Projects with keyword: Globalization

Projektet utgår från Stefan Jonssons tidigare forskning om hur begreppen folk, klass och massa formade historiemedvetande och samhällsvetenskap under 1800-tal och 1900-tal. Mot denna idéhistoriska fond undersöker projektet hur mänskliga kollektivformationer förstås och analyseras i samtida samhällsvetenskap, humaniora och kulturteori. Projektet diskuterar tex "nätverket" som bestämning av ett nytt slags kollektiv, "subalternen" som en flitigt använd kollektivfigur i postkolonial historiografi, samt andra teoretiska termer som "multitud!", "migrant", "ström/flow", "rörelse", "gemenskap/community" och "mänsklighet/humanity" - under antagandet att de alla har betydelse för de medvetandeformer med vilkas hjälp samhällsteori av i dag söker en konstellation inom vilken samhället och kulturen kan tolkas och förklaras. Kännetecknande för de begrepp projektet tar upp är att de fjärmar sig från identitetsbestämda grupper; det gör även en poäng av att avlägsna sig från det slags kulturstudier som ser idéer, konst och kultur som "representationer" för skilda gruppidentiteter och etniciteter. Projektet ingår i nationella forskningsprogrammet Tid, Minne, Representation, finansierat av Riksbanken

Syftet med nätverket är att skapa en intellektuell arena för vetenskaplig diskussion och kritik samt forskningsinitiativ kring frågor om fackföreningar, globalisering och transnationell solidaritet.
Genom att sammanföra forskare från skilda discipliner och utspridda mellan svenska universitet syftar nätverket till att teoretiskt utveckla förståelsen av fackföreningsrörelsens utmaningar i ett socialt landskap under förändring, kännetecknad av regionalisering och internationalisering av produktionsregimer. Inom den ramen ägnas särskild uppmärksamhet åt konreta fall av fackligt samarbete över nationsgränser. Nätverket för samman forskning kring genus, etnicitet och klass kopplat till transnationell fackföreningssolidaritet. Det empiriska fokus är på transnationellt fackligt samarbete inom närområden (Norden/Östersjöregionen), regionalt (EU/Europa) och globalt (Nord-Syd). Utöver teoretisk och empirisk fokus baseras samarbetet även på att koordinera och utveckla pågående forskning och utgöra bas för initiering av ny forskning. Slutligen syftar skapandet av ett nätverk till att möjliggöra samarbete med andra internationella nätverk av forskare med inriktning på liknade forskning.

Under de senaste decennierna har det turistiska fältet i allt högre grad kommit att erkännas som ett ytterst komplext forskningsfält som ger upphov till frågor som är både lokala och globala, och som kan handla om såväl människors drömmar och självförståelse, som om mänskliga rättigheter, global ekonomi och internationella politiska relationer. Trots det saknas fortfarande läromedel där samtida turism och resande belyses ur ett kritiskt perspektiv, där frågor om global över- och underordning står i fokus. Syftet med detta projektet har därför varit att framställa läromedel där internationell turism och resande konfronteras med nya, kritiska, teoretiska perspektiv.

Europeiska unionen grundades 1957 då sex europeiska stater undertecknade Romfördraget och bildade EEC. Men avtalet instiftade inte bara en europeisk gemenskap, utan också något som dåförtiden kallades Eurafrika. Tre av de stater som skapade EEC var kolonialvälden och deras kolonier kom att ingå i den nya gemenskapen.

Detta projekt lyfter fram Eurafrika ur glömskan. Vill man uttrycka det enkelt kan man säga att dagens EU knappast hade existerat om den inte från början utformats som en eurafrikansk gemenskap. Detta projekt visar hur Afrika och kolonialismen var högt prioriterade i snart sagt alla de visioner, organisationer och institutioner som arbetade för europeisk integration, från de första planerna efter första världskriget till EEC:s grundande på 1950-talet. Den europeiska integrationens framväxt innebar alltså också framväxten av en sameuropeisk kolonialism. I projektet förlitar vi oss på arkivdokument för att visa att frågan om kolonialismen var avgörande för EEC:s bildande. Vi undersöker också europeisk press och opinionsbildning under 1940- och 1950-talen, spårar den eurafrikanska idén bakåt och framåt i tiden samt undersöker hur den påverkade avkoloniseringen i Afrika.

