har en icke-normativ sexualitet och /eller könsidentitet. Syftet är att undersöka hur queera partnermigranter och deras icke-migrerande svenska partners upplever migrationsprocessen genom att analysera vad känslor "gör" i förhållandet samt hur känslor strukturerar migrationsprocessen. Studien analyserar arbetet tre olika känslor - kärlek, förlust och tillhörighet - utför i dessa migrationsprocesser och hur det här arbetet beskrivs i deltagarnas narrativ. De migrerande deltagarna har migrerat från olika delar av världen (Afrika, Europa, Latinamerika och Nordamerika), vilket gör det möjligt att analysera vad känslor gör i denna specifika migrationsprocess i relation till nationalitet, i synnerhet i relation till västerländskhet, ras och språk, samt hur privilegier som är kopplade till dessa positioner blir viktiga i processen.

Detta projekt syftar till att undersöka skiftande migrationsregimer och hur sysselsättningen och arbetskraften skiljer kategorier av migranter i Sverige. Relationerna mellan arbetsgivare och invandrare blir allt mer avgörande för möjligheter och begränsningar i migranters livssituationer i system baserad på "managed migration" (hanteriande av migration). Arbetsgivarna blir också engagerad i globala ekonomiska förbindelser och samtidigt förhandlar och skapar relationerna mellan nationen och migrantarbetare.

En lång rad forskningsrapporter har visat skillnader i hälsa mellan invandrare och infödda i Sverige, såväl när det gäller självrapporterad hälsa, som ifråga om hospitalisering och dödlighet. Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av levnadsförhållanden tidigt i barndomen och av socioekonomiska förhållanden i Sverige i vuxen ålder, för dels hälsoproblem som leder till slutenvård på sjukhus, dels dödlighet i tre breda grupper (CVD, cancer, samt övriga dödsorsaker).
Studien använder sig av två omfattande databaser; SMD (Socialmedicinsk databas) samt SLI (Sveriges Longitudinella Invandrardatabas). Resultaten visar att när man enbart tar hänsyn till demografiska variabler har invandrare generellt högre dödsrisker och högre risker för sjukhusvistelse än infödda, men dessa skillnader försvinner när även den socioekonomiska situationen beaktas, med undantag för invandrare från de nordiska länderna. Den nuvarande socioekonomiska situationen i Sverige har både starkare och tydligare hälsoeffekter än levnadsförhållanden i barndomen.

Avhandlingen avser att bidra både teoretiskt och empiriskt till ökad kunskap om den fria rörligheten inom EU med fokus på arbetskraftsmigration från Litauen till Sverige. Syftet är att bidra till att förklara såväl dynamiken i som det individuella beslutsfattandet bakom den omfattande arbetsutvandringen från de baltiska staterna samt att diskutera dess socioekonomiska konsekvenser och politiska inverkan.
Avhandlingen visar att följderna av den postkommunistiska neoliberala politiken och omvandlingen efter den ekonomiska krisen, tillsammans med uppbyggnaden av formella migrationskanaler efter anslutningen till EU, bidrar till att skapa olika migrantkategorier. Individuella strategier för att aktivt leta efter kanaler för exit och enter, kombinera dem på olika sätt och utifrån olika stadier i migrationsprocessen samt etablera informella sociala nätverk bidrar till att (re)konstituera vem som kan vara och vem som är en migrant. Vidare, efter den ekonomiska krisen och de införda åtstramningsåtgärderna, handlar beslutet om att emigrera inte bara om individuella överlevnadsstrategier, utan också om individuella uppfattningar om (ine)quality of life).

