Projects with keyword: Labour standards/rights

I projektet studeras relationerna mellan fackföreningar, nya sociala rörelser och utsatta grupper migrantarbetare, även benämnda som migrantprekariatet - grupper så som papperslösa, diskriminerade och säsongsarbetare. Projektets primära mål är att utforska de sätt på vilka civila samhällets aktörer förmår att bygga upp stödjande relationer till dessa grupper av arbetare och deras organisationer i fältet. Projektet lotsas av forskningsfrågan: Vilka möjligheter och hinder existerar för civila samhällets organisationer att etablera transversala relationer till utsatta grupper migrantarbetare och deras organisationer? Uppgiften består således i att utreda: hur fackföreningar tar sig an dessa nya utmaningar inom deras fält; samt i att utforska: nya strategier som utvecklas av fackföreningarna och deras samarbetsformer med nya sociala rörelseorganisationer. Projektet fokuserar vidare nya sociala rörelsers samarbetsformer med närliggande aktörer, deras artikulering av problem; samt deras strategier för att nå framgång.

Samarbetsprojektet PostER finansieras av Europeiska kommissionens generaldirektorat för sysselsättning och undersöker arbets- och levnadsvillkoren för utstationerade arbetstagare i ett antal nyckelsektorer inom vilka arbetstagare ofta utstationeras till andra länder. Lite kunskap finns gällande utstationerade arbetstagares upplevelser. Genom att använda forskare i fem EU-länder samlar och sprider PostER nationell praxis avseende utstationerade arbetstagares kunskap om anställningsrättigheter och dessas tillämpning, omfattningen av tillhandahållandet av information till intressenter och den möjliga tillämpningen av sanktioner. PostER fokuserar på utstationerade arbetstagare i Belgien, Frankrike, Storbritannien, Sverige och Tyskland. Projektet använder sig av varierande metodologier inklusive desk research och intervjuer med 60 utstationerade arbetstagare och 25 intressenter (inklusive sociala partners och verkställande myndigheter). Fotografiska belägg på arbetsplatser som använder sig av utstationerade arbetstagare kommer samlas för att visas på projektets hemsida och i rapporten. PostER kommer avslutas med lanseringen av en slutrapport på en konferens för intressenter från de fem länderna samt från europeiska myndigheter och organ.

Detta treåriga projekt ska analysera förändringen av arbetskraftsmigration och arbetsmarknader i Sverige och Baltikum i ljuset av den så kallade Laval-domen i EG-domstolen. Projektet utgår ifrån båda områdena, dvs. Sverige och de baltiska staterna behandlas likvärdigt empiriskt. Vi analyserar därför både drivkrafterna bakom arbetskraftsförflyttningar från Baltikum till Sverige och vilken effekt dessa har på arbetsmarknadssystemen och generella anställnings- och arbetsförhållanden i båda områdena, och om dessa konvergerar eller divergerar.

Det här projektet fortsätter ett huvudtema ur Charles Woolfsons European Commission Marie Curie Chair Excellence Award (2004-2007) i de baltiska länderna ? social dialog och facklig förnyelse i de post-kommunistiska länderna. De baltiska länderna är bland de mest öppna nya marknadsekonomierna och deras förvandling från sovjetrepubliker till nya EU-medlemmar avslöjar många av problemen med den europeiska integrationen, inte minst utvecklingen av anställdas rätt till representation på arbetsplatsen. Projektet undersöker på ett jämförande sätt anledningarna till de mycket låga nivåerna av fackligt medlemskap och de tämligen svaga strukturerna för social dialog som existerar både nationellt och på arbetsplatser i de baltiska länderna. En viktig slutsats hittills är att svårigheterna för facklig förnyelse har lika mycket att göra med den ?bedrägliga korporatism? som följts sedan självständigheten från Sovjetunionen som med det negativa arvet från den tidigare epokens regimvänliga fackföreningar.

Excellence Award (2004-2007) i de baltiska länderna, dvs arbetsnormer, anständigt arbete i form av reglerade relationer mellan arbetstagare och arbetsgivare, tillgång till kompetensutveckling och fysisk säkerhet i arbetsmiljön i de post-kommunistiska länderna. Projektet utforskar svårigheterna i att säkerställa reglerade arbetsnormer jämfört med den pågående trenden mot "informalisering" av relationer mellan arbetstagare och arbetsgivare. Det frågar också hur dessa normer förändras i en kontext som präglas av EU:s utvidgning samt vilka empiriska bevis som finns för de europeiska arbetslivs- och arbetsmiljödirektivens och -reglernas sammantagna genomslag av i de nya medlemsländerna, dvs konvergens eller divergens.