Detta projekts specifika forskningsfokus behandlar hanteringen av migration och sysselsättning för IT-specialister från Indien innanför IKT-industrin. Projektet är särskilt inriktat på att jämföra hur detta tar sig uttryck i svensk och dansk kontext. Genom att jämföra det svenska, liberala migrationssystemet med dess 'enkla' regler för rekrytering som används av de svenska arbetsgivarna med det 'tuffa' danska migrationssystemet med dess relativt komplicerade regler för rekrytering som gäller för danska arbetsgivare, kan skillnader och likheter mellan systemen i de två länderna visas. Detta kommer att bidra till en bättre förståelse för hur processerna gällande hantering av migration och rekryteringspraxis samverkar på arbetsmarknaden. De svenska och danska migrationssystemen har producerat olika resultat i förhållande till båda antalet rekryterade IT-specialister och de olika strategier för rekrytering som används av IKT-företag. Detta projekt analyserar dessa skillnader numeriskt samt undersöker de olika rekryteringsstrategierna och dess konsekvenser för arbetslivserfarenheter hos de rekryterade IT-specialisterna. Metodologiskt kommer projektet att använda en design baserad på en kombination av kvantitativa och kvalitativa data.

Under 80- och 90talet har det vuxit fram en syn på pensionärer som en växande köpstark grupp både inom turism, servicenäring och omsorg. En växande ström av pensionärsmigranter från Sverige söker sig till Spanien och konsumerar där tjänster och omsorg. Med en mix av kvantitativa och kvalitativa metoder belyser vår studie pensionsmigrationen och de växande utmaningarna för fördelning av resurser och omsorg i det åldrande Europa. Från både svenska och spanska horisonter belyser vi faktorer och förhandlingar under pensionärers migrationsprocesser från Sverige till Spanien: upplevda konsekvenser bland offentliga och privata aktörer knutna till den spanska destinationsorten (nyckelaktörer inom näringsliv, välfärdsstat och organisationer) samt villkoren för de arbetare som utför service och omsorg på destinationsorten. På så sätt bidrar projektet till att utforska mobilitet och villkor för både pensionsmigranter, arbetsmigranter samt de utmaningar och konsekvenser som globaliseringen av service/ omsorg innebär för välfärdsstater och arbetsmarknader i det åldrande Europa.

Av de tiotusentals svenskar som varje år flyttar utomlands återvänder ungefär två tredjedelar inom ett par år. Detta innebär också att
svenskar utgör den enskilt största invandrargruppen till Sverige. Forskning visar att det finns stora skillnader i hur män och kvinnor
förhandlar om arbete, hemarbete och familj i samband med migration. Mot denna bakgrund undersöker detta forskningsprojekt
genusrelaterade dimensioner av att återintegreras i sitt tidigare hemland med utgångspunkt i hemvändande svenska migrantkvinnors
erfarenheter. Fokus ligger på frågor om jämställdhet och nationell identitet. Hur ser dessa kvinnor på svenska nationella ideal och
praktiker knutna till jämställdhet efter att ha bott utomlands? Processer av återintegrering antas se olika ut för kvinnor beroende på
deras migrationshistorier, huruvida de har flyttat ut som medföljande eller genom eget arbete. Tidigare forskning om återvändande
migration har framför allt fokuserat transnationella band och familjerelationer bland återvändande migranter från Europa och USA.
Detta projekt tillför ny kunskap genom att studera återvändande migranter till Europa.

Fackföreningsstrategier, migration och informellt arbete i Sverige, Turkiet och Sydafrika

Politics of Precarity: Migrant Conditions, Struggles and Experiences