Under 80- och 90talet har det vuxit fram en syn på pensionärer som en växande köpstark grupp både inom turism, servicenäring och omsorg. En växande ström av pensionärsmigranter från Sverige söker sig till Spanien och konsumerar där tjänster och omsorg. Med en mix av kvantitativa och kvalitativa metoder belyser vår studie pensionsmigrationen och de växande utmaningarna för fördelning av resurser och omsorg i det åldrande Europa. Från både svenska och spanska horisonter belyser vi faktorer och förhandlingar under pensionärers migrationsprocesser från Sverige till Spanien: upplevda konsekvenser bland offentliga och privata aktörer knutna till den spanska destinationsorten (nyckelaktörer inom näringsliv, välfärdsstat och organisationer) samt villkoren för de arbetare som utför service och omsorg på destinationsorten. På så sätt bidrar projektet till att utforska mobilitet och villkor för både pensionsmigranter, arbetsmigranter samt de utmaningar och konsekvenser som globaliseringen av service/ omsorg innebär för välfärdsstater och arbetsmarknader i det åldrande Europa.

Detta projekt undersöker cirkulära rörelser i södra Afrika i relation till entrepreneurskap, multipla logiker för legitimitet och vardagsinteraktion mellan resenärer och statsfunktionärer. Projektet bygger på ideer om mänskliga ekonomier och förkroppsligande som en väg att undersöka hur rörelse kan förstås av de som är involverade i dess vardagspraktik.

Insatser för nyanlända har förändrats sedan etableringsreformen infördes i slutet av år 2010. På uppdrag av Länsstyrelsen har projektet följt genomförandet av denna reform i Eskilstuna respektive Nyköpings kommun. Ett av projektets resultat är att den nya reformen har inneburit en mer komplex förvaltningsstruktur än tidigare. Projektet visar även att nyanlända flyktingar har svårigheter att ?avkoda? det mottagningssystem de kommer till, vilket till viss del beror just på att systemet är komplext. Komplexiteten beror på att systemet är uppbyggt av en blandning av olika styrformer: hierarkisk regelstyrning, horisontell samverkan och marknadsbaserad styrning av lotsar och andra kompletterande aktörer. Arbetsförmedlingens organisation får också stor inverkan på systemet med sin centraliserade upphandling och sitt relativt begränsade handlingsutrymme på lokal nivå. En av slutsatserna är att etableringsreformen hittills inte har lett till någon utveckling av etableringsinsatserna för nyanlända utan mycket energi hos myndigheterna har lagts på att lösa administrativa frågor och bygga upp rutiner snarare än att aktivt främja inkluderingen av flyktingar.

En växande ström av pensionärsmigranter från Sverige söker sig till Spanien och konsumerar där tjänster och omsorg. Dagens äldre förväntas ha större och annorlunda krav jämfört med tidigare generationer, vilket har en rad olika konsekvenser i både hemlandet och destinationslandet. Från både svenska och spanska horisonter belyser vi faktorer och förhandlingar under pensionärers migrationsprocesser från Sverige till Spanien: upplevda konsekvenser bland offentliga och privata aktörer knutna till den spanska destinationsorten (nyckelaktörer inom näringsliv, välfärdsstat och organisationer) samt villkoren för de migrantarbetare som utför service och omsorg för svenska pensionärer i Spanien.

Av de tiotusentals svenskar som varje år flyttar utomlands återvänder ungefär två tredjedelar inom ett par år. Detta innebär också att
svenskar utgör den enskilt största invandrargruppen till Sverige. Forskning visar att det finns stora skillnader i hur män och kvinnor
förhandlar om arbete, hemarbete och familj i samband med migration. Mot denna bakgrund undersöker detta forskningsprojekt
genusrelaterade dimensioner av att återintegreras i sitt tidigare hemland med utgångspunkt i hemvändande svenska migrantkvinnors
erfarenheter. Fokus ligger på frågor om jämställdhet och nationell identitet. Hur ser dessa kvinnor på svenska nationella ideal och
praktiker knutna till jämställdhet efter att ha bott utomlands? Processer av återintegrering antas se olika ut för kvinnor beroende på
deras migrationshistorier, huruvida de har flyttat ut som medföljande eller genom eget arbete. Tidigare forskning om återvändande
migration har framför allt fokuserat transnationella band och familjerelationer bland återvändande migranter från Europa och USA.
Detta projekt tillför ny kunskap genom att studera återvändande migranter till Europa.

