Hide menu

Projects with keyword: Intersectionality

Avslutade projekt

Etnicitet och kön i primärvården

Sabine Gruber, Associate Professor & Anna Bredström, Senior Lecturer

Detta projekt har som övergripande syfte att undersöka primärvårdens bemötande av kvinnliga patienter med olika etniska bakgrunder, och att studera hur uppfattningar om kön och etnicitet präglar...
Detta projekt har som övergripande syfte att undersöka primärvårdens bemötande av kvinnliga patienter med olika etniska bakgrunder, och att studera hur uppfattningar om kön och etnicitet präglar verksamhetens vardag. Bakgrunden till projektet är att primärvården har fått i uppgift att identifiera, åtgärda och förebygga en rad problem som sammanförs med den aktuella patientgruppen exempelvis kvinnlig omskärelse, mödoms- och oskuldsproblematik samt hedersrelaterat våld. Projektet riktar in sig på tre olika verksamheter ? mödravård, ungdomsmottagning och vårdcentral ? med avsikt att ta fasta på eventuella likheter och skillnader. Projektet är också upplagt i form av tre delstudier som fångar tre olika nivåer. Den första delstudien undersöker verksamheternas direktiv genom att analysera officiella riktlinjer och handlingsplaner. I denna studie kartläggs även verksamheternas organisation och arbetsdelning. Delstudie två undersöker verksamheternas vardagliga praktik. Här intervjuas företrädare för olika personalkategorier enskilt och i grupp. I den tredje delstudien genomförs intervjuer med kvinnor ur den aktuella patientgruppen. Syftet är här att fånga deras erfarenheter av verksamheternas insatser och personalens bemötande. I projektet analyseras likheter och skillnader både mellan de olika verksamheterna, och mellan de tre delstudierna. Projektet förväntas bidra med viktig kunskap om hur primärvården kan förändra och utveckla sin verksamhet på området. Det bidrar också med kunskap till ett outforskat fält då det finns mycket lite forskning som undersöker hälso- och sjukvårdssektorn ur både ett etnicitets- och ett genusperspektiv.

Hiv/aids, sexuellt risktagande och intersektionalitet

Anna Bredström, Senior Lecturer

Projekt 2
Det senaste decenniet har vi kunnat bevittna en oroväckande ökning av sexuellt överförbara infektioner (STI) bland ungdomar i Sverige, särskilt klamydiainfektion. Denna ökning tyder på...
Projekt 2
Det senaste decenniet har vi kunnat bevittna en oroväckande ökning av sexuellt överförbara infektioner (STI) bland ungdomar i Sverige, särskilt klamydiainfektion. Denna ökning tyder på att ungdomar i hög grad utsätter sig för sexuellt risktagande, vilket bekräftas av ett flertal studier på området. Dessa visar också att det sexuella risktagandet sker trots att ungdomar generellt besitter god kunskap om både vilka risker oskyddat sex medför och hur man kan skydda sig. Vidare indikerar kvantitativ forskning att sexuellt risktagande varierar beroende på klass, kön, sexuell identitet och etnisk bakgrund. Mot denna bakgrund har detta projekt som övergripande syfte att undersöka hur ungdomar med olika bakgrunder förstår, tolkar och erfar sexuellt risktagande och säkrare sextekniker som till exempel kondomanvändande. Teoretiskt hämtar projektet sin inspiration från internationell hiv/aidsforskning samt den genusteoretiska debatten om intersektionalitet där relationen mellan olika sociala strukturer (genus, etnicitet, klass och sexualitet) står i fokus. Internationell hiv- och aidsforskning har visat att sexuellt risktagande är intimt förbundet med både strukturella och sociokulturella faktorer. Denna forskning har bland annat pekat på att föreställningar om manlighet, kvinnlighet, etnisk tillhörighet, klassbakgrund och sexuell identitet är av avgörande betydelse för människors sexuella risktagande. Projektet är en kvalitativ studie. Tonvikten ligger vid ungdomarnas erfarenheter av sexuellt risktagande. Genom sin kvalitativa ansats fyller projektet en lucka i svensk forskning på området som till stor del består av kvantitativa studier.

Efter succén med den nya generationens antidepressiva läkemedel

Anna Bredström, Senior Lecturer

Införandet av selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) har revolutionerat behandlingen av och synen på depressioner. Samtidigt finns nästan ingen forskning utanför ett begränsat biomedicinskt...
Införandet av selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) har revolutionerat behandlingen av och synen på depressioner. Samtidigt finns nästan ingen forskning utanför ett begränsat biomedicinskt perspektiv som utforskar vad detta har inneburit. Projekts syfte är att utforska denna ?SSRI-revolutions? vardagliga, kliniska och diskursiva konsekvenser.