Forskningen inom detta projekt analyserar kritiskt den pågående konfigurering av globala och regionala migrationsregimer inom ramen för global fleranivåstyrning (så kallad multi-level governance). Huvudsyftet är att kartlägga internationella institutionella arrangemang för grundläggande arbetsnormer och migrantarbetarnas rättigheter samt att undersöka deras betydelse för hantering av migration inom det "asymmetriska" globala styret, liksom deras inverkan på den pågående omvandligen av globala och regionala politiska ekonomier. Olika studier inom projektet undersöker utformningen av globaliseringens "sociala dimension" och en inkluderande migrationsstrategi som bejakar mänskliga rättigheter. Fokus ligger på ILO: s omformulering av social rättvisa i termer av "anständigt arbete" för alla arbetstagare, inklusive de som arbetar i den informella ekonomin. Studier identifierar de viktigaste multinationella, statliga och icke-statliga aktörerna, deras diskurser och strategier för att främja global social rättvisa. Särskild hänsyn tas till post-socialistiska omvandlingar i och europeisering av länderna i Central-och Östeuropa. I detta sammanhang undersöks möjligheterna att främja europeiska sociala modellen i hela det utvidgade EU, med hänsyn till EU: s svar på 2008 finanskrisen.

Forskningsprojektet behandlar EU: s regionala strategi för att stödja länderna på västra Balkan i deras utveckling mot EU-medlemskap. Den fokuserar på den sociala återuppbyggnaden efter kriget i Bosnien-Hercegovina, Serbien och Kroatien och den regionala dialogen om social- och sysselsättningspolitiken inom så kallade Bukarest processen. I studien undersöks lokala och nationella fackföreningars strategier för att möta urholkningen av arbetsrätten och arbetsnormer som föranleds av genomförandet av en nyliberal modell för återuppbyggnad . Den analyserar betydelsen av europeiska sociala dimension och internationella organisationers (såsom UNDP, ILO, internationella fackliga samorganisationen (IFS) och det civila samhällets organisationer) samlade aktioner för utvecklingen av "transetnisk" regional solidaritet. Här undersöks samarbetsformer och strategier för att motverka fientliga arbetsgivare och regeringar. Den viktigaste frågan gäller effekten av EU:s -stöd för social dialog och genomförandet av ILO:s agendan för anständigt arbete på fackföreningarnas i kapacitet att kämpa för arbetstagarnas rättigheter och normer i post-konflikt fd Jugoslavien. Frågan är särskilt relevant med tanke på vidare studier av post-konflikt samhällen, som präglas av social splittring, etniska motsättningar, politisk klientelism, fattigdom, informell ekonomi och migrationstryck.

To be updated

Detta projekts specifika forskningsfokus behandlar hanteringen av migration och sysselsättning för IT-specialister från Indien innanför IKT-industrin. Projektet är särskilt inriktat på att jämföra hur detta tar sig uttryck i svensk och dansk kontext. Genom att jämföra det svenska, liberala migrationssystemet med dess 'enkla' regler för rekrytering som används av de svenska arbetsgivarna med det 'tuffa' danska migrationssystemet med dess relativt komplicerade regler för rekrytering som gäller för danska arbetsgivare, kan skillnader och likheter mellan systemen i de två länderna visas. Detta kommer att bidra till en bättre förståelse för hur processerna gällande hantering av migration och rekryteringspraxis samverkar på arbetsmarknaden. De svenska och danska migrationssystemen har producerat olika resultat i förhållande till båda antalet rekryterade IT-specialister och de olika strategier för rekrytering som används av IKT-företag. Detta projekt analyserar dessa skillnader numeriskt samt undersöker de olika rekryteringsstrategierna och dess konsekvenser för arbetslivserfarenheter hos de rekryterade IT-specialisterna. Metodologiskt kommer projektet att använda en design baserad på en kombination av kvantitativa och kvalitativa data.

Seasonal Migrant Workers in Sweden: Contingents of the new austeriat

Studier av invandrad arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden har i allmänhet fokuserat på dem som fått permanent uppehållstillstånd som flyktingar eller genom familjeåterförening. Detta speglar en situation där arbetskraftsinvandring har varit ganska restriktiv i Sverige.
I samband med arbetskraftsinvandringsreformen år 2008, är detta på väg att förändras. Idag är arbetskraftsinvandring reglerad med syfte att försäkra arbetsgivare tillgång till arbetskraft.
Parallellt med den här utvecklingen har forskning även synliggjort en ökande roll och förekomst av irreguljära migranter i Sverige. De flesta av dem har stannat kvar efter avslag på asylansökan, och tvingas söka arbete i utkanten av den svenska arbetsmarknaden.
Forskningsprojektet syftar till att studera olika aspekter av denna utveckling med inriktning på dessa två grupper av migrantarbetare. Syftet är att studera deras situation på arbetsmarknaden och deras förståelse av kollektiv handling, såsom (migrerande) arbetstagare. Dessutom syftar projektet till att studera arbetsgivarna, särskilt skälet till att använda dessa två kategorier av migrantarbetare.

Fackföreningsstrategier, migration och informellt arbete i Sverige, Turkiet och Sydafrika

I det föreslagna projektet utgör narrativa berättelser om arbetsrelationer mellan kvinnliga hembiträden och
kvinnliga arbetsgivare själva fenomenet som studeras liksom dess metod. Den narrativa metoden handlar om att
analysera kopplingarna – eller brist på kopplingar och tystnader- mellan sekvenser i berättelser och mellan olika
typer av berättelser.