Migranten betraktas ofta som ett icke-västerländskt subjekt på jakt efter en bättre framtid i Europa eller USA. Från en multi-situerad etnografi med svenska migrantkvinnor i USA, Singapore och Spanien, utforskar den här boken intersektioner mellan ras- och klassprivilegier och könad sårbarhet i samtida feminiserad migration från eller inom västvärlden. Genom en analys av vit migration utvecklar jag teoretiska verktyg för att förstå den dynamik som formar kvinnornas liv som rika hemmafruar, medföljande och livsstilsmigranter. Med hjälp av begreppet vitt kapital närmar jag mig vitheten som en förkroppsligad form av kulturellt kapital som är sammanlänkad med och upprätthålls av (transnationella) institutioner, medborgarskap, ett vitt (västerländskt) habitus och andra resurser som är överförbara (om än förmedlade på skilda sätt) över nationella gränser. Dessa resurser kompliceras av könade strukturer, heterosexuella normer och kvinnornas ekonomiska beroende. Genom att flytta blicken mot privilegierade migranter illustrerar jag hur ras och vithet formar modern transnationell migration och hur vita privilegier reproduceras globalt.

Projektet undersöker den grundläggande frågan om vem som är och vem som inte anses förtjäna välfärdstjänster, hur värde och värdesättande förhandlas och med vilka konsekvenser, i ett sammanhang av ökad mångfald i ett sammanhang av migration, välfärdsomstrukturering och åtstramning. Sådana förhandlingar tjänar till att dra gränser mellan migranter som har tillgång till välfärdsstatens stöd och tjänster, eller som tros ha tillgång, och de som är uteslutna, genom att betraktas som ”inte tillhörande” eller ses som ansvariga för sina egna behov. Variationer kommer att synliggöras och jämföras genom att utforska hur solidariteter informeras av olika konstellationer av välfärds- och migrationsregimer, både i stadsområden och på landsbygden/små städer med varierande grad av mångfald och migranter. Etnografiska studier i Danmark, Storbritannien och Sverige fokuserar sex välfärdsmikroförvaltningar, lokala platser där rättigheter till stöd och tjänster förhandlas fram. Vi fokuserar på hur värde och värdesättande förstås i relation till migranters generationsstatus såväl som de rumsliga dimensioner av grannskap där migranter bosätter sig.

Projektets syfte är att undersöka användningen av biometriska teknologier i migrationsprocesser, med särskilt fokus på dess etiska och sociala konsekvenser. Projektet använder observationer och intervjuer för att undersöka hur migrationsmyndigheter, polis och gränsbevakning samt industrin använder de EU-baserade IT-system Eurodac, som styrs av Migrationsverket i Sverige och framförallt avgör ansvar mellan medlemsstater samt irreguljär migrationsstatus; SIS-II, som används av polisväsendet och i migrationssammanhang hanterar irregularitet och avvisningsbeslut, samt; VIS, som innehåller information om visum och sponsorer. Teoretiskt grundar sig studien på att tolka biometri som en biopolitisk ”sanningsteknologi”, vilken i det specifika historiska och geografiska sammanhanget av europeisk gränspolitik får betydande konsekvenser för människor på både grupp- och individnivå.Till migrationsforskningen bidrar projektet med en grundad analys av hur dessa system kan ses som en form av "biologiskt medborgarskap".

Forskningsprojektet undersöker steget från statslöshet till naturalisering, statstillhörighet och medborgarskap för syriska kurder som historiskt sett blivit förnekade sin identitet. Projektet utforskar i vilken grad de syriska kurdernas statslöshet utlöste deras migration och hur det påverkade deras juridiska status, vidarebosättning och integration i deras asylländer, främst Sverige och Tyskland. Syftet air att första? hur identitet uppfattas, förhandlas och kommer till uttryck under övergången från statslös till nationell eller medborgare i en situation präglad av flykt och migration. Syftet med denna undersökning air inte bara att klarlägga det invecklade förhållandet mellan statslöshet, migration och identitet hos syriska kurder, utan också att belysa detta förhållande i ett bredare historiskt, politiskt och socialt sammanhang.