Vi fokuserar fyra arenor i projektets delstudier: 1) patienterna/användarnas vardagliga erfarenheter och strategier; 2) primärvårdens kliniska praktiker och läkarnas professionella erfarenheter; 3) hur den vetenskapliga kunskapen om hjärnan och SSRIs effekter produceras, sprids och används; samt 4) förändringar i förståelsen av depression, SSRI-användning och jaget på policynivå. Forskargruppen består av både samhälls- och naturvetare. Donna Haraways teorier kommer att användas för att på ett icke-reduktionistiskt sätt fånga erfarenheter som kroppsligt levda, samt hur biomedicinen producerar förståelser av jaget kopplat till kroppen. Projektet ämnar även belysa hur genus, sexuell identitet, klass, ålder och etnicitet skapas i kunskapen om och användningen av SSRI. Empirin består främst av intervjuer med patienter, läkare och forskare, samt skriftliga dokument som kliniska riktlinjer och vetenskapliga artiklar. Metodologiskt kombineras en etnografisk ansats med diskursanalys. Projektet bidrar med central kunskap om ett fenomen som är relativt outforskat i sitt samhälleliga sammanhang, trots den omfattande användningen av SSRI.

Etnicitet, kön, pojkar och unga män i institutionsbehandling

Sabine Gruber, Associate Professor

Projektet undersöker hur etnicitet och kön konstrueras i den vård och behandling som bedrivs vid statens särskilda ungdomshem. Studiens centrala frågeställningar handlar om hur institutionspersonalen...
Projektet undersöker hur etnicitet och kön konstrueras i den vård och behandling som bedrivs vid statens särskilda ungdomshem. Studiens centrala frågeställningar handlar om hur institutionspersonalen förstår de inskrivna pojkarna coh sig själva och hur denna förståelse ges betydelse i organiseringen av institutionernas verksamhet, rutiner och förhållningssätt. Detta undersöks med deltagande observationer och intervjuer med olika personalgrupper verksamma vid fyra särskilda ungdomshem. Studien avser med andra ord att identifiera hur etnicitet och kön via institutionspersonalens handlande, reflektioner och definitioner av den sociala världen tillskrivs betydelse och materialiseras i institutionernas vardagliga praktik.
Teoretiskt ansluter sig studien till ett kritiskt etnicitetsperspektiv, där etniska relationer förstås som en produkt av samhällets maktrelationer. Etnicitet utgör enligt detta ett sorteringsinstrument, som ger upphov till differentierade identiteter, exkluderande praktiker samt olika och ojämlika villkor. Vidare tar projektet avstamp i feministisk forskning som visar att kön/genus har en central position i konstruktioner av etnicitet. Denna ansats understryker att varken etnicitet eller någon annan dimension av sociala relationer kan analyseras som något på förhand givet, utan problematiserar snarare hur konstruktioner av olika relationer/kategorier också innebär ett förhållningssätt i relation till varandra.

Etnicitet, kön och sexualitet i svensk politik

Jennie K. Larsson, PhD & Peo Hansen, Professor

Studien fokuserar på tjänstemännens roll i implementeringsprocessen. Syftet med projektet är att studera svensk integrations- och arbetsmarknadspolitik. I förvaltningspolitisk forskning saknas ofta...
Studien fokuserar på tjänstemännens roll i implementeringsprocessen. Syftet med projektet är att studera svensk integrations- och arbetsmarknadspolitik. I förvaltningspolitisk forskning saknas ofta en problematisering av hur ras/etnicitet, kön och sexualitet görs i mötet mellan tjänsteman och klient. Studien fokuserar, ur ett ras/etnicitet-, kön, klass- och sexualitetsperspektiv, på hur arbetsmarknadsetablering av nyanlända svenskar görs.

Det empiriska materialet samlas in på de institutioner, i huvudsak arbetsförmedlingskontor, som är ansvariga för integrationen av nyanlända invandrare.

Projektet utgår från ett intersektionellt perspektiv, där genusvetenskap och etnicitetsstudier utgör en grund. Studien tar också sin utgångspunkt välfärdsstatsforskning och studier av offentlig förvaltning. De metoder som används är deltagande observationer. Djupintervjuer och diskursanalys.

