Projects with keyword: European integration

Projektet bygger på två kompletterande teoretiskt-analytiska perspektiv: å ena sidan, välfärdsstatens hantering av migration och etnisk mångfald genom migrationspolitiska åtgärder, integrations och medborgarskapspolitik och, å andra sidan, migration och etnisk mångfald sett som dynamiska faktorer för ekonomisk, politisk och social omvandling. Studier inom projektet fokuserar på nya former för etnisk segmentering relaterade till social inkludering/exkludering och europeisk integration.

Samarbetsprojektet PostER finansieras av Europeiska kommissionens generaldirektorat för sysselsättning och undersöker arbets- och levnadsvillkoren för utstationerade arbetstagare i ett antal nyckelsektorer inom vilka arbetstagare ofta utstationeras till andra länder. Lite kunskap finns gällande utstationerade arbetstagares upplevelser. Genom att använda forskare i fem EU-länder samlar och sprider PostER nationell praxis avseende utstationerade arbetstagares kunskap om anställningsrättigheter och dessas tillämpning, omfattningen av tillhandahållandet av information till intressenter och den möjliga tillämpningen av sanktioner. PostER fokuserar på utstationerade arbetstagare i Belgien, Frankrike, Storbritannien, Sverige och Tyskland. Projektet använder sig av varierande metodologier inklusive desk research och intervjuer med 60 utstationerade arbetstagare och 25 intressenter (inklusive sociala partners och verkställande myndigheter). Fotografiska belägg på arbetsplatser som använder sig av utstationerade arbetstagare kommer samlas för att visas på projektets hemsida och i rapporten. PostER kommer avslutas med lanseringen av en slutrapport på en konferens för intressenter från de fem länderna samt från europeiska myndigheter och organ.

Detta treåriga projekt ska analysera förändringen av arbetskraftsmigration och arbetsmarknader i Sverige och Baltikum i ljuset av den så kallade Laval-domen i EG-domstolen. Projektet utgår ifrån båda områdena, dvs. Sverige och de baltiska staterna behandlas likvärdigt empiriskt. Vi analyserar därför både drivkrafterna bakom arbetskraftsförflyttningar från Baltikum till Sverige och vilken effekt dessa har på arbetsmarknadssystemen och generella anställnings- och arbetsförhållanden i båda områdena, och om dessa konvergerar eller divergerar.

I forskningen om den europeiska integrationen behandlas kolonialismens och avkoloniseringens betydelse ytterst knapphändigt. Syftet med vårt projekt är att fylla denna lucka. Vi vill därtill undersöka hur förbiseendet av kolonialismens inflytande på de tidiga europeiska integrationssträvandena (ca 1920?1960) påverkar utformningen av dagens Europapolitik. På så vis kan projektet korrigera en gängse bild av EU:s historia, fördjupa diskussionen om EU:s arv och berika debatten om den europeiska identitetens beskaffenhet.

Detta projekt tillhör grundforskningen och det är i allt väsentligt ett pionjärarbete. Genom att undersöka ett obeaktat forskningsområde introducerar det nya, kritiska och komplementära sätt att förklara och kartlägga de historiska drivkrafterna bakom den europeiska integrationen. Projektet bidrar även till kunskapsutvecklingen inom en närliggande, växande forskningsinriktning, som studerar det nutida EU:s försök att främja en europeisk identitet och ett europeiskt historiemedvetande bland unionens medborgare. Genom att granska själva fundamentet för den vittförgrenade EU-forskningen främjar alltså detta projekt det mång- och tvärvetenskapliga forskningsutbytet där olika samhällsvetenskapliga och humanistiska perspektiv integreras för att fördjupa förståelsen av de historiska förlopp som präglar den Europeiska unionens utformning.

Projektet undersöker EU-medborgarskapets utformning och politiska innehåll såsom det har utvecklat sig sedan starten för det europeiska integrationsprojektet på 1950-talet fram till i dag. Det huvudsakliga fokuset ligger dock på den mer samtida utvecklingen, vilken tar sin början i mitten av 1980-talet, alltså starten för EU:s inre marknadsprojekt. Det övergripande syftet är att kritiskt begreppsliggöra och empiriskt analysera EU-medborgarskapets historiska framväxt och hur detta ägt rum parallellt med att klyftan mellan EU institutionernas växande makt och EU:s försvagade folkliga legitimitet blivit större. EU medborgarskapets utveckling, dess karaktär, innehåll och artikulering studeras alltså i nära relation till de större omvandlingsprocesserna som EU-projektet som sådant genomgått de senaste decennierna. Sammantaget resulterar detta i en integrerad analys av EU-medborgarskapet, och här beaktas i stora drag tre intimt sammanflätade områden: migration, sociala rättigheter och politisk ekonomi.