In Germany and Sweden, portrayed as symbols of hospitality in 2015, politicians and policymakers have since then advocated efficiency and order in refugee reception. New infrastructures and spatial strategies are designed in order to better manage the mobility of newly arrived refugees, for instance through the implementation of arrival centres, refined screenings and mobility predictions in Germany, which is mirrored in recent policy suggestions for Sweden. This project asks whether this development can be understood as a logistification of migration: making the mobility of refugees compliant to needs and resources of national and local communities and labour markets through the art and science of logistics. Through interviews with German experts, policymakers and stakeholders, and ethnographic attention to everyday practices of policy design and coordination, I examine how arrival centres have been implemented as logistical hubs. Inspired by emerging literature on critical logistics the project will contribute with important perspectives on inconsistencies, vulnerabilities and unintended consequences of the logistic imagination of circulation and mobility as governable. Research

Bostaden har en central roll i integrationsprocessen för migranter med flyktingbakgrund. Ett hem ger stabilitet och en plats för resurser i staden, som kan fungera som en plattform för deltagande i samhället. Även om tillhandahållandet av en hållbar bostadssituation är avgörande för en omvandling till inkluderande och motståndskraftiga samhällen, i städer fyllda av hopp och möjligheter, har sådana bostadsförhållanden i allmänhet blivit mindre tillgängliga i Sverige. Detta gäller särskilt nyanlända flyktingar som ofta hänvisas till mindre attraktiva bostadsområden och bostäder. Nu har denna situation komplicerats ytterligare av den restriktiva vändningen i svensk migrationspolitik från 2016. Sammanfattningsvis innebär politiken införande av tillfälliga uppehållstillstånd, ny fördelning av nyanlända mellan kommuner, begränsningar i familjeåterförening och restriktioner i val av bostadsområde.

Vårt tvärvetenskapliga projekt syftar till att förstå effekterna av den restriktiva migrationspolitiken på flyktingars nutida bostadssituation. Vi gör det genom att fokusera på hur policyförändringen påverkar aktörer som använder, planerar, utvecklar och organiserar boende för flyktingar.

Som en följd av den ökande instabiliteten och osäkerheten kring migrationsmönster, och ibland populistisk rädsla för gränskontroll i Europa, vänder sig regeringarna i allt högre utsträckning till ny informationsinfrastruktur, digital data och analysformer som prognosticerande algoritmer. Vad är konsekvenserna av att använda algoritmer som fördelningsverktyg för migranter? Utifrån tvärvetenskaplig konvergens mellan migrationsstudier samt vetenskaps-och teknikstudier är syftet med detta projekt att följa utvecklingen av en särskild algoritm, utvecklad som ett pilotprojekt av Migrationsverket för att öka den statistiska precisionen för att förutsäga migration till Sverige. Med hjälp av multisited etnografi spårar vi algoritmers kopplingar till databaser som finns tillgängliga på institutioner i Tyskland för att förstå hur dessa produceras, implementeras och tas emot av olika nationella och transnationella institutioner och aktörer(utvecklare, ärendehanterare, migranter, beslutsfattare).Projektet syftar till att avslöja praktiker som medieras av algoritmer på olika platser för att förstå hur integrationspolitiken är beroende av informationsinfrastrukturer och institutionella processer

Projektet syftar till att analysera utvecklingen av en framväxande global styrning av internationell migration med det civila samhällets spelrum och inflytande i fokus. Den framväxande globala migrationsstyrningen präglas av en pågående rivalitet mellan och inom multilaterala organisationer, regeringar och transnationella civilsamhällets organisationer (TCSO). Mot bakgrund av en kritisk granskning av förekommande reglering av migration och migranträttigheter kommer forskargruppen att analysera GFMD-processen, dess förberedelser, dagordning och prioriteringar, med fokus på interaktion mellan transnationella civilsamhälls aktörer och företrädare för regionala och globala institutioner, statliga och icke-statliga aktörer. Projektet analyserar debatter, diskussioner och globalt politiskt beslutsfattande i anslutning till dessa möten i ett historiskt perspektiv under perioden 2006-2021, och foljer de kommande TCSOs mobilisering för migranternas rättigheter inom olika rum.