Projekts huvudsakliga resultat är en doktorsavhandling i etnicitet och migration.

Social inklusion, kvalificerade arbeten och IT Arbetsmarknad

Jonathan Feldman, Guest Lecturer

Projektet undersöker under vilka förutsättningar personer med olika slags invandrarbakgrund får kvalificerade jobb. Jag undersöker ett företag inom IT-sektorn i Kista Science City och visar hur olika...
Projektet undersöker under vilka förutsättningar personer med olika slags invandrarbakgrund får kvalificerade jobb. Jag undersöker ett företag inom IT-sektorn i Kista Science City och visar hur olika slags personer får olika slags jobb. Tilldelningen av jobb är knutet till den anställdes bakgrund och de möjlighetsstrukturer och olika strukturella förhållanden som relaterar till kön, klass och etnicitet. Jag visar hur personer med invandrarbakgrund kan få bra jobb samt jämför kvinnor och män och personer utan invandrarbakgrund med personer med olika slags invandrarbakgrund.

Ungdomar och sexuellt risktagande

Anna Bredström, Senior Lecturer

I detta projekt studeras de budskap om sexuellt risktagande som ges till ungdomar inom ramen för dels den formella skolundervisningen i grundskolans senare år och på gymnasiet, dels genom officiella...
I detta projekt studeras de budskap om sexuellt risktagande som ges till ungdomar inom ramen för dels den formella skolundervisningen i grundskolans senare år och på gymnasiet, dels genom officiella satsningar av myndigheter och väletablerade frivilligorganisationer.

Bakgrunden till projektet är bland annat att de senaste åren har det kommit flera rapporter om ett utbrett sexuellt risktagande bland ungdomar, till exempel har det skett en markant ökning av sexuellt överförbara infektioner, särskilt klamydiainfektion. Tidigare forskning indikerar också att det sexuella risktagandet varierar beroende på kön, klass, etnicitet och sexuell identitet.

I projektet undersöks även hur ungdomar tolkar samma material samt deras erfarenheter av sexuellt risktagande. Mer specifikt undersöks också hur sexuellt risktagande kopplas ihop med genus, etnicitet, klass och sexuell identitet. Utgångspunkten är att både kunskap och förståelse av sexuellt risktagande, och hur individen agerar, är intimt förbundet med sociala strukturer, normer och värderingar som formas och förändras i olika tid, rum och sociala/kulturella sammanhang.

Att återintegrera svenskheten

Catrin Lundström, Research Fellow

Av de tiotusentals svenskar som varje år flyttar utomlands återvänder ungefär två tredjedelar inom ett par år. Detta innebär också att
svenskar utgör den enskilt största invandrargruppen till...
Av de tiotusentals svenskar som varje år flyttar utomlands återvänder ungefär två tredjedelar inom ett par år. Detta innebär också att
svenskar utgör den enskilt största invandrargruppen till Sverige. Forskning visar att det finns stora skillnader i hur män och kvinnor
förhandlar om arbete, hemarbete och familj i samband med migration. Mot denna bakgrund undersöker detta forskningsprojekt
genusrelaterade dimensioner av att återintegreras i sitt tidigare hemland med utgångspunkt i hemvändande svenska migrantkvinnors
erfarenheter. Fokus ligger på frågor om jämställdhet och nationell identitet. Hur ser dessa kvinnor på svenska nationella ideal och
praktiker knutna till jämställdhet efter att ha bott utomlands? Processer av återintegrering antas se olika ut för kvinnor beroende på
deras migrationshistorier, huruvida de har flyttat ut som medföljande eller genom eget arbete. Tidigare forskning om återvändande
migration har framför allt fokuserat transnationella band och familjerelationer bland återvändande migranter från Europa och USA.
Detta projekt tillför ny kunskap genom att studera återvändande migranter till Europa.

Nya visioner för regleringen av kvalitativdatadelning

Zoran Slavnic, Associate Professor (biträdande professor)

Regleringen av datadelning har blivit en viktig europeisk och internationell politisk fråga, vilket även återspeglas i den senaste tidens snabba ökning av relaterade policydokument. Argumenten för...
Regleringen av datadelning har blivit en viktig europeisk och internationell politisk fråga, vilket även återspeglas i den senaste tidens snabba ökning av relaterade policydokument. Argumenten för en sådan reglering utgår ifrån att det är förenligt med den etik och praktik av öppen tillgång till vetenskaplig information, och att det är ett kostnadseffektivt sätt att använda offentliga medel eftersom det möjliggör återanvändning av befintliga datamaterial. Det internationella samhällsvetenskapliga samfundet, och i synnerhet dess kvalitativa
forskare, har däremot uttryckt farhågor för att en sådan reglering, institutionalisering och standardisering av datadelningsmetoder privilegierar en viss filosofisk, metodologisk och etisk syn på samhällsvetenskap, medan den marginaliserar alternativa metodologiska perspektiv. Syftet med detta projekt är att diskutera regleringen av dataarkivering och återanvändning inom samhällsvetenskapen och dess möjliga framtida inriktningar.