Excellence Award (2004-2007) i de baltiska länderna, dvs arbetsnormer, anständigt arbete i form av reglerade relationer mellan arbetstagare och arbetsgivare, tillgång till kompetensutveckling och fysisk säkerhet i arbetsmiljön i de post-kommunistiska länderna. Projektet utforskar svårigheterna i att säkerställa reglerade arbetsnormer jämfört med den pågående trenden mot "informalisering" av relationer mellan arbetstagare och arbetsgivare. Det frågar också hur dessa normer förändras i en kontext som präglas av EU:s utvidgning samt vilka empiriska bevis som finns för de europeiska arbetslivs- och arbetsmiljödirektivens och -reglernas sammantagna genomslag av i de nya medlemsländerna, dvs konvergens eller divergens.

Europeiska unionen grundades 1957 då sex europeiska stater undertecknade Romfördraget och bildade EEC. Men avtalet instiftade inte bara en europeisk gemenskap, utan också något som dåförtiden kallades Eurafrika. Tre av de stater som skapade EEC var kolonialvälden och deras kolonier kom att ingå i den nya gemenskapen.

Detta projekt lyfter fram Eurafrika ur glömskan. Vill man uttrycka det enkelt kan man säga att dagens EU knappast hade existerat om den inte från början utformats som en eurafrikansk gemenskap. Detta projekt visar hur Afrika och kolonialismen var högt prioriterade i snart sagt alla de visioner, organisationer och institutioner som arbetade för europeisk integration, från de första planerna efter första världskriget till EEC:s grundande på 1950-talet. Den europeiska integrationens framväxt innebar alltså också framväxten av en sameuropeisk kolonialism. I projektet förlitar vi oss på arkivdokument för att visa att frågan om kolonialismen var avgörande för EEC:s bildande. Vi undersöker också europeisk press och opinionsbildning under 1940- och 1950-talen, spårar den eurafrikanska idén bakåt och framåt i tiden samt undersöker hur den påverkade avkoloniseringen i Afrika.

Avhandlingen avser att bidra både teoretiskt och empiriskt till ökad kunskap om den fria rörligheten inom EU med fokus på arbetskraftsmigration från Litauen till Sverige. Syftet är att bidra till att förklara såväl dynamiken i som det individuella beslutsfattandet bakom den omfattande arbetsutvandringen från de baltiska staterna samt att diskutera dess socioekonomiska konsekvenser och politiska inverkan.
Avhandlingen visar att följderna av den postkommunistiska neoliberala politiken och omvandlingen efter den ekonomiska krisen, tillsammans med uppbyggnaden av formella migrationskanaler efter anslutningen till EU, bidrar till att skapa olika migrantkategorier. Individuella strategier för att aktivt leta efter kanaler för exit och enter, kombinera dem på olika sätt och utifrån olika stadier i migrationsprocessen samt etablera informella sociala nätverk bidrar till att (re)konstituera vem som kan vara och vem som är en migrant. Vidare, efter den ekonomiska krisen och de införda åtstramningsåtgärderna, handlar beslutet om att emigrera inte bara om individuella överlevnadsstrategier, utan också om individuella uppfattningar om (ine)quality of life).

Flyktingsituationen i Europa och Sverige dominerar den politiska diskussionen. På kommunal nivå innebär den stora mängd
flyktingar som kommit till Sverige en stor utmaning, som nu tillsammans
med forskningen om integration måste formulera nya frågor och söka nya svar för ett
hållbart flyktingmottagande.

Vid sidan om forskarsamhället har även kommunala tjänstemän, handläggare vid myndigheter, organisationer i
civilsamhället, asylrättsjurister och flyktingar själva, viktig kunskap om flyktingsituationen. Till detta
kommer att allmänhetens frågor måste tas på allvar i värnandet om ett öppet samhälle
och i arbetet mot främlingsfientlighet och rädsla. Därför behövs plattformar för kunskapsutbyte, inte bara kanaler för
kunskapsspridning.

Detta kommunikationsprojekt kommer genom utställningar och samtal i utställningsrummet förmedla och kommunicera
forskning och kunskap om flyktingpolitikens konsekvenser i Europa och Sverige i dag, med särskilt fokus på kommuners
flyktingmottagande. Centralt är insikten om behovet att samverka med omgivande samhälle.

Som en följd av den ökande instabiliteten och osäkerheten kring migrationsmönster, och ibland populistisk rädsla för gränskontroll i Europa, vänder sig regeringarna i allt högre utsträckning till ny informationsinfrastruktur, digital data och analysformer som prognosticerande algoritmer. Vad är konsekvenserna av att använda algoritmer som fördelningsverktyg för migranter? Utifrån tvärvetenskaplig konvergens mellan migrationsstudier samt vetenskaps-och teknikstudier är syftet med detta projekt att följa utvecklingen av en särskild algoritm, utvecklad som ett pilotprojekt av Migrationsverket för att öka den statistiska precisionen för att förutsäga migration till Sverige. Med hjälp av multisited etnografi spårar vi algoritmers kopplingar till databaser som finns tillgängliga på institutioner i Tyskland för att förstå hur dessa produceras, implementeras och tas emot av olika nationella och transnationella institutioner och aktörer(utvecklare, ärendehanterare, migranter, beslutsfattare).Projektet syftar till att avslöja praktiker som medieras av algoritmer på olika platser för att förstå hur integrationspolitiken är beroende av informationsinfrastrukturer och institutionella processer