Att främja mångkulturell gemenskap genom transversala dialoger

Anna Bredström, Senior Lecturer

Projektet har som syfte att utveckla teorier och metoder för att främja mångkulturell gemenskap. Projektet tar avstamp i tidigare forskning som visar att värdegrundsfrågor är pedagogiskt utmanande...
Projektet har som syfte att utveckla teorier och metoder för att främja mångkulturell gemenskap. Projektet tar avstamp i tidigare forskning som visar att värdegrundsfrågor är pedagogiskt utmanande för både lärare och elever, särskilt i undervisning som försöker belysa flera diskrimineringsgrunder samtidigt. Ett exempel är situationer där jämställdhet och HBTQ-personers rättigheter framställs som svenska värderingar.

Projektet är inspirerat av aktionsforskning vilket innebär att forskarna genomför klassrumsobservationer, intervjuar lärare och elever, ger återkoppling, samt, tillsammans med lärare vidareutvecklar befintliga metoder och arbetssätt. Med utgångspunkt i kritisk mångkulturalism och feministisk intersektionalitetsteori identifierar vi möjliga sätt att öka reflexivet och gemenskap i heterogena grupper.

Att navigera ”Respektabilitet”

Rudeina Mkdad, PhD Student & Anders Neergaard, Professor

Projektet syftar till att utforska hur föräldraskapet förhandlas fram och konstrueras av föräldrar med bakgrund i muslimska länder genom strategier för respektabilitet i förhållande till välfärdsinstitutionen...
Projektet syftar till att utforska hur föräldraskapet förhandlas fram och konstrueras av föräldrar med bakgrund i muslimska länder genom strategier för respektabilitet i förhållande till välfärdsinstitutionen familjecentraler i Sverige, från ett intersektionelt perspektiv.
Forskningen visar att familjer med utländsk bakgrund i allmänhet, och speciellt de som kommer från muslimska länder, ofta betraktas som utsatta i kontakten med välfärdsinstitutioner i Sverige, även om det finns betydande variationer. Det kan bero på språkbarriärer och socio-ekonomiska faktorer, men också på faktorer såsom diskriminering, stereotyper och stigmatiserande diskurser om familjer med utländsk
bakgrund. Jag ser görandet av migrant-respektabilitet som en strategi att undvika stigmatisering och stereotyper när de får tillgång till svenska välfärdsinstitutioner, exempelvis på familjecentraler i Sverige.

Migranter och solidariteter

Anders Neergaard, Professor

Projektet undersöker den grundläggande frågan om vem som är och vem som inte anses förtjäna välfärdstjänster, hur värde och värdesättande förhandlas och med vilka konsekvenser, i ett sammanhang...
Projektet undersöker den grundläggande frågan om vem som är och vem som inte anses förtjäna välfärdstjänster, hur värde och värdesättande förhandlas och med vilka konsekvenser, i ett sammanhang av ökad mångfald i ett sammanhang av migration, välfärdsomstrukturering och åtstramning. Sådana förhandlingar tjänar till att dra gränser mellan migranter som har tillgång till välfärdsstatens stöd och tjänster, eller som tros ha tillgång, och de som är uteslutna, genom att betraktas som ”inte tillhörande” eller ses som ansvariga för sina egna behov. Variationer kommer att synliggöras och jämföras genom att utforska hur solidariteter informeras av olika konstellationer av välfärds- och migrationsregimer, både i stadsområden och på landsbygden/små städer med varierande grad av mångfald och migranter. Etnografiska studier i Danmark, Storbritannien och Sverige fokuserar sex välfärdsmikroförvaltningar, lokala platser där rättigheter till stöd och tjänster förhandlas fram. Vi fokuserar på hur värde och värdesättande förstås i relation till migranters generationsstatus såväl som de rumsliga dimensioner av grannskap där migranter bosätter sig.




Page responsible: erik.berggren@liu.se
Last updated: 2020-05-27